Från vildmark till IPCC:s rapport och reaktioner

Lavskrika

Varit i fjällen (bortom internet och mobiltäckning) en vecka för att komma hem lagom till att IPCC-rapporten släpptes. Och reaktionerna blev precis som förväntat. Och jag vet inte om jag någonsin varit tröttare på klimatdebatten än nu …

Ni har säkert hört det mesta, egentligen inga nyheter alls, men slutsatserna är numera mycket mer säkerställda än i tidigare rapporter. Här följer några kommentarer och några ”skeptiska” reaktioner på nätet:

Klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären) är svår att beräkna och har alltid angetts i ett relativt stort spann. I senaste IPCC-rapporten AR5 angavs 1,5-4,5C som ”troligt intervall” (ung 67% sannolikhet). Osäkerhetsgraden har nu reducerats med 50% och anges till 2,5-4C. Temperaturintervallet ligger ”mycket troligt” (ca 90%) inom 2-5C (1-6C i förra rapporten).

Klimatmodellerna.

(Man ska veta att det krävs en enorm datakraft att göra dessa simuleringar, Gavin Schmidt NASA skrev att även med dagens superdatorer ger ett dygns processande bara en simulering av tre år. Det tar alltså en månad att simulera 100 år. Sen ska det göras för alla olika scenarier, för att inte tala om det långt mer tidskrävande jobbet att programmera och få till fysiken rätt innan körningarna. Likaså att utvärdera och få artikeln vetenskapligt publicerad så att den kan ingå i IPCC-rapporten. Det är med andra ord inte gjort i en handvändning och man kan inte göra hur många simuleringar som helst även om alla vill… (det är f ö inte IPCC som organisation som bestämmer vilka scenarier som ska användas.))

I förra rapporten kördes ett stort antal modeller med samma framtida ”utsläpsscenarier” och sedan användes medelvärdet av utfallen. I AR6-rapporten är det lite annorlunda med några nya scenarier och hur de hanteras.

När resultaten från modellsimuleringar började dyka upp för något år sedan visade några av modellerna (inte alla) en anmärkningsvärd hög klimatkänslighet, och gav därmed en hög framtida uppvärmning. Dessa modeller var också sämre på att reproducera historiska temperaturer – de flesta forskare var därför ganska skeptiska till resultaten (och nej, det har inte mörkats och det finns många publicerade artiklar om detta, precis som forskning har funkat i alla tider).

Så i AR6 har man för det första viktat de olika modellerna utifrån hur väl de kan reproducera verkliga observationer. Man har också använt en enklare ”energi-balans-modell” (skillnaden mellan hur mycket energi jorden absorberar och vad den avger) som har justerats för de nya klimatkänsligheterna. En kombination av dessa har sedan använts för att bedöma en framtida uppvärmning i de olika scenarierna:

Bild

Enligt nuvarande ”policies” om framtida utsläpp ligger det mest troliga scenariot mitt emellan 4.5 och 7.0-scenarierna (dvs scenario SSP4-6.0) med en förväntad uppvärmning på cirka 3C fram till år 2100. Tyvärr har detta scenario inte använts särskilt mycket i AR6-rapporten, vilket förstås är en berättigad kritik.

Det slås också fast att värsta-scenariot RCP8.5 inte är särskilt sannolikt.

I AR5 angavs utfallen i de olika projektionerna som troliga (dvs risken att värdet skulle hamna utanför angivet intervall var 1 på 3), i AR6 anges utfallen som mycket troliga (risken att det hamnar utanför intervallet är bara 1 på 10). Det är framförallt den bättre kunskapen om klimatkänslighet som ligger bakom denna förbättring. Mycket av ovanstående kommer från twittertråd av forskaren Zeke Hausfather.

Man visar också hur bra tidigare modeller fungerar överlag:

Bild

Det står utom tvivel att uppvärmningen beror på oss. Väder- och klimatextremer av olika slag påverkar alla kontinenter redan nu och kommer bli värre vid fortsatt uppvärmning. Men det är inte hopplöst, utvecklingen framöver ligger i våra händer.

Hausfather sammanfattar det: ”it’s real, it’s us, experts agree, it’s bad, but there is still time to do something about it. Our climate future is, ultimately, up to us to decide.”

Bild
Bild

Läs forskarkommentarer på Real Climate eller Carbon Brief. En artikel om vad rapporten säger om extremväder på Carbon Brief. Huvudbudskapen på svenska finns på SMHI.

Och reaktionerna från så kallade skeptiker?


Maria Abrahamsson var moderat riksdagsledamot fram till 2018. IPCC-rapporten är en genomgång av 14000 vetenskapliga referenser och har remissats i flera omgångar (det tar flera år att ta fram denna rapport). Både forskare och andra som anmält intresse, liksom ”regeringsdelegater” har fått säga sitt. 78000 kommentarer har behandlats och allt är offentligt material.

Ja, jag tycker den här amerikaniserade ”nyhetsförmedlingen” där allt ska mynna ut i att för-och-emot-människor ska debattera är rent ut sagt fördummande. Det här handlar inte om åsikter utan om en konsensusrapport om vad vetenskapen kan säga. Det går alltid att hitta folk med avvikande åsikter. Om allt. Att plocka in en person med avvikande åsikt om detta är att ge en falsk bild av att det skulle vara någon sorts jämvikt mellan avvikande åsikter och den enorma mängd vetenskapliga publikationer som finns.

[uppdatering: ja, det kan vara viss skillnad i de rapporter som följer i början på nästa år. Där handlar det mycket om ekonomi och vilka åtgärder som behöver vidtagas och här finns olika åsikter och riskavvägningar som varken är rätt eller fel].

Carbon Brief finns några reaktioner på IPCC-rapporten från omvärlden. En jämförelse hur rapporten togs emot i UK versus Sverige dagen då IPCC-rapporten släpptes: Sex brittiska tabloiders framsidor och de tre ledande svenska kvällstidningarna (cred till Mattias Goldmann för bild):

Bild

En annan tidigare moderat riksdagsledamot svarade på ovanstående:

Ja du, Henrik Järrel, någon skeptiker är du inte. Bloggen Klimatsans publicerade ett inlägg där amatören Sture Åsberg ”bemötte” IPCC-rapporten. Han börjar med att slänga upp en uttjatad temp-graf från isborrkärnor på Grönland. Felaktigheterna har påvisats sen åtminstone 2011. Läs om det här Kampen om Grönland.

Vidare kan man läsa: ”Vi kan vänta ökad risk för torka, men det beror på att klimatet håller på att bli kallare.”

Mer energi än så tänker jag inte lägga på detta trams. Järrel ”sommarpratade” för övrigt på SwebbTV (nej, jag har inte lyssnat).


En annan standardkommentar dök förstås upp från Jan Ericson, en moderat riksdagsledamot. Den om att Sammanfattningen för beslutsfattare är ett politiskt beslutat dokument och inte skrivet av forskare.

Suck.

Ja, varje mening i rapporten gås igenom av ”regeringsdelegater” och forskare, men det är inte så att politiker sitter och beslutar om vilka fakta som ska ingå. Allt som står där ska återfinnas i huvudrapporten (som publicerades samtidigt som sammanfattningen). Betänk också att länder som Saudiarabien och Kina har godkänt rapporten, vilket håll tror ni deras bias ligger?

En annan moderat, Staffan Strömbäck, kliver in och påstår att folk är obildade för att de inte vet att ”IPCC:s rekommendationer inte kommer från forskare”. (som kommenteras: det finns inga som helst rekommendationer till åtgärder i denna rapport, de kommer i början på nästa år).


Tycker ni jag är elak mot Moderaterna? Sorry, det är de som uttalar sig så, inte mitt fel. Och det är ett rent faktum att det är högerpolitiker som har svårt för att acceptera klimatvetenskap (inte alla Moderater osv).

Och det behövs inte mycket för att ”forskarna ska behöva stå till svars”:

”Snyggbonde” redovisar inte varifrån han fått sina uppgifter att IPCC-rapporten domineras av worst-case-scanariot (RCP8.5). Men det spelar ingen roll om det är sant, det är för jävligt och måste spridas ändå – jävla alarmistiska forskare, förklara er!

Nåväl, siffrorna kommer ifrån Roger Pielke Jr. Han är statsvetare och håller på med den något udda kombinationen sport och klimatpolicy, framförallt har han studerat extremväders skadeverkan. Han har helt enkelt räknat antal gånger ordet RCP8.5 (och de andra scenarierna) nämns i IPCC-rapporten, och utifrån det dragit slutsatsen att den fokuserar mestadels på det scenariot. Det går naturligtvis inte att dra den slutsatsen utifrån den övningen.

Men visst finns det substans i bakgrunden, värsta-scenariot RCP8.5 anses inte längre sannolikt av de flesta forskare (även Rockström uttalade sig om det i Aktuellt). Men många artiklar och studier har fokuserat på just detta scenario. Varför? Jo, för det var länge den vägen våra utsläpp vandrade. Så sent som 2015 skrev Pielke Jr själv en artikel om att RCP8.5 inte var ”alarmistiskt nog” och återspeglade inte vad framtida utsläpp kunde innebära.

Under senare år har dock kolförbrukningen minskat drastiskt och scenariot anses som sagt inte längre troligt. Det anges i rapporten:

Flera nutida studier lyfter dock fortfarande fram detta scenario som business-as-usual, vilket alltså inte stämmer. Kritiken i det avseendet är alltså rättvis – men många forskare anser ändå att detta scenario bör fortsätta användas av olika skäl, debattrådarna på Twitter är kilometerlånga. Men det har nu blivit Pielkes nya käpphäst att bråka med sina forskarkollegor om (han har exempelvis skrivit en artikel med rubrik i stil med att klimatvetenskapen har förlorat kontakt med verkligheten).

Huruvida RCP8.5 är överrepresenterat i AR6 eller inte vet jag inte, och det gör inte Pielke Jr heller om han baserar sig på att räkna ord. Hans inlägg har dock dominerat på de stora ”skeptiska” bloggarna (enligt snabb googling).

Och varför detta tonläge från Pielke Jr? Jo, det finns mycket gammalt groll i den bägaren och bråken mellan Pielke och flera andra forskare har varit många. Det är t ex inte första gången Pielke Jr drar förhastade slutsatser baserat på den här typen av ”googlade data”: Scienceblog.

Pielke Jr anser att IPCC-rapporten ska uppfattas som positiv och att det är oansvarigt att den används för att ”sprida skräck”. Att vi inte längre ligger på RCP8.5 är ju fantastiskt, men hans ”optimism” tar sig i mina ögon rent bisarra uttryck:

Ja, hurra, bara en miljard människor som kommer drabbas av torka! Amazonas mår säkert bra av det också. Och bortse från andra effekter som att delar av Asien förmodligen kommer få ökad nederbörd och Bangladesh få kämpa mot högre vattenstånd osv.

Pielke Jr fortsätter med att plocka ut beskrivningar som säger att säkerheten i de uppåtgående trenderna av extrema väderhändelser är låg. Visst ska man lyssna på Pielke Jr, men jag kan bara rekommendera att också läsa Carbon Brief/Real Climate-länkarna ovan. Det är komplext. Och extrema händelser kallas så för att de händer sällan och det krävs därför längre mätserier för att helt säkerställa trender. Data som ofta inte finns. Det går också att titta på stora områden där ena delen får mer torka medan andra får mer regn och sammantaget syns ingen trend alls.

Till stor del handlar det om vad fysiken säger och vilka effekter en uppvärmning kommer att få. Mycket av detta är man ganska säker på i stora drag även om det kan vara svårt att bestämma detaljer, liksom när trender blir helt säkerställda och i vilka regioner. Det har också hänt väldigt mycket på forskningsområdet vad det gäller att beräkna sannolikhet för enstaka extrema händelser. Något som inte Pielke Jr verkar köpa. Själv kan jag inte bedöma det. För mig är det dock obegripligt varför en statsvetare ska få tolkningsföreträde framför naturvetare på detta område (sen kan man förvisso diskutera statistik och historiska data).

Visst behövs det personer som vågar vara motvals, men bara för att man är emot mainstream uppfattning betyder inte att man har rätt. ”Klimatbråk” där Pielke Jr är en av parterna är en lång följetong (och det är inte alltid vackra tongångar som hörs från båda sidor). Men Pielke Jr har också påvisats ha fel många gånger:

https://www.glaciology.net/2013/a-rebuttal-to-pielke-jrs-18ft-critique./

https://www.huffpost.com/entry/roger-pielke-climate-science_b_5038272

https://skepticalscience.com/fivethirtyeight-pielke-downplay-climate-damages.html

https://scienceblogs.com/tag/roger-pielke-jr

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/putting-roger-out-of-his-misery.html

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/question-when-is-23-equal-to-5.html

https://skepticalscience.com/drought-and-climate-change-holdren-pielke-jr.html

Nej, jag har inte satt mig in allt. Ja, man bör ta Pielke Jr:s publikationer på allvar. Men själva meningen med IPCC:s och WMO:s (m fl) sammanställningar är just att enskilda forskares åsikter inte ska få ”större plats” än vad all publicerad vetenskap ger skäl till. I forskningsfronten kommer det alltid att finnas motstridiga resultat, det är en del av verkligheten inom all vetenskap.

[PS Notera att Pielke Jr trots detta inte är emot att ”aggressiva klimatåtgärder” vidtas, tvärtom]


I nuvarande utsläppstakt tyder det mesta på att vi går mot ca 3C:s uppvärmning, men det är fullt möjligt att det blir mer än så då det finns betydande osäkerheter inbakade (om vi inte minskar utsläppen). Vi är heller inte i närheten av att få ner utsläppen som behövs för att nå 2C och konsekvenserna av detta beskrivs i rapporten. Jag kan hålla med om att det på många håll sprids en alltför ödesmättad undergångsretorik, men att tjoa och tjimma för allt går så bra är i mina ögon bara löjlig dum-optimism.

I radio på vägen hem debatterade MP och M. Samma gamla pajkastning och detaljinsatser. Nej. jag tror ärligt talat inte denna rapport kommer förändra särskilt mycket i praktiken. Jag menar, forskarsamfundet har varit tillräckligt säkra för att åtgärder skulle ha införts sedan flera decennier tillbaka och samtidigt fortsätter detta:

(Om jag sitter på facit om vad som borde göras? Nej.)

Jaja. Läs mer om den fina klimatdebatten i min bok Spelet om klimatet: https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Nu orkar jag inte mer. Drömmer mig bort till fjällen igen:

Favoriter i Klimatupplysningsrepris

Jag vet inte hur många gånger jag sagt det: inte mycket är nytt i klimatdebatten. Är uttråkad i väntan på tåget så jag råkade trilla in på bloggen Klimatupplysningen och några välbekanta grafer dök upp. En del i ny skrud men ändå samma sak.

”Bild 11 nedan visar perioden från 10000 år sedan fram till modern tid och bild 12 knappt halva denna tidsperiod ca 4000 år bakåt i tiden.

Gronland GISP2
klimatdata gronland

Den översta bilden här är en riktig klassiker. GISP2 är en provborrskärna från Grönland, vars data sträcker sig fram till 1855. Det lilla röda strecket på slutet påstås motsvara den ”moderna uppvärmningen”. Så är icke fallet. År 0 i den här typen av grafer är av hävd 1950 och felaktigheterna i de här GISP2-framställningarna har tjatats om i evigheter. Läs mer här: Kampen om Grönland – Maths Nilsson, författare

Med detta följer att den nedersta bilden inte alls visar vad den sägs göra, dvs temperaturer från GISP2 eftersom de slutar 1855. Exakt vad den visar får ni väl samlas i små grupper och samtala över, själv bryr jag mig inte, den som har lagt upp den har inte ens reflekterat över saken och varför ska jag då lägga energi på det?

Grönland är för övrigt en lokal plats (precis som Svalbard som också nämns) och graferna visar inte en global temperatur. Det är trots allt 2021 och att det ska behöva upprepas gång på gång.


De pratar om hur kol cirkulerar i jordens kretslopp och den så kallade bombkurvan nämns. Gösta Pettersson, författare till Falskt Alarm, saluförde en hypotes om en så kallad bombkurva. Enligt den ska kärnvapensprängningar ha förändrat kol-14-halterna i luften och att slutsatser därför har dragits på felaktiga premisser.

GP:s hypotes är inget som har publicerats vetenskapligt utan något som har debatterats på olika bloggar världen över, särskilt varm har debatten gått på bloggen The Climate Scam (nuvarande Klimatupplysningen) men den har också kritiserats hårt av bland annat Mats Almgren (prof em fysikalisk kemi) på Uppsalainitiativet.

Sent om sider har Gösta Pettersson själv sett sig överbevisad och skrev ett inlägg på Klimatupplysningen där han medger det, vilket hedrar honom:

Så hur ska jag se på mina tidigare gästinlägg på TCS, där jag försökt lansera en egen bombprovskurva? Är jag snäll mot mig själv, så kan jag hoppas på att ha rört om ordentligt i grytan och initierat en debatt där man fått information om och kunnat ta ställning till åtskilliga delproblem rörande kolcykeln och koldioxidens omsättning.

Och själv har jag lärt mig att man lär så länge man lever.

På bloggen Uppsalainitiativet kan du läsa mer om vad Mats Almgren säger om bombkurvan och kolcykeln.

Se gärna denna video


Arktis isar är ett ständigt återkommande tema. De visar denna graf som ska visa att det endast är cykler i havsströmmar som ligger bakom den krympande polarisen. Och att den inte är värre nu än på 1930-talet:

havsis AMO

Bildtexten anger att den övre grafen är en rekonstruktion gjord av Alekseev et al 2016, åtminstone som den är visad i en artikel skriven av far och son Connolly samt Willie Soon (de är välkända ”i branschen” och har ingen som helst bakgrund inom polarforskning). Det stämmer … nästan. Klimatupplysningen (mer troligt någon annan) har lagt till några förstärkande ”trendlinjer”. Den understa grafen kommer heller inte alls från den artikeln.

Och Alekseevs graf är ett utklipp. Bilden i original är c) i bilden nedan:

Figure
Figure 11. Comparison of our all-Arctic summer sea ice extent reconstruction with several other estimates in the literature: (a) Walsh dataset-derived summer extents; (b) Pirón and Pasalodos (2016) September extents; (c) Alekseev et al. (2016) September extents; (d) CMIP5 modelled September extents; (e) our summer reconstruction.

Mig veterligt plockades denna graf först ut från Connolly-artikeln utav bloggaren bakom NoTricksZone som ett bevis på en artikel som motbevisar den globala uppvärmningen, vilket den inte gör. För trots namnet på bloggen så den känd just för sina ojusta tricks. Notera alltså att Klimatupplysningen (och inte heller de som de nallat bilden ifrån) ens funderar en minut över varför en graf tas ur från en studie, när hela studiens slutsats ser ut så här:

Figure

Låt mig gissa, nummer ett: skepticism är ett mycket missbrukat ord i klimatdebatten. Nummer två: skulle tro att korrelationen mellan havsströmmarna och isutbredningen de vill framhäva i sin bild skulle försvinna om de gjorde det (?).

Och för all del, låt oss ta en titt på Alekseevs artikel som du hittar här: On assessment of the relationship between changes of sea ice extent and climate in the Arctic – Alekseev – 2016 – International Journal of Climatology – Wiley Online Library (låst). Deras graf såg ut så här:

De kommenterar den så här: ”This reconstructed SIE shows a substantial decrease in the 1930–1940s with a minimum occurring in 1936, which, however, is only a half of the decline in 2012.

Konstigt att grafen ser annorlunda ut i familjen Connolly och Soons artikel, eller hur? Där kan man tro att nuvarande avsmältning är precis som på 1930-talet. Det finns säkert en bra förklaring … men den här typen av körsbärsplockande och grafförvanskning är Standard Operating Procedure på förvillarsidorna.

Hur det egentligen ligger till? Inte min sak att avgöra, kolla IPCC, vad som är tydligt är dock att du inte får hela sanningen på bloggar…


De berör för övrigt även att satellitdata från innan 80-talet mörkas. Nu är dessa data uppmätta med instrument/metodik som inte är direkt jämförbara med data från senare utrustning som sjösattes 1980: Guest Post: It’s Ice Melt Season, Deniers let the Conspiracy Theories Flow | Climate Denial Crock of the Week (climatecrocks.com)

Men om man ändå gör det, så ser det ut så här. Det blåa i denna videon sägs mörkas. Det röda är det ”officiella”.


De pratar återigen om att CO2:s absorption är logaritmisk och därför spelar fortsatta utsläpp ingen roll. Som så många gånger förr: t o m ”skeptiska” Roy Spencer (som ofta brukar anlitas som den enda trovärdiga källan) kan förklara varför detta inte spelar någon roll: Skeptical Arguments that Don’t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)

Lite ironiskt att de bildsatt ett av blogginläggen med gubbar med förbundna ögon följer varandra rätt utöver ett stup…

Jaja, nu får ni leka själva 🙂

(Ursäkta om det blev lite slarvfel, ska ju iväg på semester snart)

Gone fishing

Svarar på några frågor om min bok, Spelet om klimatet, (från mitt förlags Facebooksida):

  • Varför tycker du att den här boken behövs?

    Det sprids mycket desinformation på nätet och ibland kan det vara svårt att veta vad man ska tro i den komplexa klimatfrågan. Det framförs exempelvis än idag rena felaktigheter på ledarsidor i landets största tidningar liksom i krönikor och liknande. Alla bör vara medvetna om att det inte är en slump att dessa tvivel har slagit rot i delar av samhället. Man behöver absolut inte vara dum eller köpt av oljeindustrin för att börja tvivla på vad som är sant. 

    Via mitt bloggande vet jag också att många saknar lättillgänglig information om vetenskapen bakom klimatförändringarna och vad som egentligen ligger bakom de, till synes övertygande, ”skeptiska” argumenten och de organisationer och personer som framför dem. Mycket av detta beskrivs i min bok.

    Jag tycker likaså att man bör se klimatdebatten ur ett större perspektiv och jag vill med boken också belysa hur suddig gränsen stundtals är mellan särintressen och beslutsfattande politiker. Detta påverkar hur väl våra demokratier egentligen fungerar, och det gäller förstås inte enbart i klimatfrågan. 
  • När vi på förlaget marknadsför boken på sociala medier blir det ofta en anstormning av ”experter” som försöker bräcka varandra med länkar och alternativa fakta. Tonen blir snabbt otrevlig. Varför tror du att debatten om klimatet ofta tar den här vändningen?

    Om man ska generalisera så ligger det tydliga ideologiska motsättningar bakom klimatdebatten. Det är ingen hemlighet att konservativa/libertarianska tankesmedjor, särskilt i USA men även här hemma i Sverige, har gått i fronten för den klimathotsskeptiska sidan. De har varit väldigt framgångsrika i att framställa klimathotet som en politisk vänsterfråga (istället för en vetenskaplig), och FN:s klimatpanel IPCC framställs som ett medel för att sprida regleringar och socialism.

    På senare år har många högernationalistiska organisationer tagit del i debatten och klimathotet har blivit ytterligare en sak som tillskrivs ”etablissemangets” vilja att sprida globalism och begränsa allmänhetens frihet. Lägg sedan till ett överflöd av övertygande, men felaktig, ”vetenskaplig information” som finns på nätet så blir det en perfekt grogrund för ett hopplöst skyttegravskrig. Man bör dock veta att det handlar om en liten klick människor även om de är otroligt aktiva på nätet. Jag själv, men framförallt journalister, märker av detta tydligt.
  • Vad är det mest uppseendeväckande du upptäckt när du arbetat med boken?

    Det är kanske hur omfattande, välorganiserad och cynisk ”desinformationsapparaten” har varit. Det blir väldigt tydligt hur ideologi ihop med pengar kan utgöra enorma hinder för att vilja ta åt sig av fakta. Det finns många saker att nämna här men om jag ska välja ut två saker:

    -Att en svensk känd politiker, samtidigt som han var EU-parlamentariker och vice ordförande i den största politiska grupperingen inom EU, drivit en opinionsbildande tankesmedja ihop med en av de mest ökända lobbyisterna i klimatdebatten – och vägrade att uppge vilka som finansierat verksamheten. 

    -Att forskare i Kanada förbjudits att prata med media om sin forskning och under konferenser fått detaljerade uppgifter om vad de fått yttra sig om. Liknande har skett även i USA.
  • Hur tror du att man får någon som inte tror på klimatkrisen att läsa boken?

    Jag tror att många viftar bort frågan då de inte orkar höra mer om katastrofala framtidsscenarier och dylikt. Kanske hjälper det att lyfta fram att min bok inte handlar om detta utan mer om hur debatten har bedrivits genom åren. Jag har inga ambitioner att ”omvända” någon eller presentera ”den enda sanningen”, men nog borde väl alla som på riktigt är intresserade av frågan vilja veta vad som utelämnas och förvrängs i klimathotsskeptikernas argumenterande? Sen får man själv bilda sig en uppfattning om vem man kan lita på.

Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – inbunden (9789189215269) | Adlibris Bokhandel

Å nu bli’re en veckas semester!

För +10 år sen följde jag med ett par kompisar på en fisketur i svenska fjällen – första riktiga vildmarksturen för mig. Jag har själv aldrig varit särskilt biten av fiske även om det stundtals är kul och spännande, har mer prioriterat foto och själva naturupplevelsen. Men nu har jag lärt mig (nåja) att flugfiska och det är riktigt kul. Och det finns inte mycket godare än nyfångad öring lagad över öppen eld. Å nu är det dags igen 🙂

Vi brukar köra Den sista färden en gång om året – försvinna ut i de svenska fjällen bortom internet och mobilkontakt. Grymt härligt.

Spencer och påstått dåliga klimatmodeller

Kanske får några nya tittare efter min debattartikel i Aftonbladet idag. Nämner där att man bör förhålla sig skeptisk till det man läser på nätet, även om det kommer från en person med ärbara akademiska titlar. Och att det finns outtömliga alternativ att framställa statistik så det passar ens budskap. Nedan följer ett exempel som en lekman (i alla fall jag) omöjligt kan reda ut på egen hand. Nedanstående är alltså inte jag som har gjort utan moyhu: No, global warming is not 50% of what CMIP6 models predict.:

Roy Spencer är en så kallad ”klimathotsskeptisk” amerikansk klimatforskare. I våras menade han att klimatmodellerna visar dubbelt så stor uppvärmning som faktiskt observerats. Och det ser onekligen ut så i nedanstående bild, där modellkörningar som ska ingå i den kommande IPCC-rapporten redovisas (CMIP6):

Det visar sig dock att 50 av dessa 68 modellkörningar kommer från en enda ”högkänslig” modell. Utfallet i Spencers bild är alltså gravt viktat. Det finns mängder med modeller och då Spencer gjorde inlägget var en majoritet av dessa inte inrapporterade (tror man räknade med att få in resultat från ett hundratal till CMIP6 (?)).

Det som visas är heller inte den globala medeltemperaturen utan enbart temperaturen över haven (60N-60S). Men även här jämförs äpplen och päron. Kontentan är att om rätt jämförs med rätt presterar modellerna ganska bra:

Gavin Schmidt (NASA) visar att denna bild stärks när fler resultat har inkommit. Den modell Spencer viktat väldigt hårt sticker ut (de gula kurvorna nedan):
Bild

Detta är heller inte första gången Spencer väljer att körsbärsplocka ut data som visar det han vill visa. Forskaren Andrew Dressler:

Bild

Det här är ingen engångshändelse utan mer eller mindre standard i klimatdebatten.

[Tillägg 28/7: Med det sagt, så har vissa modeller till CMIP6 visat för mycket värmning. Här en text som ”båda sidor” om klimatåsiktsstängslet säkerligen kommer missbruka: U.N. climate panel confronts implausibly hot forecasts of future warming | Science | AAAS (sciencemag.org) ]


Här ett annat exempel hämtat från Twitter idag. Dagens olympiska grenar är att 1) krympa skalan på den ena parametern i grafen (CO2) och 2) rita dit felaktiga värden på dden andra parametern (temp):

En känd ”skeptisk” skribent visar denna bild som bevis på liten uppvärmning:

Bild

När det i verkligheten ser ut så här:

Bild

Och det bara fortsätter. Följ länk, orkar inte mer för idag…:

Klimatet och journalistiken

Det var tanken att detta skulle bli en text att försöka få publicerad inför IPCC:s närstående rapportsläpp (9 aug). Sen rann orden iväg och ja, blev lite för långt för ändamålet … men själv tycker jag det är ett viktigt inlägg och bör läsas av alla (disclaimer: kan vara jävig i frågan 😉 ).

[Okej, jag ljög, såg att Aftonbladet bad om klimatdebattartiklar … så det blev en debattartikel i alla fall: Massiv desinformation sinkar klimatlösningar (aftonbladet.se) ].

I början av augusti kommer IPCC:s sjätte stora rapport (WG1) som sammanfattar kunskapsläget om fysiken bakom klimatförändringarna. Förhoppningsvis kan det leda till en mer relevant klimatdebatt även på ledar- och kultursidorna – för det vi har sett på senare tid är en metadebatt med intellektuell spänst likt ett intorkat resårband från förra seklet.

Ofta är det journalistikens tillkortakommanden som tas upp. Nej, inte att det har rapporterats för lite genom åren eller att ”skeptiker” i USA och UK fått enormt mycket mer medietid än vad det vetenskapliga kunskapsläget förpliktigar.

Istället handlar det om att klimatjournalister bedriver en närmast sektliknande indoktrinering istället för att vara kritiska granskare. Statsvetaren Emil Uddhammar frågar sig: Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord? (Axess 2019).

Rubriken till Ann Charlott Altstadts klimatkrönika är lika talande: Den nya tidens allra heligaste (Fokus 2019) liksom Lena Anderssons uppmärksammade krönika: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (SvD 2021).

För att avgöra denna fråga måste man naturligtvis relatera kritiken till det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Hur ligger det till med den saken?


Jag har förstås inte läst allt men innehållet i dessa artiklar är lika förutsägbart och tröttsamt som de lika självklara och självgående efterspelen (guilty as charged 😉 ). Naturligtvis slängs tillmälet klimatförnekare fram (jag brukar sällan använda det dock), ett lika slött som osakligt argument. Ingen av de ovanstående är förstås heller köpta av oljeindustrin.

Men efter att ha hört exakt samma felaktigheter ältas under femton år känns det oftast lönlöst att ens försöka bemöta det sakligt, även om jag gör mitt bästa. Ett problem är att de svepande påståenden som framförs ofta innehåller ett uns av sanning och kan ta mer plats och ork att bemöta än vad som ryms i en replik (som med all sannolikhet heller aldrig kommer publiceras (GP tackade nej till ledarreplik – Maths Nilsson, författare)).

Det finns några standardpunkter som alltid dyker upp när kulturpersonligheter och politiker ska kritisera klimatdebatten. Man pekar på filosofen Torbjörn Tännsjö som tycks anse att det behövs en global despoti för att komma till rätta med utsläppsproblemen (DN 2018). Uddhammar lyfter i sin krönika fram en tysk författare som i en bok tydligen menar att barnafödande bör upphöra.

Två exempel att uppröras över.

Men det handlar om udda röster i debatten som de flesta säkert aldrig hört talas om (förutom ”skeptikerna” då). Jörgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan i Oslo är visserligen en annan som ifrågasätter om demokratin kan lösa problemen, men han vittnar också om att hans åsikt möter en storm av kritik var än i världen han framför den (Sveriges Radio 2017).

Det är således knappast allmänrådande åsikter, men ack så tacksamma att slänga fram i en känslostyrd debatt. Men om man nu argumenterar för att vi ska högt i tak, så måste väl även åsikter som dessa få luftas? För det handlar om just åsikter, inte fakta. Att använda detta för att påvisa att IPCC skulle vara ute och cykla är varken sakligt, skeptiskt eller intellektuellt hederligt.


Låt oss en gång för alla klargöra att irritationen över Anderssons och liknande krönikor inte handlar om att de ställer frågor om vad vetenskapen egentligen säger. Alla borde vara nyfikna över den saken.

Lena Andersson, SvD: … knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret.

Altstadt, Fokus: Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning?

Irritationen handlar istället om den häpnadsväckande slutsatsen att då de själva inte vet, så vet heller ingen annan eller åtminstone så är frågan inte utredd. Eller att det skulle vara ett bevis på en konspiration vars omfattning vi aldrig sett maken till.

Andersson påstår exempelvis att IPCC:s sammanfattande rapporter skulle mörka naturliga orsaker till klimatförändringarna, för där ”anges enbart människoskapade orsaker.” Det tar en minut att kontrollera att detta inte stämmer, något Andersson inte iddes göra (men beskyller andra för att inte vara kritiskt tänkande). Det här är standardmyt 1B hämtad direkt från nätet. Mycket annat av det hon påstår ligger på samma nivå.

IPCC har förstås inte heller ignorerat solens inverkan. Professor Lennart Bengtsson brukar gå hem i ”skeptiska” läger, hör honom i SwebbTV 2021 förklara att solens variationer inte korrelerar med nutida uppvärmning.

IPCC har heller inte ignorerat exempelvis Lindzens irishypotes eller astrofysikern Svensmarks hypotes om solens aktivitet och kosmisk strålning [uppdatering, se kommentar av Thomas P nedan. Inte ”hans hypotes” även om han har varit duktig på att marknadsföra den så]. Hypoteserna korrelerar helt enkelt inte med observationer. Om du inte litar på IPCC, läs vad Svensmark själv skrev 2009 då solen gick in i en mycket låg aktivitetsfas: den globala uppvärmningen har slutat och en nedkylning har börjat (WUWT 2009). Så blev inte fallet.

Danske Humlum förutspådde att den låga solaktiviteten skulle ge en lika stor nedkylning från 2009 fram till 2020 som vi haft uppvärmning sen sekelskiftet (Humlum m fl 2012). Temperaturen fortsatte uppåt. Liknande spådomar från ”skeptiker” om en stundande nedkylning har kommit varje år i mer än tjugo års tid. Inte baserat på fysikaliska kända effekter utan kurvanpassningar (korrelationer) av diverse mätserier.

Ändå är det här saker som fortfarande ältas, bara för någon dag sedan kom en insändare från Klimatsans i Kristianstadsbladet som menade att ovanstående gällde.

Idag är koldioxidens drivkraft i uppvärmningen inte bara en hypotes utan även empiriskt uppmätt, både vid jordytan (Feldman m fl 2015) och globalt via satellit (Kramer m fl 2021).

Inget av det som Andersson och andra kulturpersonligheter lyfter fram är heller något nytt. Att det skrevs om en ny istid under 70-talet är det ingen som förnekar, men det var knappast en enig forskarkår bakom det (Peterson m fl 2008). Även detta har ältats till leda i decennier, här är den ”skeptiske forskaren” Lindzens syn på saken: Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut. (Lindzen 1992).

Att leta 50 år gamla tidningsklipp är faktiskt löjligt, braskande medierubriker kommer alltid att finnas – sluta spela dum och förvånad över detta. Det går att hitta bara några år gamla tidningsklipp som varnar för en ny istid (på tal om journalistiskt haveri). 70-talets istidsrubriker är inte jämförbart med dagens vetenskapliga kunskapsläge om klimatförändringarna. Om du vill ha alarmism, kolla upp de undergångsprofetior som marknadsliberala debattörer spyr ut och har gjort i alla större miljöfrågor (och där vi nu har facit).


Låt oss vara rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta, skrev Maciej Zaremba i DN syftandes på Lena Andersson.

Nina Solomin utsåg Zarembas text till veckans viktigaste (Fokus):

Lena Andersson vågade svära i klimatkyrkan …  Han [Zaremba] som levt under kommunismen i Polen, såg i Lena Andersson en intellektuell som ställde relevanta och obekväma frågor.

Ja, de få individer som inte automatiskt gör och tänker som alla andra, är värdefulla för ett samhälle och en kultur som vill vara fri och intellektuellt vital. Dissidenterna i Sovjetunionen och det kommunistiska Europa var av det slaget.

Nej, Andersson svor inte i kyrkan, hon var inte skeptisk och ställde inga obekväma frågor.

Hon uppvisade bara en anmärkningsvärd lathet och förakt för kunskap. Visst går det att hitta journalistiska felaktigheter i klimatdebatten, men hon berörde inte någonting av det. Hade ni rusat till hennes försvar om hon, likt Lars Bern, krävt att vaccinationskampanjen avbröts. Ja, det är på exakt samma nivå! Har vi inga krav på våra så kallade intellektuella tänkare?

När är, som Andersson uttryckte det, oklarheterna … nöjaktigt utredda?

Frågan är i vilken form informationen ska framställas för att hon och andra upprörda professionella tyckare ska orka ta till sig den? Jag menar, Andersson har bevisligen inte ens brytt sig om att öppna IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare. Informationen finns tillgänglig. Den hoppar dock inte ner i halsen på en utan vidare. Nyhetsmedia kan heller inte beskyllas för att de inte rapporterar om alla detaljer från ett par hundra år av forskning.

Det värsta av allt är nog ändå att ”kultursideskeptikerna” inte tycks vara medvetna om hur omfattande desinformationskampanjerna om klimatvetenskapen varit, och fortfarande är. Någon annan förklaring till att de så lättvindigt köper ”allt” de hittar på bloggar kan jag inte komma på. (Jag kan dock hålla med att det är enormt svårt att veta vem och vad man kan lita på.)

Nätet svämmar över av felaktig och medvetet manipulerad information. Detta är visat bortom alla rimliga tvivel. Om och om igen. Att kampanjerna sponsrats av oljeindustrin är bara en ”obekväm intressekonflikt” – påståendena har framförallt motbevisats vetenskapligt sedan länge.

NIPCC är en av alla dessa organisationer (drivs av konservativa tankesmedjor, till stor del finansierat av pengar från oljebolagen) och deras rapporter har sågats vid fotknölarna av många. Lennart Bengtsson recenserade exempelvis en av deras rapporter:

Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.

Även på SwebbTV 2021 säger han att IPCC:s WG1-rapport (den som kommer nu augusti) är så tillförlitlig den kan vara. Snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över har aktivt uttalat sitt stöd för IPCC. De är inte politiskt styrda. Det är inte alla de vetenskapliga artiklar som publiceras heller. Allt håller naturligtvis inte världsklass och det går säkerligen hitta osmakligheter här som i alla andra branscher – men bevisen är så överväldigande och mångfacetterade att de knappast kan samordnas av alla forskare jorden runt. Men ja, det finns osäkerheter om mycket, de anges också i IPCC-rapporterna.


Frågan om vem och vilka som ska får möjlighet att nyttja de stora nyhetsplattformarna är intressant och i mina ögon långt ifrån enkel. Nättidningen Kvartal gjorde en timslång intervju med den ”skeptiska” debattören Elsa Widding och fick kritik för detta. Jörgen Huitfeldt motiverade det med: Kvartal går ut på att våga lyssna på dem som går mot strömmen och hålla diskussionen vid liv. Jag förespråkar inte censur men om man intervjuar en konspirationsteoretiker får man nog se till att passa sig hur man gör intervjun. I mina ögon fallerade detta.

För att ge exempel på vad Widding sprider för information kan nämnas i en video från 2021 påstår hon på fullt allvar att de enda experimentella bevisen för koldioxidens IR-absorption kommer från Tyndalls experiment från 1856:

Men varför refererar vi till experiment gjorda för 160 år sedan? Varför gör vi inte om de här experimenten med modern utrustning kan man fråga sig. Svaret på varför osäkerheter har glömts bort, och att man använder 160 år gamla experiment som bevis, är nog ganska enkel: Det finns inga forskare som jobbar med det här idag. (Youtube 2021)

Hon påstår vidare att det inte ens är kontroversiellt att säga att vi inte vet varifrån ökningen av atmosfärens koldioxid kommer. Saker som även ”skeptiska” forskare avfärdar som ren nonsens (Spencer 2014).

Hur länge är det viktigt att hålla denna diskussion vid liv? Hur ser redaktionerna på sin roll att sprida felaktigheter? Måste man av överlevnadsinstinkt publicera allt som ens lyssnare vill höra?


I Göteborgsposten ville Göran Värmby ha mer realism i klimatdebatten (GP 2020). Bland annat tar han upp standardmyt 1A: klassikern om Michael Manns så kallade hockeyklubbsgraf från 1999 som ett exempel på att IPCC inte är trovärdiga. Grafen visar en rekonstruerad temperatur under de senaste 1000 åren (norra halvklotet) och visualiserar hur exceptionell senaste tidens uppvärmning är.

Why the hockey stick graph will always be climate science's icon | New  Scientist

Studien fick berättigad kritik för sin statistikhantering och att den delvis bygger på skralt med data (vilket anges i studiens inledning/sammanfattning). Få studier har dock granskats så ingående som denna och trots bristerna håller den. Andra har replikerat studien och det finns numera ett trettiotal andra ”hockeyklubbor”.

Värmby påstår dock att: Hockeyklubban … togs med i IPCC´s tredje rapport 2001. Därefter togs den bort i den fjärde rapporten 2007 på grund av den massiva kritiken.

Nej, den fanns med i IPCC AR4 (ihop med ett dussin andra). Om man orkar kolla efter istället för att lyssna på internetkören, vill säga.

Värmby var helt omedveten om att det fanns ett 30-tal andra studier som bekräftar slutsatsen. Hans svar till mig: Har den kommit tillbaka i IPCC´s rapporter ? Har ej kollat. Men det borde ju ha rapporterats i media i så fall. Nej, det är inte medias roll att hålla reda på din kunskapsnivå eller vad du skriver om.

Slappheten och ointresset hos kultur- och ledarsidornas klimatdebattörer är häpnadsväckande. Och ja, jag blir förbannad på att de får betalt för att häva ur sig alla felaktigheter och till och med hyllas för det. Att arbetsgivare ens accepterar detta är för mig en gåta.

Man behöver, läs bör, inte ”acceptera” allt som händer i forskningsfronten utan vidare. Men det som berörs på kultursidorna handlar oftast om saker det finns en enorm mängd forskning och data som stöder.


Och medan ni blir personligt kränkta av fysiken kan kanske någon uppröras en smula av att forskare i nutid har tystats av konservativa regeringar i både USA och Kanada. Under tiden Gunnar Hökmark var EU-parlamentariker startade han tankesmedjan European Enterprise Institute (EEI) – för att verka mot Kyotoavtalet – ihop med en av klimatdebattens mest ökände lobbyist (Chris Horner). EEI involverade även finansministrar och vice ordförande för europeiska investeringsbanken, ändå vägrade de uppge vilka som finansierade verksamheten. Det finns ingen ände på stundtals obefintliga gränser mellan särintressen och beslutsfattande politiker.

Mattias Bengtsson, vd för Timbro, gick till tankesmedjan Centre for New Europe, som enbart 2004 mottog $80 000 från Exxon, öronmärkt för ”utbildningsinsatser om klimatet”. Marknadsfundamentalistiska organisationer har länge spridit felaktigheter på ledarsidor och i debattinlägg, särskilt i USA men även i Sverige – helt i otakt med vad vetenskapen presenterar. SvD ledarsida Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD och Bluff om klimatet (aftonbladet.se) bara för att nämna ett par. Timbro försöker, efter att ha tvivlat på vetenskapen i decennier, nu skriva om historien och hävda att det är de riktiga klimatvännerna.

Ja, jag kan förstå att man blir trött på klimatdebatten och att kan få skit bara för att visa en semesterbild från utlandet (tro det eller ej, jag är nog en av de tröttaste 😉 ). Det förekommer överdrifter och man får klaga på detta – forskare som Mann gör det ofta: Det är tillräckligt allvarligt utan att överdriva. Men om man istället ägnar sina artiklar åt att föra framför motbevisade myter, ja då får Andersson och kompani stå ut med att anses vara oseriösa, vill hon bli bemött med respekt får hon fanken anstränga dig lite.

Journalistikens stora misslyckande i klimatfrågan är att det krävdes ett barns protester för att befolkningen skulle bli medvetna om problemen som forskarna snudd på enhälligt varnat för i trettio år.

Det är inte rationellt att förkasta hela IPCC på grund av att man hatar MP eller Greenpeace. Inte heller att scanna varenda ord i media efter överdrivna rubriker att uppröras över. Det är förståeligt att man kan bli uppgiven på höga bensinpriser, särskilt när vi ger hundratals miljoner till världens rikaste företag (t ex Facebook) för att skapa ett fåtal jobb och sluka enorma mängder energi för billiga penningar.

Men fysiken skiter i våra känslor. Torsken vid Newfoundland försvann på grund av överfiske oavsett vad du känner för konsumtion.

Det finns de som försöker tänka annorlunda – hitta andra vägar bortom en skenande finansindustri där pengar skapas ur luften – inte gå tillbaka till 1800-talet. Tyvärr är taket i knähöjd för att ens diskutera den typen av frågor. Och mest inskränkta är de som som vill ha högt i tak när det kommer till att alla måste lyssna på rena rama vetenskapliga felaktigheter.



Började som sagt skriva det här med avsikten att försöka få in det i någon tidning. Sen bar det iväg och blev något annat … och för långt men jag har ändå inte sagt hälften av det jag vill 😊 Orkar inte redigera ner det, och heller inte vänta på refusering. För nästa vecka tänkte jag vara oanträffbar ute i vildmarken. (Men om någon vill använda så feel free (med referens).)

Om ni vill läsa mer, läs min bok vettja 😊 Den handlar inte om undergångsscenarier utan om hur debatten har förts sen IPCC bildades, och vilka som påverkat den. Den kanske kan vara en hjälp på vägen för att tänka er för innan ni skriver nonsens hämtat från nätet i era krönikor…
Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – inbunden (9789189215269) | Adlibris Bokhandel

Hur Lars Bern och Swebb-TV skapar klimatmyter

Jag fick en fråga på mejlen med en länk till ett avsnitt av Fjärde statsmakten på alternativkanalen Swebb-TV. Där pratade Lars Bern klimat igen. Jag vet inte riktigt hur, men jag orkade snabbspola mig igenom det. Programmet innehåller de flesta klassiska attribut för att skapa opinion baserat på känslor och felaktigheter utan vetenskaplig täckning. Ett program som haft 28 000 visningar… Det är ingen slump att programmen framförs som de gör.

Skapa en ”fiende”

Det är vi mot dom! Först behövs en diffus fiende som verkar i kulisserna. En mäktig part som man kan kasta allt det där oförklarliga och oprecisa på. I Berns värld heter de ”Globalisterna”. Här finns rika krösusar som Rockefeller, Rothschild och Soros som vill styra världen. Många menar att detta är en hundvissling till antisemitiska tankegångar, jag vill inte tro att de flesta använder tillmälet i detta syfte, men det har onekligen blivit mer frekvent i klimatdebatten sedan diverse högernationalistiska grupperingar (och hej Swebb-TV) gett sig in i leken (inte bara i Sverige). Tidigare likställdes FN och liknande organisationer nästan enbart som medel för att införa världskommunism.

Nej, jag varken skojar eller överdriver här.

Men det räcker inte med en diffus fiende, man måste ha mer precisa offer att hänga ut. Greta Thunberg är förstås en av dessa. Om du undrar vilken nivå ”debatten” ligger på, kolla på nedanstående snutt från tidigare program (ska automatiskt börja vid 2:49). Här är jag frestad att lägga in några beskrivande ord om vad jag anser om Berns argumentation men låter bli … I slutet av denna text finns fler hissnande exempel som borde få varje normalt funtad människa att ignorera Lars Bern.

Al Gore är en annan som fått personifiera ”miljöterrorist”. I Climate of doubt kan ni höra hur amerikanska lobbyister själva medger att de gnuggade händerna när Gores film En obekväm sanning kom. En perfekt fiende (demokrat) och många republikaner förkastade, med lite lobbyhjälp, vetenskapen: Climate of Doubt | Watch S2012 E21 | FRONTLINE | PBS | Official Site

I det aktuella SwebbTV-programmet är det dock en annan klassiker som hängs ut: Mainstream media och Public service i synnerhet. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har sedan länge särskilt hamnat i kikarsiktet.

Ett annat exempel på en osmaklig debatt (med i stort sett samma kombattanter) är den om DDT, där Rachel Carson hängs ut och beskylls för att vara ansvarig för miljoner människors död: Var DDT-förbudet en katastrof? – Maths Nilsson, författare Det är argument som jag sett användas än idag av svenska, egenuppburna, marknadsliberala debattörer.

(Och ja, ni vet precis vilka andra områden den här taktiken används, Swebb-TV fokuserar inte bara på klimatförvillande …)

Cherry picking, populistiska lösningar och orsakssamband

Ju mer komplex en fråga är, desto enklare är det att skapa en polariserad debatt. I SwebbTV-programmet får man se klipp från Aktuellt, ett reportage från Elfenbenskusten. Invånarna har tvingats flytta längre inåt land på grund av att kusten eroderar bort. Bern berättar att Erika Bjerström företräder Globalisterna och hon förmedlar bara snyfthistorier om att det skulle vara klimatförändringar och havsnivåökningar som ligger bakom detta.

De klipper in en snutt där Bjerström säger att landet vill ha bistånd från de rika länderna för att kunna skydda sig. ”Där har du svaret!” proklamerar Bern självsäkert. De är bara ute efter pengar. Det är likaså hans ”bestämda uppfattning” att havsnivåökningarna och klimatförändringarna inte har med saken att göra. Och inte är ett problem någonstans. Som vore han någon auktoritet på området (berättarröst: det är han inte, han har inte varit i närheten av klimatforskning, att han får sitta som ”klimatexpert” i Swebb-TV är bara ett stort skämt).

Hur det ligger till i detta fall har jag ingen aning om, det finns säkert någon vettig detalj i allt som han har åsikter om. Självklart samverkar alltid flera faktorer vid den här typen av problem. Saker som befolkningsökning, nedhuggning av växtlighet, bosättning på olämpliga platser osv påverkar förstås. Ni får själva detektiva er vidare, här en rapport från World Bank som menar att problemen blivit värre och att klimatförändringarna är en faktor: ”A recent World Bank study shows that flooding and coastal erosion due to sea-level rise cost the region about $3.8 billion and cause 13,000 deaths in just one year”.

Här är förresten en rolig app där man kan kolla hur framtida havsnivåökningar beräknas se ut runtom i världen: Climate Central | Land projected to be below tideline in 2100 (på Change map kan man ändra parametrar, exempelvis till 2C:s uppvärmning, olika årtal etc).

Bern ger också bevis på hur lite han förstår (eller om det är avsiktligt…). Han hade förväntat sig att minskningen i CO2-utsläpp under pandemin skulle märkas i den så kallade Keelingkurvan (mätserie över CO2-halt i atmosfären över Maouna Loa, Hawaii). Men det syns ingen nedgång, vilket Bern tar som bevis för att koldioxiden alltså måste bero på annat än mänskliga utsläpp:

Utsläppen under 2020 minskade med strax under 10%. Det innebär dock inte att halten i atmosfären ska minska linjärt i samma storleksordning. Carbon Brief beräknade i maj förra året att minskningen skulle bli 11%, vilket skulle innebära en total ökning av CO2-halten i atmosfären på 2,48 ppm. Det är 0,32 ppm lägre än om pandemin inte vore. Nedan en uppförstorad Keelinggraf, pricka in den skillnaden om du kan. Analysis: What impact will the coronavirus pandemic have on atmospheric CO2? | Carbon Brief.

Vi har bara minskat våra utsläpp marginellt trots pandemin, kranen står nästan fullt öppen ändå. Upptaget i skog o vatten är fortfarande mindre än vad vi släpper ut –> ökningen fortsätter alltså. Att Lars Bern förväntar sig något annat är helt irrelevant.

LB versus LB

I mitt förra inlägg beskrev jag ett annat SwebbTV-program där den pensionerade meteorologiprofessorn Lennart Bengtsson intervjuades. Han är bekant med Lars Bern och man kan tycka att de skulle kunna ta ett snack. Medan professor Bengtsson konstaterade att IPCC WG-1-rapporten var så tillförlitlig den kunde vara och att prediktionerna hittills har hållit sig inom felmarginalerna, så hävdar Bern dess motsats. Bern lyfter i programmet även upp ett gammalt uttjatat argument om att uppvärmningen beror på solens aktivitetscykler – något som Bengtsson bestämt avfärdade (liksom IPCC osv).

Vem ska man tro på här, en amatör eller en i princip helt enig proffskår? Svårt…

Bern berättar också att vi nog är på väg in i en nedkylning för vi har ju sett att temperaturen gått ner de senaste månaderna (pga La Niña). Ja, det här tar aldrig slut: Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare

Tänkte kommentera det han säger om att öknarna minskar, återigen en gnutta sanning vad det gäller delar av Sahara men han missar stora delar. Orkar dock inte mer: Explainer: Desertification and the role of climate change (carbonbrief.org)

Konspirationen

Jag vet att mina inlägg inte spelar någon roll – ingen i SwebbTV:s mer fanatiska fanclub kommer att ändra uppfattning, men det är knappast dem jag skriver för. Bern kommer i deras ögon förbli en trovärdig källa alldeles oavsett vad han vräker ur sig.

Och ja, Bern är en konspirationsteoretiker av rang. Under pandemin har han spottat ur sig diverse alternativa behandlingsformer och felaktigheter, t ex Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift – Källkritikbyrån Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se) eller varför inte detta inlägg han publicerat på sin blogg (om än inte skrivit själv): ”Tyvärr kommer en global spridning av dessa s.k. ”vacciner” sannolikt att innebära följder långt bortom de värsta skräckscenarier vi ens kan föreställa oss!” I en video på Swebb-TV från igår kräver Bern att covidvaccinationskampanjen stoppas (enligt rubrik, för nej jag har inte tittat och kommer inte göra).

Bern har vidare beskyllt Big Pharma för att medvetet ha skapat Ebolaepidemin och hålla inne med botemedlet för att skapa en världsepidemi (Vem tjänar på Ebola-pandemin? 11 oktober 2014 finns sparat på way back machine: Anthropocene – Hälsa (archive.org)):

”Den hemska tanken slår mig, finns det starka ekonomiska intressen bakom att Ebola-spridningen plötsligt tagit fart? Om man nu räknar med att snart ha ett vaccin framme, skulle man ju lätt kunnat stoppa epidemin i sin linda genom en lokal vaccinationskampanj i Västafrika. Men det skulle bara ge begränsade intäkter. En global spridning med en global panik där flera miljarder efterfrågar vaccin är givetvis betydligt intressantare för Big Pharmas direktörer och deras handgångna inom olika myndigheter och politiska kretsar.”

Han föreslog själv kolloidalt silver som medicin mot Ebola… En annan teori han lanserade var att USA förfalskade klimatdata för att få en anledning att anfalla Kina militärt:

”Vad USA gör nu är att man bygger upp en argumentation baserad på förfalskade observationsdata, samtidigt som de förbereder att sjösätta en global propagandakampanj för att försöka skapa en bred opinion för att sätta stopp för olika kraftproduktionsprojekt. Min slutsats efter att jag lägger samman temperaturdesinformationen med mobiliseringen av krigsmakten, med ord som att klimatfrågan är USA:s största säkerhetshot, är att man förbereder sig att använda militära maktmedel. Målet är att påtvinga andra länder en minskning av deras energianvändning. Detta hot kommer att användas för att försöka tvinga in de motspänstiga BRICS-länderna under NWO.”

Jajemän, det här sista kan säkert kallas guilt by association. Det ska förstås inte användas som huvudargument, men när man vet, och har motiverat (gång efter gång), att han har fel i sak så är detta fullt relevant information för attt bedöma trovärdigheten hos en person. Sen får ni väl själva avgöra vad som är en trovärdig källa…

Meteorologiprofessor på SwebbTV

Alternativa mediekanalen SwebbTV har lagt upp två timslånga intervjuprogram om klimatet med Lennart Bengtsson, professor emeritus i meteorologi. Han lyfts ofta fram av ”klimathotsskeptiker”, kanske främst för att han anser att klimatförändringarna inte kommer göra så stor skada och att det är snudd på omöjligt att förutspå klimatet med någon större precision (fastän han i sin bok skriver att modellprediktionerna faktiskt ligger inom de angivna felmarginalerna). Han har på samma gång även lyckats reta gallfeber på ”skeptikerna” då han förtjänstfullt fört fram vetenskapliga argument om varför de mest aparta ”skeptiska” idéerna inte stämmer (recenserat/sågat NIPCC:s rapporter t ex).

LB har bevisligen meriter och relevanta publikationer inom klimatologin, så ska man inte lyssna på honom? Klart man ska, men det betyder inte att man ska ta allt han säger som ”den enda sanningen” bara på grund av hans titel. Man bör – och detta är svårt – veta vad som är uttalanden som har stöd i vetenskapliga publikationer och sådant som är hans egna åsikter och spekulationer. Det är en helt annan sak att skriva en debattartikel eller uttala sig i intervjuer kontra att publicera en vetenskaplig studie med gångbara resultat och slutsatser (vilket t ex blev väldigt tydligt i den stundtals olidliga pandemidebatten som inte varit en bra reklampelare för den akademiska trovärdigheten).

Man ska också veta att LB gärna uttalar sig i frågor som inte direkt rör hans expertisområde och han har tidigare kommit med svepande påståenden och felaktigheter, läs exempelvis här: Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson and his media gambit on climate change

Jag har inte orkat titta på hela SwebbTV:s program men det jag såg innehöll ett par episoder som jag tycker speglar detta väl:


LB säger sig ha undersökt vad som skulle kunna ha orsakat den lilla istiden men menar att ingen kunnat simulera detta med några idag kända processer. Man skulle alltså inte veta vad som orsakat temperaturvariationerna. Men det är inte helt sant om man tittar på vad som är vetenskapligt publicerat (även om det förstås alltid kommer finnas osäkerheter).

PAGE2k är ett internationellt samarbete mellan ett stort antal forskare rörande paleontologiska mätserier (vilket inte är LB:s specialområde) och får väl sägas motsvara State of the Art på området. De har i vetenskapliga rapporter kunnat konstatera att väldigt mycket av temperaturvariationerna under denna period kan tillskrivas vulkanutbrott. Det tycks heller inte finnas bevis för att den medeltida värmeperioden och lilla istiden varit globala samtida fenomen. T ex:

Jonathan Overpeck בטוויטר: "Latest comprehensive (@PAGES 2k dataset and  many reconstruction methods) global temperature reconstruction for the last  2000 years. More than ever, confirms the unprecedented global warming of  the last 100

IPCC konstaterar liksom PAGE2k att senaste 50 åren varit exceptionella och skiljer sig markant i hur det sett ut vid tidigare värmeperioder under de senaste 2000 åren vad det gäller temperatur, ”globalitet” och hastighet i förändringarna (det sistnämnda skildras i nedanstående graf):

graph of temperature changes over last 2,000 years
Warming/cooling rates averaged across 51 years and based on paleoclimate records. Modern thermometer records shown in black. Source: University of Bern

LB kommenterar även att Manns så kallade hockeyklubbsgraf är felaktig. Som sagt, detta är inte LB:s expertområde och det finns en hel hög med forskargrupper som bekräftat att den inte var felaktig trots brister i metodiken och att det fanns sparsamt med data under vissa tidsperioder. Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare


LB menar att undergångsretoriken rörande den mängd metan som kan frigöras när arktiska områden tinar är överdriven. Där får han medhåll av exempelvis Michael Mann: Climatologist Michael E Mann: ‘Good people fall victim to doomism. I do too sometimes’ | Climate change | The Guardian… can be traced back to a false notion that an Arctic methane bomb will cause runaway warming and extinguish all life on earth within 10 years. This is completely wrong. There is no science to support that.


De pratar om att solaktiviteten varierar i cykler om cirka 11 år och att strålningens effekt också varierar i denna takt. LB nämner dock att variationerna trots allt är relativt små och att den pågående uppvärmningen inte korrelerar med solens variationer. Det är publicerad vetenskap och bekräftade observationer vilket redovisas i bl a IPCC:s rapporter.

Denna lilla passage i programmet går dock helt på tvärs med vad majoriteten av vad Klimatsans och SwebbTV:s fanclub brukar framhålla. Men alla som varit med i den här svängen ett tag vet att argumentet inte kommer försvinna oavsett vad någon säger eller presenterar för bevis.

Det var heller inget som Ingemar Nordin på Klimatupplysningen tog upp i sitt inlägg om programmet. Däremot tyckte han det var viktigt att nämna ett spekulativt tänk-om-resonemang angående att våra CO2-utsläpp kanske till och med räddat planeten från en katastrof:

Föreställningen att vi befinner oss i en tid då koldioxidhalten på jorden aldrig varit lägre än nu (‘nu’ definierat som förra århundradet), år dock helt riktig, Lennart kan därför inte avfärda dem, bl a Patrick Moore, f d Greenpeace, som hävdar att det faktiskt kan vara alldeles utmärkt, ja rent av nödvändigt att CO2 nu börjat stiga, oavsett vad orsaken är. Skulle det vara vi människor som åstadkommit detta, så kan det rent av vara så att vi därigenom har räddat livet kvar på jorden.

Det han syftar på är följande graf som Moore brukar slänga fram och som sägs visa hur CO2-halten avtagit närmast linjärt över en lång period (ja, jag har skrivit om detta förr). Man kan få uppfattningen att växterna varit på vippen att dö ut i en nära framtid. Men det är inte mycket mer än en handritad graf med en tidsskala som är mentalt omöjlig att greppa. Notera t ex att den ”dödliga gränsen” skulle uppnås först om några miljoner år även om grafen skulle stämma (på tal om alarmism…).

Det hela är en icke-fråga, problemet existerar inte. Det är heller ingen som förnekar att CO2-halten varit betydligt högre längre tillbaka i tiden eller att vi levt med en relativt låg nivå sett ur ett geologiskt perspektiv. Halten har dock varit relativt stabil under mycket lång tid och ingen människa har sett högre halter än vad vi har nu. Så här ser utvecklingen ut under de senaste 800 000 åren enligt mätningar i isborrskärnor.

co2-graph-051619 NASA 800kår

Faktum är att det handlar om mångmiljoner år sedan CO2-halten varit så här hög (observera x-axelns olika skalavsnitt, inte helt optimalt) – ingen människoliknande varelse har upplevt dess like. Sist nuvarande temperatur rådde på jorden var när den förhistoriska Lucy levde för ett par miljoner år sedan. Vad har det för relevans att jämföra detta med hur vårt moderna samhälle kommer påverkas?

Past and Future CO2

LB har i flera intervjuer påpekat att CO2-halten varit 1000 ppm förr och att det därför inte kommer bli några problem nu heller. Det är verkligen att körsbärsplocka data. För det råder exempelvis inga meningsskiljaktigheter om att havsnivån då också varit flera meter högre än vad den är idag. Avsmältningen av enorma glaciärer sker naturligtvis inte över en natt, men att som LB påstå att det skulle vara problemfritt och att länder som Bangladesh enkelt kan bygga vallar som Nederländerna gjort är ren populism (Bangladesh kust är typ ett enda stort floddeltaområde och drabbas årligen av kraftiga monsuner).


De påpekar också att det är arktiska områden som sett den högsta temperaturökningen (arctic amplification). Tropikerna har inte sett lika stora ökningar. LB kan inte förstå varför Sverige ska bry sig så mycket och gå i fronten för klimatåtgärder, vi kommer ju bara gynnas av varmare klimat. Alla vet ju att CO2 bara är bra för växter och skördar. De får det att låta som att temperaturökningarna i tropikerna inte är ett problem och att det nästan enbart finns fördelar med en ökad CO2-halt.

Vi är, som alla vet, beroende av att kunna svettas för att kyla av kroppen. När kombinationen av temperatur och luftfuktighet blir för hög kommer svetten inte längre att avdunsta och vi kommer dö av överhettning inom ett par timmar. Begreppet wet-bulb temperature/våttemperatur, TW, beskriver den sammanlagda effekten av fuktighet och temperatur, och den för oss dödliga punkten ligger på 35C. (TW är alltså inte densamma som avläses från en normal termometer utan den som avläses från en termometer insvept i en fuktig trasa (typ)).

Men det är extremt påfrestande långt innan TW på 35C uppnås. Under de extrema värmeböljor som krävde tusentals dödsoffer i Europa 2003 respektive Ryssland 2010 nådde TW aldrig mer än 28C. Det finns studier som visar att TW på 35C har uppnåtts redan nu på sina håll (t ex Jacobabad (Pakistan) och Ras al Khaimah (Förenade Arabemiraten)) och att dessa tillfällen har fördubblats sedan 1979 (även om det är under mycket korta intervall och i begränsade områden). Vid en global medeltemperaturökning på 2,5°C tyder mycket på att dessa tillfällen kommer att uppstå regelbundet – och det i områden med mycket stor befolkning (som inte heller har tillgång till AC).

The emergence of heat and humidity too severe for human tolerance | Science Advances (sciencemag.org)

However, a comprehensive evaluation of weather station data shows that some coastal subtropical locations have already reported a TW of 35°C and that extreme humid heat overall has more than doubled in frequency since 1979.

At the spatial scale of reanalysis, we project that TW will regularly exceed 35°C at land grid points with less than 2.5°C of warming since preindustrial—a level that may be reached in the next several decades.”

Det här är inte den enda studien som visar på ordentliga risker med en fortsatt ökad medeltemperatur, här en review-artikel som exempel: Global risk of deadly heat | Nature Climate Change. Att bara vifta bort dem är inte seriöst.

Den största anledningen till att vi fått större skördar handlar om teknikutveckling, gödsling, växtförädling och liknande – inte bara en ökad CO2-halt. Ingen förnekar att växter gynnas av CO2 men man kan inte bara plocka ut en parameter här. Det finns redan nu bevis på att klimatförändringarna påverkat skördar negativt och IPCC bedömer att det är hög sannolikhet att problemen kommer förvärras. Det skiljer sig naturligtvis från område till område och växt till växt. Och det är inte bara i tropikerna, det har blivit en ökad förekomst av torka i t ex delar av Europa.

Narrativet att CO2 endast är positivt stämmer inte alls med den samlade vetenskapliga bilden som sammanfattas av IPCC. Chapter 5 : Food Security — Special Report on Climate Change and Land (ipcc.ch)


Jaja, det var egentligen inga nyheter, det samma saker som ältas om och om igen. LB är värd att lyssnas på men han är inte den enda forskaren som håller på med det här och utelämnar bevisligen saker det finns omfattande studier om. Det är en av huvudanledningarna till varför det är sunt att förlita sig på exempelvis IPCC och WMO:s stora sammanfattande rapporter. Det anser för övrigt även LB. Jag avslutar med att citera honom ur programmet angående hur tillförlitlig IPCC är (han syftar här på deras WG1-rapport som hanterar de fysikaliska aspekterna av klimatförändringarna): ”den är så tillförlitlig som den kan vara.”

Videotajm

Har ju ägnat mig åt en del naturfoto genom åren. Försöker nu lära mig att redigera videofilm i Photoshop. Mycket man kan göra – även jag inte tillhör ”man” ännu … Har Spelet om klimatet som övningsprojekt men inte fått ihop något bra i PS men roade mig att använda en del av grejorna i Moviemaker istället. Bidde en liten amatörig reklamvideo, rätt kul att greja med sånt här 🙂

Widding, Salby, koldioxid och here we go again

Klimatdebatten fick lite av en renässans när Greta Thunbergs protester väckte uppmärksamhet. De som först då började intressera sig för frågan kanske tycker att ”det finns ju så många ”skeptiska argument” man borde lyssna på, varför tystas allt ner!?” Men det är få saker som är nya i den här debatten. Det mesta som ältas i sociala medier har motbevisats om och om igen sedan åtminstone tio år tillbaka. Vissa krönikörer och ledarskribenter lyfter dock inte ett finger för att göra en bakgrundskontroll.

Bloggen Klimatupplysningen går på tomgång och återvinner gamla argument i brist på annat. ”Debattören” Elsa Widding gör detsamma. I dagarna släppte hon ännu en ny video på sin youtubekanal.

Jag får ofta höra att hon för in realism i debatten, men jag har visat åtskilliga gånger att så inte är fallet, felaktigheterna står som spön i backen (som om någon bryr sig). Den senaste videon går i samma banor. Hon hänvisar till experiment gjorda av John Tyndall 1856 – som visade att CO2, ozon och vattenånga absorberar infraröd strålning (värme) – och säger (ca 5 minuter in), jag citerar:

Men varför refererar vi till experiment gjorda för 160 år sedan? Varför gör vi inte om de här experimenten med modern utrustning kan man fråga sig. Svaret på varför osäkerheter har glömts bort, och att man använder 160 år gamla experiment som bevis, är nog ganska enkel: Det finns inga forskare som jobbar med det här idag.

Well, I got news for you… Nej, jag tänker inte ”faktakolla” detta, om du verkligen tror att dagens forskare refererar till Tyndalls experiment som bevis för sina hypoteser, ja, då lär det inte hjälpa vad jag än säger.

(I veckan som gick kallades en vaccinskeptiker som ”expertvittne” av republikaner till en politisk utfrågning. Hon anförde att covidvaccinen gör oss magnetiska – bara det känns farsartat, men att amerikansk media kändes sig nödda att ”faktakolla” detta säger nog ännu mer om vilken farsartad tid vi lever i!)

Huvuddelen av Widdings video handlar dock om huruvida de mänskliga utsläppen av koldioxid står för ökningen av densamma i atmosfären. Hon tar upp en hypotes vars pappa är en australiensisk fysiker vid namn Murry Salby. Han menar att människans utsläpp bara utgör en bråkdel av ökningen. Widding förlitar sig på ett inlägg av en Jonas Rosén på Klimatupplysningen som där säger sig bevisa att Salbys modell är rätt och riktig medan övriga forskningsvärlden använder sig av felaktiga formler.

Widding började enligt egen utsago (intervju i Kvartalet) engagera sig i klimatfrågan 2018, så det kanske kan vara henne förlåtet om hon trodde att det här var en ny diskussion. Hade hon varit skeptisk på riktigt kanske hon ändå hade gjort en liten kontroll istället för att förlita sig på ett blogginlägg på Klimatupplysningen?

Men nej, det är för varmt för att orka skriva om detta. Och, precis som också Widding erkänner, jag är för dålig på matte och fysik för att diskutera härledning av diverse formler. Men oavsett vilket, det är en mycket extrem åsikt att anse att den ökade CO2-halten inte skulle bero på våra utsläpp. Även så kallade skeptiska forskare avfärdar det som nonsens. Roy Spencer, Richard Lindzen osv.

Eller om du föredrar att läsa om det på ”skeptiska bloggar”: Some people claim, that there’s a human to blame … – Watts Up With That?

Vad det gäller Salby så är det heller inget nytt, den stormen härjade på bloggarna för typ ett decennium sedan. Men inga är så bra på återvinning som ”klimathotsskeptiker”.

Eller varför inte höra Anthony Watts på världens största ”skeptiska blogg” förklara här. Verkar som han oblygt justerat lite skalor så det passar in i det han ville framföra mm.

Widding nämner här även Gösta Petterssons (professor emeritus i biokemi) bombprovskurva som sägs visa hur snabbt koldioxid försvinner från atmosfären. Även detta är en följetong, Mats Almgren, professor emeritus i fysikalisk kemi, lyckades få GP att inse att hypotesen var felaktig: Uppsalainitiativet: Kolcykeln och bombkurvan.

Detta medger GP i ett inlägg på The Climate Scam (nuvarande Klimatupplysningen) 2013:

”Så hur ska jag se på mina tidigare gästinlägg på TCS, där jag försökt lansera en egen bombprovskurva? Är jag snäll mot mig själv, så kan jag hoppas på att ha rört om ordentligt i grytan och initierat en debatt där man fått information om och kunnat ta ställning till åtskilliga delproblem rörande kolcykeln och koldioxidens omsättning. Mina egna inlägg i den debatten har tyvärr varit höggradigt fokuserade på en ohållbar utvärdering av stora delar av föreliggande ∆C14-data, dvs. på observationer som aldrig gjorts.”

Men i 2019 års version av GP:s bok Falskt alarm (som Elsa Widding ger ut på sitt förlag) fanns fortfarande den ”orättade” bombprovskurvan med …

Jaja, jag ville med detta inlägg bara visa att allt är som vanligt och så lär det väl fortsätta. Widding uppgav i en tidigare video att hon får in donationer på tusentals kronor i månaden (nej, jag tror inte att hon är köpt) och har beslutat sig för att syssla med ”klimatfrågan” på heltid. En barnbok ihop med svenskaläraren Staffan Mörner ska nu färdigställas.

What a time to be alive.

Historiska ögonblick inom klimatvetenskapen

Jag kan inte låta bli att hänföras av gamla vetenskapliga upptäckter och de som gjorde dem. Ärligt talat tror jag de flesta av oss skulle stå helt handfallna om vi skickades ett par hundra år tillbaka i tiden och blev tillsagda att bevisa den kunskap vi nu har. Även saker som vi nu anser vara enkla och självklara. Även för dem med fina akademiska titlar.

Idag reflekterar vi knappt över att vi på ingen tid alls lyckats isolera och ”strukturbestämma” ett för oss helt okänt virus. Vi tar det för givet. Det går dock nästan inte att föreställa sig hur mycket arbete som ligger bakom den kunskap som krävs för att åstadkomma detta. Ett ändlöst dunkande av pannor mot väggar, frustrationsvrål och ett oändligt antal motgångar för att då och då ta mikrosteg framåt. Som sen sakta men säkert bildar en helhet. Läs t ex om hur Sören Jensen, en kemist vid dåvarande Stockholms Högskola, lyckades reda ut vad som förorenade hans prover och hur vida spritt PCB var: Det mystiska miljögiftet – Maths Nilsson, författare

Ni säger att marknadsekonomin är grunden för vår välfärd? Skulle själv vilja hävda att vetenskapen och dess system för att publicera och sprida kunskapen har varit det helt avgörande. (Alltså, inget är svart-vitt förstås.)

Här några avgörande steg i klimathistoriken:

1640: Johann Baptista van Helmolt upptäcker koldioxid

Vi vet förstås att luften består av en blandning av gaser, men det finns egentligen inget självklart i detta antagande. Flamländaren Helmolt visade att det bildades en ”annan sorts luft” – än den vi andas – vid förbränning. Han kallade det ”gas sylvestre” (som vi nu vet är koldioxid). Likaså noterade han en annan sort luft som bildades i tarmar och av svampar, den kallade han “gas pingue” (=metan). Det var alltså Helmolt som myntade ordet gas som kan härledas till grekiskans ord för kaos.

Även om han gjorde en del experiment som känns rätt moderna i sin utformning var det uppblandat med en rad mer ”andliga” och mystifika uppfattningar om vår värld.

1754 Joseph Black konstruerar första ”koldioxiddetektorn”

Den skotske kemisten Black hettade upp kalciumkarbonat och upptäckte att materialet ”förvandlades” till kalciumoxid och någon sorts gas. Han noterade också att gasen kunde återförenas med den fasta kalciumoxiden och därmed återbilda kalciumkarbonaten. Just denna ”återfixering” till den fasta substansen gjorde att han kallade den för ”fixed air”. Den var dessutom identisk med den Helmolt hade kallat ”gas sylvestre”. Black visade också (ihop med andra) att det inte gick att tända ett ljus i denna luft och att möss inte överlevde i denna atmosfär.

Black upptäckte att denna ”fixed air” (koldioxid) bildade en fällning när man bubblade den genom en vattenlösning av kalciumhydroxid (det bildas då kalciumkarbonat och lösningen blir mjölkig). Han använde detta för att påvisa att koldioxid fanns i vår utandningsluft, bildades vid mikrobiell fermentering och vid förbränning av kol och olja. Blacks apparat förfinades senare av Henry Cavendish (som bland mycket annat också var först att beräkna jordens massa).

1824 Jean-Baptiste-Joseph Fourier beskriver växthuseffekten

Fourier beräknade att temperaturen på jorden borde vara mycket kallare än den de facto var om värmen enbart skulle bero på solens inkommande strålar. Hans hypotes var att atmosfären släpper igenom de inkommande solstrålarna men inte den utgående ”mörka” värmestrålningen från jordens yta. Även om Fourier, vad jag förstår, aldrig kallade detta för växthuseffekt så liknade han fenomenet vid hur atmosfären agerar som fönsterrutan i ett drivhus (anledningen till att det blir varmt i ett växthus beror dock främst på att det saknas konvektion där, dvs luften stängs inne, och inte på att IR-strålning absorberas på det sätt som växthuseffekten beskriver Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare).

1856 Eunice Foote presenterar experimentella bevis för växthuseffekten

Eller rättare sagt, Footes resultat presenterades åt henne på en konferens anordnad av American Association for the Advancement of Science. Kvinnor var tydligen inte välkomna där! Footes resultat var de första riktiga experimentella bevisen på Fouriers hypotes. Hon hade fyllt glasrör med koldioxid samt fuktig respektive torr luft och sen placerat dem i solljus kontra skugga och kontrollerat temperaturen. Hennes försök visade att koldioxid och vattenånga absorberar mer energi än vad torr luft gjorde (framförallt koldioxid). Hon spekulerade också i att detta kunde ha påverkat klimatet i ”historiska tider”.

1859 John Tyndall presenterar fler bevis

Tyndall har varit den som fått äran av att först ha presenterat experimentella bevis för växthuseffekten, men som synes ovan stämmer det inte riktigt (det verkar oklart huruvida han hade haft kännedom om Footes försök). Hans experiment tycks dock ha varit mer omfattande än Footes och han påvisade hur kväve och syre inte ”fångade in” energi, vilket däremot koldioxid, vattenånga och ozon gjorde.

1896 Svante Arrhenius beräknar klimatkänsligheten

Arrhenius var först med att göra en beräkning av vad en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle få för effekt på temperaturen (brukar kallas klimatkänslighet). Han kom fram till 5–6 °C, vilket ska jämföras med nutida bästa uppskattning: Sannolikt: 2,6-4,1 °C (66% range), Mycket sannolikt: 2,2-4,9 °C (90% range). Senaste IPCC-rapporten redovisade 1,5-4,5 °C men den är från 2013 (Arrhenius beräkningar skulle nog inte hålla idag, det var mycket fysik han inte kände till när det begav sig).

Men även om han insåg att våra utsläpp skulle leda till en uppvärmning kunde han för sitt liv inte förutse vilken enorm utveckling som skulle följa – han uppskattade att det skulle ta tretusen år innan koldioxidhalten i atmosfären skulle fördubblas på grund av våra utsläpp. Med nuvarande takt är vi dock där runt 2060 eller något sånt.

1901 John Koch och Knut Ångströms motbevisar Arrhenius

John Koch utförde, efter diskussioner med Knut Ångström (son till den mer kände Anders Ångström), experiment som motbevisade Arrhenius hypotes. Försök som man idag dock vet innehöll en del felaktigheter. Men resultaten gjorde att intresset för växthuseffekten avtog. Men bara tillfälligt.

1912 Diskussionen lever uppenbarligen i samhället

Växthuseffekten art fr 1912

1938 Guy Stewart Callendar sammanställer första globala medeltemperaturen

Callendar sammanställde en enorm mängd mätdata (som förstås inte fanns digitalt tillgängliga) och kom fram till att temperaturen var på uppåtgående (men verkade inte tycka det var något dåligt: ”the return of the deadly glaciers should be delayed indefinitely.”). Han lyfte fram att uppvärmningen kunde bero på växthuseffekten men fick inte jättegehör från sina vetenskapliga kollegor. De menade att det nog bara handlade om naturliga variationer. Och med tanke på mätningarnas kvalitet kunde man väl bevisa vad som helst?

Kunskapen om klimatet växte allt mer och farhågorna att de exponentiellt stigande koldioxidutsläppen utgjorde ett problem blev allt starkare. 1958 lyckades Charles Keeling med att mäta koldioxidhalten i atmosfären och upptäckte att den fluktuerade med årstiderna. När det är vår/sommar på norra halvklotet ”drar” växtligheten koldioxid ur atmosfären och halten sjunker för att sedan öka under höst/vinter. Detta har mätts kontinuerligt sedan dess (då han började var halten 313 ppm, den 7 juni 2021 var den 419 ppm).

1956 Första ”General circulation model” (GCM) of the atmosphere

Norman Phillips publicerade studie baserad på den första datordrivna klimatmodellen som beskrev flödena i troposfären. Datorn som användes hade ett minne på 5 kB och ytterligare 10 kB på ett externt minne…

1965 USA:s president vetenskapliga råds rapport

President Lyndon B Johnson fick redan1965 fick en rapport från sina vetenskapliga rådgivare som refererade till tre dussin vetenskapliga studier från 50 och 60-talet och de sa så här:

”Within a few short centuries, we are returning to the air a significant part of the carbon that was extracted by plants and buried in the sediments during half a billion years”

”Through his worldwide industrial civilization, Man is unwittingly conducting a vast geophysical experiment. Within a few generations he is burning the fossil fuels that slowly accumulated in the earth over the past 500 million years”

”By the year 2000 the increase in CO2 will be close to 25%. This may be sufficient to produce measurable and perhaps marked changes in climate.”

”The climate changes that may be produced by the increased CO2 content could be deleterious from the point of view of human beings.”

Och på den vägen är det. 2015 lyckades man empiriskt mäta och bekräfta en ökad växthuseffekt från två olika platser på jorden Observational determination of surface radiative forcing by CO 2 from 2000 to 2010 | Nature:

These graphs show carbon dioxide’s increasing greenhouse effect at two locations on the Earth’s surface. The first graph shows COradiative forcing measurements obtained at a research facility in Oklahoma. As the atmospheric concentration of CO(blue) increased from 2000 to the end of 2010, so did surface radiative forcing due to CO(orange), and both quantities have upward trends. This means the Earth absorbed more energy from solar radiation than it emitted as heat back to space. The seasonal fluctuations are caused by plant-based photosynthetic activity. The second graph shows similar upward trends at a research facility on the North Slope of Alaska. (Credit: Berkeley Lab)

I år (2021) publicerade NASA en studie som via satellit empiriskt kunnat mäta den ökade växthuseffekten också på global skala. Observational evidence of increasing global radiative forcing – Kramer – – Geophysical Research Letters – Wiley Online Library

(Förutspår att kritik kommer för att jag utelämnat artiklar om en stundande istid på 70-talet. Har redan tjafsat om det i ett par inlägg: Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär – Maths Nilsson, författare ).


Köp gärna min bok om du är intresserad av vad som hänt bakom kulisserna i klimatdebatten sedan IPCC bildades (eller bara vill sponsra det jag gör): Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus