Etikett: Singer

Meriterade fysiker dissar ”klimat- och miljövetenskap”

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap31 kommentarer

En anledning till varför ”klimathotsskepticismen” kunnat växa sig så stark i framförallt USA är att det funnits ett fåtal välmeriterade akademiker som fört fram budskapet. För om till och med professorer protesterar så är det ju lätt att dra slutsatsen att det måste ligga något i det! Det var i alla fall så jag själv blev intresserad av ämnet.

De mest inflytelserika av dessa har varit fysiker och lika signifikant är att de själva inte varit aktiva inom klimatvetenskap. Visst är det sunt att vara skeptisk men många har förstås frågat sig varför de inte ens kunnat acceptera saker som haft väldigt starkt stöd i vetenskapliga publikationer.

[Tilläggskommentar som verkar nödvändig: det saknas verkligen inte fysikkompetens eller välmeriterade fysiker inom den ”etablerade klimatvetenskapen”].

Att alla skulle vara köpta av industrin i den bemärkelsen att pengarna fått dem att ändra åsikt är inget hållbart argument (även om det säkert finns exempel på det). Med det sagt så har ”oljepengar” bevisligen varit helt avgörande för hur mycket kraft som kunnat läggas bakom lobbykampanjer och desinformationsspridning.

Man behöver inte ägna särskilt mycket tid på nätet för att upptäcka en nästan hundraprocentig korrelation mellan ”skeptiska” forskare och en ideologisk ståndpunkt att vara emot för mycket statlig kontroll och regleringar. Det är påtagligt att de inte bara är kritiska emot klimatvetenskapen, det gäller det mesta som innebär regleringar utifrån ”miljöargument” (ja, jag generaliserar en del).

Jag råkade springa på en artikel (Lahsen, Global Environmental Change 18 (2008) 204–219) som försökt sig på att belysa en annan del av detta genom att bland annat intervjua tre av de mer kända/inflytelserika ”skeptikerna” i detta avseende:

1984 startade de den konservativa tankesmedjan The George C. Marshall institute (GMI) som varit helt central i klimatdebatten (lades ner 2015 men drivs vidare under namnet CO2 Coalition). Till en början handlade det mycket om att försvara uppbyggnaden av USA:s Strategic Defense Initiative (SDI) – ofta kallat Star Wars – det vill säga ett försvar mot kärnvapenattacker via satelliter, laser och vad allt vad det var.

1989, året efter att IPCC startades, drog de igång sitt Climate Change Policy Program och släppte bland annat en rad rapporter som fick stort inflytande på debatten. De tryckte på osäkerheterna i de vetenskapliga slutsatserna och hävdade med emfas att den lilla uppvärmning som registrerats enbart berodde på naturliga variationer i solcykler och liknande.

Seitz 2001: “[T]he scientific facts indicate that all the temperature changes observed in the last 100 years were largely natural changes and were not caused by carbon dioxide produced in human activities.”

(I princip allt som de har hävdat vet vi nu med stor säkerhet inte stämmer.)

Bush d.ä. administration tycks ha haft större tilltro till Marshall Institute än IPCC. Enligt trion själva var det deras uppfattning om klimatförändringarna som också dominerade i Vita Huset under hela Bushs ämbetsperiod (1988–1992). Det blev också tydligt när Bush kommenterade IPCC:s första rapport (1990) då han istället refererade till GMI och menade: ‘‘My scientists are telling me something very different’’.

För att förstå detta måste man nog inse vilken framstående ställning dessa tre fysiker haft i det amerikanska samhället under lång tid.

Trions karriärer påbörjades under och efter andra världskriget och tog fart under det kalla krigets dagar. Ingen kan ta ifrån dem att de varit väldigt framgångsrika inom sina områden. Även om de inte var direkta kärnfysiker har de alla tre varit inblandade i försvarsfrågor, kärnvapen och kärnenergi på olika sätt. Seitz och Nierenberg var exempelvis vetenskapliga rådgivare åt Nato på 60-talet.

De deltog också i en radda kommissioner/vetenskapliga utredningar, satt med i diverse rådgivande grupperingar åt regeringen och byggde på så sätt upp ett nätverk bland styrande politiker och tjänstemän. Kort sagt, de åtnjöt stor respekt i samhället och kunde påverka politiska beslut och inriktningar. Fysiken som sådan var förmodligen också den mest prioriterade vetenskapsgrenen under denna tid.

”The trio was part of a small group of nuclear scientists which dominated the science–government interface in the US for most of the twentieth century (Schwartz, 1996, p. 154)”

Men det skulle bli ändring på det.

1962 gav Rachel Carson ut sin bok Tyst vår som många anser var startskottet för miljörörelsen. Hon varnade för, och gav exempel på, riskerna med att urskillningslöst sprida kemikalier i naturen. Svenske forskaren Svante Odén konstaterade 1967 att regnet blev allt surare på grund av industrins utsläpp (framförallt svaveldioxid) och innebar ett allvarligt hot mot flora och fauna med hela fiskpopulationer som försvunnit. En annan svensk forskare, Sören Jensen, visade 1966, lite av en slump, hur oerhört spritt PCB var i naturen (läs hans historia i en rapport från 1972 (eller mitt tidigare inlägg: Det mystiska miljögiftet)).

Smog var ett högst påtagligt problem i städer som New York och Los Angeles. Man började också inse att blytillsatserna i bensinen spreds vida omkring och att detta påverkade hälsa och miljö. Incidenten vid kärnkraftverket i Harrisburg 1979 bidrog till ett ökat motstånd till kärnkraft. Och så vidare.

Detta återspeglades även i den amerikanska politiken. Nixon grundade USA:s miljöskyddsmyndighet och flera miljörelaterade lagar instiftades. Forskningsanslag riktades om från dyra ”fysikaliska projekt” (t ex kärnkraftsrelaterat) till annan ofta miljöinriktad forskning.

”Earth Day 1970 symbolized and further strengthened the rise in environmental concern, and establishment of the Congressional Office of Technology Assessment (OTA) in 1973 reflected the new view of science as needing to be controlled and assessed. Congress gained new power and grew more involved in all aspects of policy-making, diminishing the power of the executive branch and the existing scientific advisory network.”

Det är uppenbart att de tre fysikerna tappade i inflytande, Seitz blev i princip utkastad från Vita Huset när Nixon valde att upplösa de flesta av de då existerande vetenskapliga råden.

Enligt Lahsens artikel länkad till ovan beskriver Seitz i intervju såväl som i sina memoarer hur deprimerad han var över denna utveckling där ”teknikfientliga nejsägare” fick ett allt större inflytande. Han, och hans två kollegor, menade att forskningen nu blev mer politiskt styrd, tidigare hade forskarna själva fått bestämma över vad de skulle göra medan politiker nu skulle in och peta i inriktningen. Men enligt Lahsens artikel är det klarlagt att detta inte stämmer. Anslagen var minst lika politiskt styrda innan, bara det att inriktningen nu hade ändrats till något som GMI-fysikerna inte gillade.

Lahsen, liksom många andra forskare, har pekat på denna omställning som en viktig faktor till varför många fysiker från denna period gärna ställer sig skeptiska till bl a klimatvetenskapen.

En annan sak Lahsen konstaterar i sin artikel är att många av de forskare hon intervjuat vittnar om att flera av dessa meriterade fysiker ofta ser sig lite förmer än andra och beter sig arrogant, som t ex i ett uttalande i ett kongressförhör:

”Nierenberg’s off-the-cuff comment about agricultural scientists at a Congressional hearing: ‘‘They are not nuclear physicists, so we don’t think much of them’’ (US Government, 1996, p. 257)”

För det är som sagt inte bara klimatvetenskapen de dömer ut, det gäller larmen om surt regn, DDT-resistens hos insekter (”Well, the insects are showing resistance to DDT you say. Okay, show me the evidence. I can’t find it.”), freoners påverkan på ozonlagret eller risken för hudcancer genom ökad UV-strålning (‘‘Do you know that there is no real evidence of melanoma being caused by ultra-violet B?”). Seitz var dessutom konsult åt ett tobaksbolag och de hade invändningar i vetenskapen om hälsoriskerna med passiv rökning.

Jag har själv ingen aning om det skulle finnas en utbredd arrogans hos just fysiker, men det går definitivt att hitta den typen av uttalanden i klimatdebatten. Ta norsk-amerikanska Nobelpristagaren Ivar Giaever som hade sin storhetstid under samma period som trion bakom GMI. Inte heller han har ägnat sig åt klimatforskning men efter en en halv dags surfande ansåg han sig ändå beredd att såga hela klimatvetenskapsfältet:

”I am not really terribly interested in global warming. Like most physicists I don’t think much about it. But in 2008 I was in a panel here about global warming and I had to learn something about it.  And I spent a day or so – half a day maybe on Google, and I was horrified by what I learned. ”

 

Giaever är med i norska Klimatrealisterne. Han anser att American Physical Society ”has become a political (or religious?) society.”

Fred Singer är en annan fysiker med i princip samma historik som Seitz och kompani. Digra meriter men inte inom klimatvetenskap. Även han har varit skeptisk mot ”miljöalarmismen” och har stått i frontlinjen emot reglering av SO2, freoner och koldioxid (bland annat). Han är en av de mest framträdande ”skeptikerna” och ligger bakom organisationer som NIPCC och har arbetat ihop med Seitz och GMI.

Freeman J. Dyson, gammal kollega till Einstein, är ännu en fysiker i denna kategori med odiskutabla meriter inom sitt område, verksam under samma period som GMI-trion. Han ifrågasatte orsaken bakom uppvärmningen och likaså om att den var global. På det stora hela skulle en ökad halt CO2 bara vara bra. Men nej, han är inte heller klimatforskare och hans påståenden har motbevisats rejält. Real Climate har bemött några av hans påståenden.

Fysikern Robert B. Laughlin är en annan Nobelpristagare som protesterar mot den etablerade klimatvetenskapen även om han är betydligt yngre än de ovan nämnda personerna. Han har inga problem med att läxa upp geologer och andra klimatforskare om deras forskningsfält.

”The only way not to get lost in this awful swamp is to review the basics and decide for yourself what you believe and what you don’t.”

Han menar att eftersom haven kommer absorbera koldioxiden inom några tiotusentals år så är det inga problem. Klimatforskarna är, föga förvånande, föga imponerade av Laughlins uttalanden. Här svar från NASA-forskaren Gavin Schmidt på fråga:

Professor emeritus William Happer är kanske mest känd för att han 2018 utsågs av Trump till National Security Council som en motpol till klimatalarmismen. Men han hade tidigare även jobbat för Bush d.ä. på Department of Energy’s Office of Science. Han kickades dock av efterföljande Clintonadministration pga meningsskiljaktigheter i klimat- liksom ozon/freon-frågan med Al Gore. Något som vissa framställde som att han sparkades för att bryta mot politisk korrekthetTM.

Happer är inte heller klimatforskare och jobbar för CO2 Coalition, alltså GMI:s efterföljare (ja, och Happer satt i GMI:s styrelse). Klimatforskare har gång efter annan påvisat felaktigheter, halmgubbeargumentation och cherry picking i Happers uttalanden (här ett bemötande i pdf).

Den nu kanske mest aktuella fysikern som ifrågasätter klimatvetenskapen är väl Steven Koonin (han gav nyligen ut boken Unsettled?) som har fått stor uppmärksamhet i debatten även om inte heller han är klimatforskare. Hans kanske mest spridda budskap (?) är att Grönlands glaciärer smälte snabbare för 80 år sedan än vad det gör nu och det finns därmed ingen anledning till klimatpanik. Klimatforskarna är inte särskilt imponerade här heller, läs t ex på Real Climate. Ett bemötande av hans bok finns här och ett annat här. Se kommentar om hans bok i Youtubevideo med intervju av forskaren Zeke Hausfather (från ca 33:20).

I nästa inlägg tänkte jag ge exempel på hur sammanflätat allt är och vilket centralt nav i klimatskepticismen Marshall Institute varit.

Axess: ”kraven på lydnad i klimatdebatten”

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap34 kommentarer

MNIL4203

Tidigare syntes klimathotsskeptiska artiklar mest i alternativa medier, bloggar och diverse insändare. Men som med det mesta från USA hamnar det så småningom även i Sverige och med Trump importerade ”vi” tydligen även republikanernas inställning i klimatfrågan och nu syns den typen av ifrågasättande på ledarsidor och liknande. Ganman blev till och med belönad trots att han bevisligen medvetet sprider rena lögner vidare.

I tidningsmagasinet Axess julnummer skriver Emil Uddhammar ”om kraven på lydnad i klimatdebatten”. Han slår knut på både sig själv och historien för att få ihop sitt resonemang om att kritiska röster tystas ner i media om klimatet.

(Jag förmodar att Uddhammar är den som Wikipedia beskriver som svensk statsvetare, liberalkonservativ, docent vid Uppsala universitet 2000, professor vid Växjö universitet 2006, numera Linnéuniversitetet).

”Grunden för den offentliga journalistiken och debatten i ett öppet samhälle bör vara ett kritiskt förhållningssätt. Så brukar vi tänka, och det gäller givetvis även läsare och allmänhet. Detta är också i linje med vetenskapsfilosofen Karl Poppers kritisk-rationella metod, vilken han kortfattat beskrev som ”conjectures and refutations”, teser och motbevis.”

Karl Popper, ja. Det är lätt att slänga ur sig men inte särskilt förtroendeingivande om man bara kräver av andra att de ska applicera det men själv tar på sig offerkoftan om censur så fort Poppers resonemang faktiskt tillämpas på riktigt.

Hur länge ska vi behöva älta Svensmarks hypotes om kosmisk strålning versus molntäcke/temperatur som saknar korrelation? Scarfettas solcykler som spårat ur, Humlums solfläckskorrelation som bevisligen inte stämde, Lindzens Irirseffekt som på sin höjd kan ha en akademisk effekt, Singers och andras ”det har inte skett någon uppvärmning sen [valfritt årtal]”, för att inte tala om alla manipulerade grafer osv?

I boken Falskt Alarm av Gösta Pettersson (liksom av myriader av andra) ältas fortfarande ”fusket” med Michael Manns hockeyklubbsgraf från 1999 (rekonstruktion av historiska temperaturer tusen år tillbaka), men inget om att det är utrett på korsen och tvärsen och att det finns i alla fall ett trettiotal* andra forskargrupper/studier som bekräftar den (plus en mängd annat).

[*4/2, på förekommen anledning (se kommentarer nedan): Här syftar jag på ett drygt trettiotal studier, se här, som bekräftar att senaste tidens temperaturer är de varmaste under senaste 1000 åren oavsett metodik, om än att de inte i varje detalj bekräftar grafen från 1999. Men även Mann var tydliga med att deras egen studie hade sina osäkerheter, från deras abstact:  ”Though expanded uncertainties prevent decisive conclusions for the period prior to AD 1400, our results suggest that the latter 20th century is anomalous in the context of at least the past millennium” (men även studien i sig är bekräftad och replikerad av andra trots sina brister som ingen försöker dölja).]

Här är en lista på studier som kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och autism. Det är ungefär samma storleksordning av studier som hockeyklubbsgrafer, är det då lika viktigt att vi även låter anti-vaxxare få utrymme i pressen?

(det finns säkert fler vaccinstudier, jag vet inte, men jag tror ni fattar poängen).

Det mesta av det som pseudoskeptiker tjafsar om på sociala medier har testats i Karl Poppers anda och avfärdats för decennier sen. Det är förstås fritt val för varje ny konservativ tyckare (ja, det verkar mest komma från det lägret) att nu hoppa in i debatten och gapa ”Censur!” över gammal skåpmat men räkna inte med att bli tagen på allvar (ett alternativ är att läsa på innan man ger sig på att skriva en artikel…).

Uddhammar och många likt honom letar upp udda (sorry) ställningstaganden, som t ex avskaffa demokrati och kräva enbarnspolicy likt Kina hade och halmgubbar sig igenom att man inte får säga emot det. Du får det, jag lovar, jag har gjort det själv flera gånger. Här kritiserar självaste Michael Mann ogrundade domedagsprofetior.

Uddhammar om att Guardian ändrat sin vokabulär: ”De som ifrågasätter forskningsresultat inom dessa områden skall kallas ”klimatforskningsförnekare”.

Nej, det var inte rätt, de säger att ”klimatskeptiker” ska kallas för ”klimatförnekare/klimatvetenskapsförnekare”. Om det är bra ord? Jag vet inte (använder det sällan själv) men innebörden är definitivt inte fel, att kalla de som dissar klimatvetenskapen för skeptiker är faktiskt rena skämtet (och precis alla vet vad som avses här).

För det handlar inte om att man inte får kritisera forskningsresultat utan om att anföra en jättelik konspirationsteori om att IPCC och jordens alla klimatforskare samkör sina resultat för att få fram ”rätt data” för att få sina forskningsanslag (nej, jag överdriver inte).

Guardian: Most “climate sceptics”, in the face of overwhelming scientific evidence, deny climate change is happening, or is caused by human activity, so ‘denier’ is more accurate.

Vad bygger jag det på? Se mina inlägg om klimatet här, ni får bilda er en egen uppfattning men jag anser att jag har gjort min hemläxa på den punkten utan att för den skull vara expert eller kunna allt.

”Den debatt som förts om miljövård sedan 1960-talet har i allt väsentligt haft solid vetenskaplig grund, exempelvis i väl belagda samband mellan giftanvändning och miljöproblem.

Till skillnad från klimatvetenskapen då antar jag?

Precis som Ulf Kristersson drar han fram gamla miljöfrågor som stöd för sin sak men det är faktiskt ganska bisarrt, de utgör tvärtom en lång rad av exempel på hur pseudoskeptiska personer som Uddhammar hjälpt till att förhala åtgärder TROTS den solida vetenskapliga grunden.

Efter Rachel Carsons Tyst Vår lejde till exempel pesticidtillverkarna PR-strategen E. Bruce Harrison för att bestrida vetenskapen. Lobbyorganisationen Global Climate Coalition, som inkluderade alla stora amerikanska oljebolag, anlitade samme man på 90-talet för att få USA att skippa Kyotoavtalet (de lyckades). Oljebolagen använde även samma PR-firmor som tobaksbolagen använt sig av för att bestrida vetenskapen bakom hälsoriskerna med rökning (ja, de blev fällda för bl a medveten manipulation av det amerikanska folket).

Singer, Seitz, Milloy, Joseph Bast, James Enstrom, Jay Lehr, Nordin med flera av de aktiva i klimatdebatten var som av en ren tillfällighet även aktiva i att bestrida hälsofarorna med rökning (bland annat). Två näraliggande vetenskapsområden som de naturligtvis är akademiska experter i allihop…

Ja, det har legat solid vetenskap bakom de stora miljöfrågorna men det har bestridits hårt i allt från bly i bensin, freoner, DDT, PCB, surt regn osv ända fram till klimatet. Det är exakt samma organisationer som står bakom motståndet, då som nu, samma konservativa politiker, i viss utsträckning även samma ”akademiska experter”, samma argument, samma förhalning och samma offerkoftor osv.

Nej, Uddhammar, tidigare miljöfrågor talar inte för din sak, bara tvärtom. Finns det någon grupp som kostat skattebetalare så mycket pengar som konservativa politiker som vägrar lyssna på vetenskap för att de tror att våra ekonomiska spelregler skulle vara någon naturlag? (Montrealprotokollet, reglering av SO2, bly i bensin osv sparar oss astronomiska summor men dessa åtgärder fördröjdes).

”Pudelns kärna är – hur kan vi veta vad som är ”bra” ekosystem? De som existerar nu? De som existerade på dinosauriernas tid? Fräken, ormbunkar och gråsuggor som vi möter i vår svenska natur fanns då och finns nu. Är det ”bra” eller ”dåligt”? ”

Måste man spela dum? Det utslagna fisket utanför Newfoundland var dåligt även om det inte berodde på klimatet. Precis som att det är dåligt om korallrev och de ekosystem som existerar där kollapsar. Men nej, det är inte livet på jorden som sådant som hotas. Ingen seriös forskare påstår det.

En miljö, ett ekosystem, ett jordbruk utvecklat efter förutsättningar som rått under hundratusentals år kommer påverkas av nya skadeinsekter, ändrade nederbördsmönster och temperaturer. Det blir problematiskt när det går för snabbt och inte fan ska man väl behöva vara utbildad naturvetare för att inse det? (men inte ens IPCC säger att det kommer vara dåligt för jordbruket överallt). Lomborg skriver i sin bok Cool It! att isbjörnar kommer utvecklas tillbaka till brunbjörnar. Varför ska media behöva älta liknande trams!?

Får du din åker dränkt i saltvatten är det sällan bra. Vatten i källaren är ganska kasst, om hela vägar och stadsdelar hamnar under vatten skulle nog en och annan tycka att det är dåligt. Utdragen torka är dåligt för jordbruket (särskilt som nästan alla större floder redan är överanvända) precis som för vilda växter och djur.

”Syftet är istället att ringa i varningsklockorna inför den journalistik och offentliga diskussion som uppmanar allmänheten att acceptera aktivistiska teser utan sedvanligt kritiskt tänkande. Det är inte värdigt ett öppet samhälle, det är också ett tecken på djup dekadens i det offentliga samtalet.

Den klimatretorik som växer fram i medierna och i det offentliga samtalet fokuserar på konsekvenser och åtgärder, men med rekommendationen att vi skall slänga allt kritisk-rationellt tänkande ut med badvattnet. Det är ett journalistikens bildstormande; det är de goda föresatsernas tyranni som begär förtroende.”

 

Nej, det är främst ett tecken på din okunskap och brist på just kritisk tänkande om allt det som far omkring på sociala medier. Om det finns några som överdriver? Klart det alltid kommer finnas, det är 2020, hur kan det komma som en överraskning för någon? Att MP eller någon filosof eller liknande lägger ett korkat förslag ändrar inte på vetenskapen.

Jag har sagt det förut, för all del kritisera klimatdebatten det finns alltid rättmätig kritik att föra fram, men dra av dig offerkoftan och läs på.

”Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord?”

Ja du, Uddhammar, hur ska vi nå framsteg utan kritiskt tänkande och att folk orkar göra ens en liten egen insats i att leta rätt på information innan man börjar oja sig? Känns som att det är något du själv borde fundera på faktiskt.

”Här handlar det alltså om att åstadkomma blind tro och lydnad hos läsaren; krisen är så stor, tycks Alestig och Guardian mena, att normala kritiska kapaciteter – ”vårt försvar” – bör läggas åt sidan.”

Trams är allt jag orkar att säga. En av journalisternas otacksamma uppgifter är sålla bort de myter och falska uppgifter som cirklar runt om klimatvetenskapen och bekräfta vad som finns fastslaget i vetenskapliga publikationer eller inte. Det är ingen lätt uppgift och Uddhammar gör det inte lättare.

Sammanfattningsvis lyfter Uddhammar fram några enstaka fall som exempel på hur det ligger till med den religiösa synen på klimathotet (igen, ja det finns fanatiker i precis alla frågor men precis som för dom så kan väl ett minimikrav vara att man åtminstone försöker förhålla sig till publicerad vetenskap?). I mina ögon är han bara ytterligare en tyckare som varken för fram någon saklig kritik om klimatvetenskapen eller ens tycks ha bläddrat i en IPCC-rapport. Det är min åsikt, men vad vet jag? Och vad spelar det för roll? Som jag skrev på Twitter:

 

Ursäkta mitt kräkande.

 

 

 

Ska vi leka klimatkonspiration? Del II, om NIPCC

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap12 kommentarer

I den stående förklaringsmodellen om att klimathotet är en enorm konspiration brukar det heta att IPCCs forskare är köpta och gör det för att få anslag till sin forskning. Emot dem står, enligt det här narrativet, ett litet antal oberoende forskare som likt Asterix och Obelix kämpar mot övermakten. I denna verklighet sammanfattas klimatvetenskapen i en NIPCC-rapport där N:et står nongovernmental (till skillnad från IPCC). Där dras helt andra slutsatser jämfört med vad den ”etablerade vetenskapen” säger och till exempel professor emeritus Gösta Pettersson refererar ofta till den i sin bok Falskt Alarm.

I mitt föregående inlägg, visade jag att fossilindustrin pumpat in enorma belopp i den här debatten via olika tankesmedjor och lobbyorganisationer. Men det är svårt för dem att vinna gehör om de inte har forskare med akademiska meriter att stödja sig på.

Jag jobbar själv inom en bespottad industri (läkemedel) men att forskare får pengar från industrin bevisar ingenting i sig och det är tvärtom en välbehövlig del av utvecklingen. Men det kan onekligen uppstå en del intressekonflikter som i vissa bevisliga fall inte hanteras bra. Så låt oss titta på några av de ”oberoende forskarna” som dissar klimathotet.

Nej, jag anklagar dem inte för fusk och tycker ordentligt publicerad vetenskap ska bemötas med samma mynt oavsett författare (vilket jag försökt göra i de flesta av mina inlägg, men det är så oändligt mycket av det som framförs i den här debatten som inte finns bekräftat i vetenskapliga publikationer). Jag vill bara peka på det här med frihet från intressekonflikter jämfört med forskarna som får statliga anslag, sen får ni dra era egna slutsatser.

Först ett smakprov från tre välkända figurer i klimatdebatten och sen NIPCC:

Richard Lindzen, numera pensionerad professor vid Harvard. Publicerat flera artiklar via Cato Institute som finansierats av fossilindustrin och är listad som ”Expert” vid flera av dessa konservativa tankesmedjor. Lindzen har fakturerat gas- och oljeföretag $2500 per dag i konsultarvode. I en rättegång 2018 erkände han att han avlönats med $25 000 per år från Cato Institute sedan 2013 och hade även fått $30 000 från Peabody Coal.

Judith Curry, f d professor vid Georgia Institute of Technology. ”Hoppade av” akademin för att satsa på sitt privata företag 2017. Svarade Scientific American att hon mottog en del pengar från oljeindustrin via sitt företag.

“I do receive some funding from the fossil fuel industry. My company…does [short-term] hurricane forecasting…for an oil company, since 2007. ”

Hon skrev en rapport 2018 om havsnivåer etc som går rakt emot de slutsatser IPCC, WMO och AMS drar. Skriver på sin blogg att hon gjort det för att hennes företags klienter ville ha en sådan rapport trots att hon (också enligt egen utsago) inte är expert på området.

Patrick Michael, har publicerat flera klimatartiklar och är en aktiv kommentator på Fox News och andra konservativa medier. Har fått $100 000 av Rural Electric Association för att bekämpa ”alarmisterna” i en aktion ihop med Koch Industries och Competetive Institute. Har offentligt sagt att cirka 40% av hans finansiering kommer från fossilindustrin och han kan länkas till en lång rad konservativa tankesmedjor.

Redan 1994 fanns han listad som medlem i The Advancement of Sound Science Coalition (TASSC), en industrifinansierad grupp som skapades för att så tvivel om tobaks negativa hälsoeffekter, även om man kanske kan tycka att det skulle ligga utanför hans expertområde…  Läs mer här (Climate Investigations Center).

Sturehof, Södertälje, Sweden

NIPCC

IPCCs rapporter känner väl alla till men i klimatdebattens parallella verklighet finns det även NIPCC-rapporter, där N:et står för non-governmental och verkar tolkas av många som att det ska vara oberoende forskare bakom spakarna. Det är ett initiativ som drivs av Heartland Institute och några andra tankesmedjor med kopplingar till fossilindustrin. Vi kan väl ta en titt på författarna, (som listas som NIPCC-Scientists på Heartlands hemsida i september 2019).

De är ett trettiotal varav:

-en tredjedel är ekonomer, PR-folk eller politiker

-tre är pensionerade militärer utan koppling till klimatforskning

-en kanske två kan väl sägas ha sysslat med klimatforskning i modern tid och det är få med dokumenterad naturvetenskaplig expertis som ens har en antydning till att ha sysslat med klimatrelaterad vetenskap

-alla har kopplingar till organisationer vars hela existens bygger på anti-regleringspolitik och ekonomi (och som helt eller delvis finansieras av fossilindustrin)

-några av dem var med att dra upp riktlinjerna för tobaksbolagens kamp mot vetenskap som visade att passiv rökning var skadligt, bolag som senare dömdes för konspiration mot det amerikanska folket

Innebär det automatiskt att de har fel? Nej, men nu handlar det här om trovärdighet och ett svar på alla anklagelser om att IPCCs forskare är korrupta och köpta och resten är Asterix och Obelix. Om man får ihop en världsomspännande konspiration rörande IPCC borde nedanstående sätta fantasin i sken kan jag tycka…

Så här recenserade självaste Lennart Bengtsson (svensk forskare som många pseudoskeptiker tycker man ska lyssna på) NIPCC-rapporten 2011:

På detta sätt fortsätter argumentationen sida upp och sida ned. Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet. Och om det skulle ha någon effekt så är denna huvudsakligen positiv.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.

Och hur kan det bli så? IPCC:s senaste rapport AR5 från 2013 refererade till över 9000 vetenskapliga artiklar. NIPCC:s rapport från samma år refererade till 72 stycken enligt National Center for Science Education. Jag har inte räknat själv men skummat igenom NIPCC-rapporten och det låter som en trovärdig siffra.

Men för all del, gör en egen bedömning, lista tagen från Heartland Institutes hemsida 2019-09-29:

Lead Authors

Fred Singer. Fysiker och nestor i den här branschen, har agerat ”akademisk expert” och protesterat mot ”mainstream” vetenskap om passiv rökning, freoner och ozon, surt regn från svavelutsläpp bland annat. Imponerande att han fortfarande håller igång (född 1924). Har svängt fram och tillbaka i frågan om han fått pengar från fossilindustrin men läckta dokument visar att han fått $5000 i månaden från Heartland Institute. Singer grundade Science and Environmental Policy Project och NIPCC och kan kopplas till en lång rad konservativa tankesmedjor som fått pengar från diverse olika oljebolag. Blev professor vid den libertianska  tankesmedjan Institute of Humane Studies som finansieras av Koch Foundation.

Roger Bezdek, är ekonom och inte klimatforskare. Har jobbat som konsult (driver Management Information Services, Inc.) åt diverse företag inom fossilindustrin.

Craig D. Idso. PhD i geografi, men är sen 2011 inte kopplad till något universitet. Grundare av lobbygruppen Science and Public Policy Institute som 2014 hade en inkomst på $670 000 vilket gav Idso $130 000 om året och hans fru $120 000 som dess sekreterare. Listad på Cato Institutes hemsida. Läckta dokument från 2012 visar att han fått $11600 i månaden från Heartland Institute. Jobbat för Peabody Energy, Western Fuels Association och Cenosphere. Ingen klimatforskare vad jag kan se.

David Legates, associate professor geology. Han är listad som senior scientist vid Marshall Institute, research fellow vid Independent Institute och Competitive Enterprise Institute som alla fått pengar av ExxonMobil. Marshall Institute fick till exempel £51 000 för sitt ”Global Climate Change Program” 2003. Ingen aktiv klimatforskare.

Chapter lead authors:

Dennis Avery, jordbruksekonom. The Heartland Institute. Redaktör för Global Food Quarterly för Hudson Institute (”fri-marknads-tankesmedja” som bl a finansieras av Koch Brothers). Enligt Google Schoolar har han inte publicerat några klimatartiklar i peer-reviewade vetenskapliga tidskrifter.

John D. Dunn, läkare som inte har publicerat några klimatrelaterade artiklar. Agerat rådgivare för för Heartland Inst och American Council on Science and Health som båda har fått pengar av fossilindustrin.

Christopher Monckton, utbildad journalist men har föreläst och argumenterat så friskt att han lyfts fram som expert av många konservativa tankesmedjor. Inte publicerat några vetenskapliga artiklar i någon vettig peer-reviewad tidskrift, var dock medförfattare till en artikel i en kinesisk tidskrift men den har blivit toksågad. Hanterar fakta lite som han känner för som visas i de här två filmerna del 1 och del 2.

Patrick Moore, driver PR-firman GreenSpirit och har haft olika gruv- skogs- och energibolag som klienter. Tagit betalt från EURACOAL för att lobba för kolföretagen i EU. Nog mest känd för att han sägs ska ha varit med och grundat Greenpeace (vilket Greenpeace själva inte håller med om). Även om han disputerade i ekologi 1974 är han ingen forskare och har mig veterligt aldrig publicerat någon vetenskaplig klimatartikel.

Charles N. Steele, Hillsdale College, ekonom som skriver artiklar på Heartland Inst med titlar som Climate Socialism is Dangerous and Must Be Defeated.

Aaron Stover, Director of Federal Government/Corporate Relations at The Heartland Institute. Det vill säga, han har ingen naturvetenskaplig utbildning och är ingen forskare.

Richard L. Stroup, professor emeritus i ekonomi. Listad hos Cato Institute och Independent Institute. Jäpp, det är konservativa tankesmedjor…

Chapter contributing authors:

Jerome C. Arnett, Jr., läkare, policy advisor for The Heartland Institute, an adjunct scholar at the Competitive Enterprise Institute, and a scientific advisor to the American Council on Science and Health.

John Baden,  ekonom. grundare av Foundation for Research on Economics and the Environment tidigare medlem i i National Petroleum Council.

Timothy Ball, pensionerad geografiprofessor, känd för att ha ljugit om sitt ”klimat-CV” men kanske framförallt för att han blivit stämd för förtal av Mann (ni vet han med hockeyklubbsgrafen, skrivit om det här). Konsultat för, och representerat, en rad tankesmedjor/lobbyorganisationer. Har publicerat fyra vetenskapliga artiklar inom klimatområdet men den senaste kom 1986.

Joseph L. Bast,  Ekonom, även om han inte verkade ta sin examen. Var med och grundade Heartland Institute. Suttit i styrelsen för en rad olika konservativa tankesmedjor. Protesterade mot att rökning skulle vara farligt, vilket han senare förnekade att han gjort men fick göra en pudel när han konfronterades med bevis. Har inte publicerat något vetenskapligt inom klimatfältet.

Charles Battig, läkare som efter pensionen ägnat sig åt klimatdebatten och skriva insändare. Ingen klimatforskare med andra ord.

Edward S. Briggs, pensionerad vice-admiral i amerikanska flottan, inte ens Heartland Inst gör ett försök att beskriva vad han tillför klimatvetenskapen för något.

Barry Brill, pensionerad politiker och advokat från Nya Zeeland. Inga publicerade klimatartiklar.

Kevin Dayaratna, statistiker vid The Heritage Foundation som jobbade hårt emot Kyoto-protokollet. Gör ekonomiska modellberäkningar över skatter och energi men verkar inte har gjort något inom klimatvetenskapen enligt biografin.

James Enstrom, epidemiolog vid Scientific Integrity Institute, rådgivare åt Heartland Institute, publicerat några kontroversiella och mycket kritiserade studier kring rökning som var finansierade av tobaksbolag. Han är inte klimatforskare.

Donald K. Forbes pensionerad kapten i U.S. Naval Academy.

Patrick Frank, inorganisk biokemist vid Stanford University, Heartland Institute nämner inte något som säger att han skulle ha forskat om klimatet.

Kenneth Haapala, ekonom och chef för lobbygruppen Science and Environmental Policy Project (startad av Fred Singer, se ovan) som aktivt jobbar mot den etablerade vetenskapen om klimatet och freoners verkan på ozonlagret. Har inte publicerat något vetenskapligt inom klimat.

Howard Hayden, pensionerad professor i fysik men inte publicerat något inom klimatvetenskap.

Thomas B. Hayward, pensionerad amiral inom den amerikanska flottan. Policy adviser för Heartland Institute men har aldrig sysslat med klimatvetenskap.

Jay Lehr, hydrolog och ”vetenskaplig chef” inom The Heartland Institute. Var med och drog upp riktlinjer för hur Phillip Morris Tobacco skulle motarbeta vetenskapen som sa att cigaretter var farligt. Suttit i styrelsen och arbetat för ett antal tankesmedjor. Enligt Google scholar har han inte publicerat några vetenskapliga artiklar om klimatforskning.

Bryan Leyland, LCL Ltd. konsult inom kraftenergin. Har inte publicerat något vetenskapligt inom klimatforskning.

Steve Milloy, är ingen forskare, driver bloggen JunkScience där han ”bevisat” att fåglar inte påverkas av DDT och protesterar i princip mot all vetenskap som säger att något kan vara hälso/miljöfarligt. Jobbat för Fox, Cato Institute m fl och är lobbyist. Var med och grundade Burn More Coal t ex. Har inte publicerat något vetenskapligt om klimatet.

Willie Soon, astrofysiker vars forskning till stor del har finansierats av fossilindustrin (t ex Southern Company) och han har varit inblandad i en rad kontroverser där denna finansiering har mörkats (intressekonflikter ska redovisas i vetenskapliga artiklar). Representerat en lång rad av de konservativa tankesmedjorna som kämpar emot klimatåtgärder. Har publicerat klimatrelaterade artiklar men de har också bemötts vetenskapligt.

Richard J. Trzupek, kemist som jobbar som konsult för industrin och har skrivit en bok om: Regulators Gone Wild: How EPA is ruining American Industry. Har inte sysslat med klimatforskning.

Steve Welcenbach, vd för Alchemical Ventures, Inc. Driver sajten Reality News som kämpar för en fri marknad, konservatism och Gud. Håller inte på med klimatforskning.

S. Stanley Young, pensionerad statistiker med förflutet inom läkemedelsindustrin. Verkar ha goda meriter men det är inte inom klimatforskningen.

Ja, det är de oberoende forskarna som alltså skulle sammanfatta klimatvetenskapen på ett mer kunnigt och objektivt sätt än IPCCs experter…

Orkade inte gå igenom remissläsarna (men där fanns det faktiskt en (1) kvinna om någon undrade).

Men Heartland Institute får allt svårare att hitta sponsorer (t o m Exxon har backat ur) och Cato Institute har nu lagt ner sitt klimathotsförnekarprogram. Från NIPCC senaste konferens (i Trumps hotell förstås) rapporterar många om hur publiken nästan enbart består av farbröder i 60-70 års åldern (varav många verkar otroligt bekymrade över hur Greta Thunberg utnyttjas av ekonomiska intressen…)

Och ja, jag känner till Svensmark, Scafetta, Humlum, Shaviv och så vidare, ni behöver inte mejla listor till mig. Deras artiklar har bemötts vetenskapligt utan anklagelser om fusk, vilket jag också beskrivit (klicka på namnen). Om det innebär ”extrem klimatalarmism” att visa de studier/observationer som faktiskt motbevisar deras hypoteser, så ja, låt mig vara det då. Det är så vetenskap har fungerat i evigheter fram tills nu när det är åsikter, enkäter och webröstningar som ska gälla…

Det finns mig veterligt inte något i definitionen av ”konservativ politik” att dissa vetenskap och miljö, men på något sätt verkar de gå hand i hand nu för tiden (det var t ex republikanerna som styrde USA när de inrättade EPA och stiftade en rad ”banbrytande” miljölagar och skapade numera världskända nationalparker). Det är inte jag som hittat på att tankesmedjorna ovan är konservativa, det är de själva som hävdar!

Övriga klimatinlägg hittar du i översikt här.

Och när vi ändå är inne på sånt tycker jag det är lämpligt att lägga till detta 😉 :

Det tar mycket tid i anspråk att bemöta alla klimatinlägg. Tid som får tas från mitt bokskrivande. Om du tycker jag gör ett betydelsefullt jobb i samhällsdebatten får du gärna köpa någon av mina böcker (Tvivel berör ju ämnet) eller stötta med ett bidrag, bankgiro 524-2797 eller Swish: noll sju noll-7745096.