Innehållsförteckning med länkar.
Föregående kapitel.
forts ->
Under 2019 började även Elsa Widding göra sig ett namn i klimathotsskeptiska kretsar. Hon är civilingenjör inom väg och vatten och har jobbat inom energibranschen men aldrig varit i närheten av klimatforskning (eller forskat över huvud taget). Hon hade tidigare agerat ”visselblåsare” i Vattenfalls skandalomsusade köp av Nuon och avslöjat vilken katastrofalt dålig affär det var. Stämpeln som modig sanningssägare blev förstås användbar inom klimatdebatten.
2019 gav Widding ut sin bok Klimatkarusellen – vilka frågor kan besvaras? som förmedlar åsikter som går på tvärs mot det som IPCC anser vara säkerställt, exempelvis påstås att ”korrelationen mellan fossil koldioxid, temperatur och havsnivåhöjning är svag.”
I inledningen kommenteras att IPCC:s uppdrag varit att bevisa koldioxidhypotesen, ”dvs. att klimatförändringar primärt drivs av människans utsläpp av CO2. Detta har man också försökt att leda i bevis, utan att lyckas.”
Widding tar också upp att klimatalarmisterna ändrat ordval när uppvärmningen enligt henne stannat av (se bild nedan):
”Under den period när temperaturen tydligt steg, kom frågan att kallas global uppvärmning. Därefter, när temperaturen istället planade ut och blev konstant, bytte samma fråga namn till klimatförändring.”
Det är förstås rent nonsens, trendpilarna är ritade med ögonmått och delas avsiktligt vid det varma El Niño-året 1998 för att dölja den tydliga långsiktiga trenden. IPCC startades som bekant 1988 och alla borde vid det här laget känna till vad akronymen står för: Intergovernmental Panel on Climate Change.

Figur från Klimatkarusellen, hämtad från Elsa Widdings blogg 2023-04-14. https://www.klimatkarusellen.se/post/inledning
Widding intervjuades återkommande i Swebb-TV och höll likaså föredrag på deras höstkonferens 2019. (Willgert uppgav då att Swebb-TV hade över en miljon visningar på Youtube under de senaste trettio dagarna). I talarlistan fanns även personer som Ingrid Carlqvist, känd profil i högerextrema kretsar som har, vilket Expo visat, förnekat omfattningen av Förintelsen. Ett av hennes Facebookinlägg från 2017:
”Jag uppmanar alla att gå igenom bevisen för Förintelsen. De flesta är övertygade om att det finns tonvis med bevis, men när man går igenom det blir det inte alls så tydligt längre. Kolla alltid allting.”[1]
Jag har aldrig hört Widding uttala sig i invandrarfrågan och anklagar henne inte för något liknande. Jag vill med detta bara visa vad som går an hos Swebb-TV om man nu väljer att tycka att de är mer trovärdiga än IPCC. Det handlar inte om att de skulle nyansera debatten med relevant kritik, det är rent konspirationstänkande kring det mesta.
Widding startade även en egen välbesökt Youtubekanal där hon i skrivande stund hade lagt upp nära åttio inlägg i klimatfrågan. (Efter att hon blivit invald i riksdagen har de flesta äldre inläggen tagits bort dock.) Väldigt mycket berör saker som redan då hade motbevisats och ältats sedan IPCC bildades.
Eftersom jag bloggade om klimatet fick jag ofta länkar till hennes inlägg. Flera av mina Facebookvänner ansåg att hon tillförde sunt förnuft i den hysteriska klimatdebatten. Att bemöta dessa inlägg ställer en inför det vanliga dilemmat i komplexa frågeställningar: det är enkelt att slänga ur sig ett påstående utan grund eller posta en graf tagen ur sitt sammanhang, men det tar väldigt mycket tid och kraft att bemöta saken. Det brukar kallas Brandolinis lag:
”Mängden energi som behövs för att motbevisa skitsnack är en tiopotens större än vad som behövs för att producera det.”
Ofta krävs långa utläggningar som inte alls är gångbara i en debatt. Det är bortom syftet med den här boken att redovisa allt här, och jag hänvisar här till min blogg för utförligare bemötande av Widdings alla utspel – det har blivit några stycken.[2] Men några talande exempel:
Det är tydligt att när åsiktspositionerna är intagna kan det påstås precis vad som helst utan att vederbörande tappar i förtroende. Som när Widding påstår att forskare inte studerat koldioxidens absorption av värmestrålning sedan Tyndalls experiment på 1800-talet. Det är ungefär som att påstå att läkemedelskonsten fortfarande förlitar sig på åderlåtning som man gjorde då. Eller att det inte finns bevis för koldioxidhypotesen. För att inte tala om när SVT anklagas för att måla väderkartorna i alarmistiska färgskalor för att indoktrinera allmänheten att det råder klimatkris.
Elsa Widding tog även plats i norska Klimatrealisternes ”vetenskapliga råd” – trots att hon aldrig sysslat med forskning. På deras faktasida står uttryckligen att ”Ekstra tilførsel av CO2 og metan (CH4) vil ha en ubetydelig virkning på drivhuseffekten, og virkningen på temperaturen lar seg ikke måle.”
Inför valet 2022 dök Widding upp i SD:s mediekanal Riks. Senare framkom att hon kandiderade till Riksdagen och SD placerade henne som nummer tolv på sin lista. Naturligtvis var partiledningen fullt medvetna om hennes inställning i klimatfrågan och ville åt de väljare hon attraherade (väldigt många i partiet sympatiserar dessutom med dem).
Widding planerade enligt egen utsago att ge ut en ny klimatbok under slutet av 2021 men det blev uppskjutet och boken kom först i november 2022, det vill säga efter valet (Sunt förnuft om Energi och Klimat). Jag kan bara spekulera i varför men det hade säkerligen blivit en användbar pjäs av SD:s motståndare i valdebatten om den kommit ut tidigare.
Eftersom jag bemött flera av hennes Yoytubefilmer och dessutom gett ut boken Spelet om klimatet 2021 frågade ett par tidningar om jag kunde tänka mig att recensera hennes bok. Det är inget ovanligt att tidningar gör så, men naturligtvis blev jag ansatt efteråt av dem som ville få det till en konspiration att media var ute efter att trycka ner Widding. Om man som riksdagsledamot ger ut en bok i ett aktuellt ämne och dessutom intar en ganska kontroversiell position i frågan får man finna sig i att bli recenserad.
Men det skulle få ett bisarrt efterspel.
Recensionen publicerades i Göteborgs-Posten 8 januari 2023 och jag väljer att återge den nedan:
Riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) väckte uppmärksamhet när hon nyligen påstod att det inte fanns vetenskapliga bevis för en rådande klimatkris. De som följt debatten blev dock inte förvånade. Hon har skrivit en bok i ämnet och har en egen Yotubekanal där hon ofta framfört åsikter som går på tvärs med IPCC:s slutsatser. I flera intervjuer har hon hävdat att koldioxidhypotesen inte är bevisad.
Nu har hon gett ut en ny bok via eget förlag, Sunt förnuft om Energi & Klimat. Boken består av två delar, den första har hon skrivit själv och i den andra har ett antal medförfattare bidragit med egna kapitel, exempelvis Ingemar Nordin och Gösta Pettersson, två nu pensionerade professorer och tillika kända IPCC-kritiska ”skeptiker” i debatten.
Syftet med boken är enligt Widding att belysa osäkerheterna i IPCC:s rapporter och hur Public Service bedriver alarmistisk rapportering om klimatet. Hon inleder med att berätta att hon nu utgår från att IPCC:s delrapport WG1, som berör fysiken om klimatet, är den bästa tillgängliga kunskapskällan. Ganska snart märks att det nog mest är en läpparnas bekännelse.
IPCC slår fast, med mycket stor säkerhet, att naturliga faktorers påverkan på uppvärmningen är försumbara jämfört med de mänskliga. Men Widding hävdar att det saknas kunskap för att avgöra detsamma (efter sjuttio sidor hade det påtalats åtta gånger). Sin slutsats bygger hon främst på eget resonemang enligt ”sunt-förnuft-devisen” i boktiteln, inte med referens till vetenskapliga studier. Det är ett genomgående mönster i boken. Ofta dras långtgående slutsatser på väldigt lösa grunder.
I många fall ges heller inte en rättvis bild av vad en klar majoritet av expertisen säger. Widding skriver att Parisavtalet inte kommer ha minsta effekt på uppvärmningen vid år 2100 och hänvisar till ett Twitterinlägg och en artikel på SvD:s ledarsida, båda skrivna av debattören Bjørn Lomborg. Läsaren får inte veta att han bygger detta på att länder uppfyller sina utlovade ”Parisåtaganden” fram till 2030, för att sen återgå till att släppa ut långt mer koldioxid än vad man gjorde 2015 under stora delar av seklet. Inte heller redovisas att Lomborgs åsikt inte delas av merparten av de sakkunniga.
Bokens syfte sägs som sagt vara att peka ut osäkerheter men är extremt enkelriktad, ibland så att det gränsar till desinformation. Klimatmodellerna i senaste IPCC-rapporten fokuserar på fem tänkta scenarier baserat på olika framtida utsläppsnivåer. Widding anger att vi tycks följa ”mittenscenariot” SSP2-4,5 och: ”Detta scenario ser ut att kunna klara Parisavtalets 2-gradersmål med risk att hamna ett par tiondelar högre. Det finns en realistisk risk att man landar på 2,4 grader vid seklets slut.”
Men IPCC anger att detta scenarios mycket sannolika temperaturspann år 2100 är 2,1–3,5°C med bästa uppskattning 2,7°C. Till det ska läggas osäkerheter i framtida kolcykel som inte riktigt återspeglas i modellerna. Osäkerheter kan slå åt båda håll men att ignorera det ena är inte att nyansera debatten.
I ett komplext ämne som klimatdebatten går det förstås att hitta överdrifter åt ”båda håll”. Men kritiken förvandlas här snabbt till konspirationsteorier där Public Service påstås avsiktligt vilja vilseleda allmänheten (så till den grad att de börjat måla väderkartorna i alarmistiska färger). De exempel Elsa Widding ger för att påvisa SVT:s felaktigheter faller oftast platt vid närmare granskning. Hon påstår exempelvis att SVT i ett inslag skulle ha sagt att havsnivån vid Elfenbenskusten ökat med 20 cm under 30 år, vilket vore en orimligt hög takt. Men siffrorna nämns i olika sammanhang och ökningen påstås inte att ha skett under 30 år. [De siffror Widding använder för att ”motbevisa påståendet är enormt bristfälliga, de nyaste är dessutom från tidigt 1980-tal.]
Visst har Widding en poäng i att somliga debattörer fortfarande tycks tro att våra utsläpp följer IPCC:s värstascenario, trots att detta scenario numera bedöms vara ganska osannolikt (om än inte omöjligt). Däremot är hennes påstående om att detta värstascenario ligger till grund för nästan alla slutsatser i IPCC:s delrapport WG2 – som berör effekterna på samhälle och natur –helt felaktigt. I sin iver att påtala alarmismen för hon här fram en ren lögn och påstår att IPCC:s officiella video skulle uttrycka att ”jorden redan håller på att gå åt helvete” och undrar vem som tillåtit ett sådant budskap. Men videon innehåller inget sådant uttryck.
Och så där fortsätter det. Korrekt information blandas med faktafel, ensidig data och sen länge motbevisade myter. För den som inte är bevandrad i klimatdebatten blir det oerhört svårt att veta vad som stämmer. Därutöver ges åtskilliga beskrivningar av ett utmålat förtryck i stil med: ”…dagens stigmatisering av oliktänkande ger en stark association till 30-talet då Sverige tog initiativ till, och var världsledande, inom rasbiologi.”
Min bestående känsla är att boken på ett sorgligt sätt skildrar hur konspirationsteorier på detta sätt vinner mark.
Det går förstås inte att undvika den politiska dimensionen av den här boken då Widding sitter i riksdagen. Hon har nu också startat en podd tillsammans med kollegan Jessica Stegrud för att bland annat lansera SD som det ”nya miljöpartiet.” Det är verkligen oroväckande om deras slutsatser bygger på lika skakiga vetenskapliga grunder som boken gör.
Visst kan det vara tröttsamt att epitetet ”förnekare” delas ut i tid och otid, men jag hittar faktiskt inget bättre ord när Elsa Widding påstår att sakkunniga inte oroar sig för klimatförändringarna.
Widding berättar i boken vad som fick henne att ”genomskåda alarmismen”: ”När jag 2016 läste boken Falskt Alarm, klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt, av professor Gösta Pettersson, så föll pusselbitarna på plats.”.[3]
Gösta Pettersson är en numera pensionerad professor i biokemi och hans bok Falskt alarm bygger på det som framställs i NIPCC:s rapporter och där finns i princip inget av det som redovisas i IPCC:s rapporter med (NIPCC startades som redan nämnts av Fred Singer och drivs av bland annat Heartland Institute). I Petterssons bok målas IPCC upp som en politiskt hämmad organisation som också censurerar ”skeptiker”. Inte heller denna boks innehåll är alltså förenlig med IPCC:s slutsatser, något som jag gissar att knappast Pettersson själv skulle ha invändningar emot. Han har som sagt skrivit ett kapitel i Widdings senaste bok där han flera gånger hänvisar till NIPCC istället för IPCC.
Widding förnekar inte att koldioxidutsläppen påverkar uppvärmningen i viss grad, men påtalar gång på gång att det inte går att avgöra hur mycket som är orsakat av mänskliga aktiviteter. Hon i det närmaste förlöjligar IPCC:s slutsats:
”Att liksom IPCC lägga allt ansvar för den lilla temperaturhöjningen på en enstaka komponent, koldioxiden, ter sig mot denna bakgrund som, ja, lägg till de attribut som Du tycker kan passa!”
Det är naturligtvis fritt fram för vem som helst att göra egna spekulationer och skriva en bok om dem. Man får ha vilka åsikter man vill, men att de bemöts är ingen kränkning av yttrandefriheten. Det är snarare något man får förvänta sig om man sitter i Sveriges riksdag.
Efter att ha följt den här debatten under lång tid kom inte reaktionerna på min recension av hennes bok som en överraskning. Jag hade därför skrivit två långa blogginlägg med citat, sidhänvisningar och bemötande som komplement till recensionen (det är svårt att få med allt man vill i en recension med begränsat utrymme). Jag har till och med fotograferat texten ur boken till det som jag har tagit med i recensionen.
Elsa Widding bemötte recensionen i ett Youtubeinlägg och påstod att jag inte läst hennes bok. Hon lanserade till och med idén om att det istället kanske var SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström som skrivit den. Hennes kollega Jessica Stegrud gav mig nedanstående kommentar på Twitter (som hon senare raderade):

Det gick ett tag och plötsligt fick jag kommentarer om att jag var en falsk lögnhals. Det är inget ovanligt i och för sig, snarare en vardag för de som skriver om klimatet. (När mitt förlag Polaris fakta lade ut att min bok Spelet om klimatet skulle publiceras fick inlägget 800 kommentarer på Facebook.) Men oftast brukar kommentarerna komma som en reaktion på något jag skrivit eller gjort. Så inte denna gång.
Det visade sig att Widding lagt ut en ny video. Hon hade fått information som hon kände sig tvungen att delge. Och det rörde anklagelser mot mig. Inga bevis utan mer av typen: ”Jag vet inte om det stämmer men det sägs att Maths Nilsson är den som ligger bakom.”
Jag anklagades för att manipulera både hennes och min Wikipediasida, alltså lägga dit och ta bort information för att framhäva mig själv och trycka ner henne. ”Det är så han jobbar”.
Nu är det så att alla ändringar på Wikipedia loggas och finns tillgängliga för alla, det är bara att gå in och titta på historiken. Hon påstod (eller rättare sagt, andra oidentifierade personer hade informerat henne om saken) att jag hade ” minst två signaturer han jobbar ifrån: Anhn och Yger”. Det går att klicka på dessa signaturer och då hamnar man på deras presentationssidor. Där kan man se att de är Wikipedia-administratörer sedan många år tillbaka. Redaktörerna på Wikipedia startade till och med en diskussionssida om hur de skulle hantera dessa falska anklagelser.
Hon valde dessutom att läsa upp en del text som administratörerna tagit bort från ”min” Wikipediasida. Det handlade om att jag gick på bidrag och att min kemistexamen var ifrågasatt.
Men det här var faktiskt inget nytt. Samma sak hände när jag var med i ett Aktuelltinslag (14 september 2021) om klimathotsskeptiker. Både Lars Bern och Elsa Widding togs upp som exempel med olika videoklipp.
Det blev inte helt otippat ett enormt ståhej i efterspelet. Inslaget fick över sextio anmälningar till Granskningsnämnden (GRN). Det har varit många turer i det här med repliker och motrepliker men det slutade med att inslaget friades.
Min insats bestod i att kommentera en graf som frekvent används felaktigt i klimatdebatten. En temperaturrekonstruktion utifrån en isborrskärna från Grönlands glaciärer (se bild nedan). Ingen påstod i inslaget att Widding använt den men tragikomiskt är att hon ändå blev kränkt av att det kunde uppfattas så. Från anmälan:

Tragikomiken ligger i att hon själv har haft med grafen i sin bok (bilden nedan är från Klimatkarusellen). Och hon har dessutom använt den felaktigt flera gånger även efter Aktuelltinslaget.[4] Den slutar alltså år 1855 och nutida uppvärmning finns inte med. Likaså visar den temperaturen från en enda punkt och kan inte användas för att uttala sig om en global medeltemperatur.

Här i ett inslag i Swebb-TV:
I anslutning till denna kanonad av inlägg och hårda ord valde Widding att lägga upp en text på sin blogg där vi som deltog i inslaget (på den ”politiskt korrekta” sidan) nagelfors. Den var enligt uppgift författad av Mats Johansson, organisationskonsult, journalist och jurist.
Om han finns på riktigt vet jag inte men här dyker anklagelserna om att jag manipulerat Widdings Wikipediasida upp för första gången (vad jag vet). Jag hotades med polisanmälan och fick en beskrivning av min bristande mentala hälsa:
”Vid en närmare studie av Maths Nilsson upptäcker man snart att han ägnar enorm tid åt att förfölja och även aktivt försöka stoppa människor från att framföra sina åsikter, även från att presentera sig själva. I förföljelsen sägs nämligen ingå att aktivt manipulera Wikipedias sidor. En känd journalist som studerat detta berättade för mig efter inslaget hur Nilsson manipulerar Elsa Widdings Wikipedia-sida.” […]
”På det sättet vill han undergräva karaktären hos sina hatobjekt, ett slags försök till karaktärsmord. En advokatvän till mig hävdade upprörd att detta är en förtäckt form av förtal, som skulle kunna leda till åtal.” […]
”Det lyser igenom att Erika Bjerström [SVT-reporter] kan ha varit inblandad i att tillsammans med Nilsson manipulera informationen om Widding.”
”Vår personliga reaktion på Maths Nilsson är att beteendet inte verkar riktigt friskt. Vad är det för typ av människor som viger sin tid åt att jaga och sabotera för seriösa, kunniga medmänniskor bara för att de råkar ha en annan åsikt? Vad är det för störning som gör att man finner en åsiktsskillnad så viktig att man kastar bort sitt liv på att slåss mot en av många åsiktsriktningar, likt en Don Quijote mot väderkvarnarna?”
De tycker man ska läsa min skönlitterära bok Själseld som bevis för mitt sviktande förstånd. ”Man förstår en del då”. (Det är en urban fantasy-berättelse.)
Detta är som sagt tyvärr en del av att skriva och debattera om klimatet. Elsa Widding är inget oskyldigt offer i detta sammanhang. Exempelvis är hennes nedlåtande uttalanden om forskaren Johan Rockström och SVT-reportern Erika Bjerström inte nådiga.
Widding och andra får naturligtvis saluföra sina åsikter. Likaså spekulera runt IPCC-rapporternas innehåll efter eget huvud bäst de vill. Men det innebär inte att man kan göra det utan invändningar. Det finns en oerhörd mängd saklig kritik mot det som ”klimahotsskeptiker” har ältat genom åren och som nu Widding och andra fortsätter upprepa till leda. Fler vetenskapliga artiklar och rabblande av fakta kommer inte förbättra situationen i detta avseende.
Ibland kan radikalisering gå snabbt. Under covidpandemin lade en Facebookvän upp i mina ögon helt berättigad kritik mot de då omtalade covidpassen. Det eskalerade dock snabbt till att snart bara handla om konspirationsinlägg där varenda myt om vaccin och covid lades upp som fakta. Det spelade sen ingen roll om en sak motbevisades, det var bara att hänvisa till nästa påstående. Det är sorgligt för det handlade om en skärpt person jag tycker om.
När någon tagit åt sig en konspiration är det inte ovanligt att snart även andra konspirationer ses som troliga. Även Elsa Widding har anammat vaccinmyterna. Expo rapporterade exempelvis att hon i april 2023 talade på konferensen Spotlight i Stavanger.[5].
”En röd tråd som löper genom hela konferensen är övertygelsen om att en elit, bland annat genom organisationer som WHO och World Economic Forum, i hemlighet försöker ta makten över världen – bland annat genom att iscensätta coronapandemin, klimatkrisen och ekonomisk nedgång.”
Detta skulle senare leda till att Widding lämnade SD för att bli en politisk vilde i riksdagen. Enligt henne själv berodde det på att partiet inte stått upp för henne när den dåvarande utbildningsministern Mats Persson (L) kallat henne för faktaresistent, och för att liera sig med personer och organisationer som förnekar Förintelsen.
Då var vi tillbaka vid Elsa Widdings första anförande i riksdagen. Där hon påstod att det inte existerade någon klimatkris. Kanske gör man bäst i att fundera över om det inte bara är ytterligare ett retoriskt grepp för att flytta fokus från vetenskapliga data?
Kris är ett värdeord och man kan ha olika uppfattningar om detta utan att någon har direkt fel. Så här skriver IPCC i AR6 WG2 Sammanfattning för beslutsfattare (sid 33) om situationen:
”De kumulativa vetenskapliga bevisen är otvetydiga: Klimatförändringar är ett hot mot människors välbefinnande och planetariska hälsa. Varje ytterligare försening av samordnade förebyggande globala åtgärder för anpassning och mitigering kommer att missa en kort och snabbt försvinnande öppning av möjligheter att säkra en levande och hållbar framtid för alla. (mycket hög säkerhet).”
Argumenten om att det inte existerar en kris kommer i huvudsak från personer som i decennier har ifrågasatt kopplingen mellan koldioxidutsläpp och uppvärmningen, ja till och med i det längsta ifrågasatt att det alls sker en uppvärmning. Att det istället bara handlar om manipulering av mätdata och att i princip hela forskarkollegiet är korrupt och så vidare.
Men man får förstås ha vilken åsikt man vill.
Om man ska hårdra det så är en huvudfråga i klimatdebatten om man kan lita på IPCC eller inte. Det är helt omöjligt att anse att IPCC:s rapporter om fysiken bakom klimatförändringarna är den bästa kunskapskällan och, som Widding gör, samtidigt:
-anse att Gösta Petterssons bok Falskt alarm är den bästa ”klimatbok” man läst.
-hänvisa till organisationen Clintels rapport med kritik mot IPCC:s WG1-rapport
-acceptera det Klimatrealisterne skriver på sin faktasida om klimatet
Det är faktiskt inget att debattera utan ren fakta. Hela syftet med deras argumentation är att motsäga IPCC:s slutsatser. Även de mest säkerställda.
Det finns heller ingen anledning att debattera om huruvida Widdings senaste bok går hand i hand med IPCC:s slutsatser. Det gör den inte. Det gör inte heller det mesta hon har framfört i sin Yotubekanal. Det är också anledningen till att det hörs protester när hon i riksdagens kammare påstår att hon enbart hämtar uppgifter från IPCC:s rapporter.
Det är faktiskt helt obegripligt att hon och hennes följare som ägnat så mycket tid åt att bestrida ”mainstream” forskning och IPCC:s slutsatser, blir så upprörda av att jag konstaterar att de inte förmedlar IPCC:s slutsatser.
Det finns saker i hennes kommentarer om att alarmismen ibland överdrivs som jag kan hålla med om. Men merparten av hennes invändningar är inga försök att nyansera debatten, det är helt enkelt saker som går på tvärs med även IPCC:s mest säkerställda slutsatser.
Så här långt från vetenskapen är Sverigedemokraterna och Elsa Widding – Maths Nilsson, författare
Nästa kapitel –>
[1] Expo: Ingrid Carlqvist, 2021-04-09 https://expo.se/fakta/wiki/ingrid-carlqvist
[2] Exempelvis: Så här långt från vetenskapen är Sverigedemokraterna och Elsa Widding, 4 september 2022 https://mathsnilsson.se/2022/09/04/sa-har-langt-fran-vetenskapen-ar-sverigedemokraterna-och-elsa-widding/
[3] Widding, Elsa, Sunt förnuft om Energi & Klimat, Elsa Widding förlag, 2022, ISBN 9789151926971
[4] Jag har skrivit en rad inlägg om detta på min blogg, ett par av dessa är: https://mathsnilsson.se/2021/11/10/widding-aktuellt-granskningsnamnden-och-lilla-jag/ eller här: https://mathsnilsson.se/2023/01/15/en-dares-forsvarstal-om-att-livedebattera-och-respektfullt-diskutera-igen/
[5] Glaad, Nilsson, Widding (SD) delade scen med förintelseförringare och antivaccin-aktivister, Expo 2023-04-18 https://expo.se/2023/04/widding-delade-scen-med-forintelseforringare-och-vaccinmotst%C3%A5ndare





















