Jag är egentligen obeskrivligt trött på uppmärksamheten runt Lena Anderssons (LA) krönika i SvD (se mitt förra inlägg för kommentarer). Särskilt olyckligt är att en dråplig enhetsmiss vi alla hade kunnat göra fick ta så stor plats när detta var det minsta problemet med krönikans innehåll (Fahrenheit hade blandats ihop med Celcius).
Men efterspelet väcker några intressanta frågor, hur ska egentligen vetenskaplig informationsspridning ska gå till? I ett bemötande av kritik skriver LA:
”Något är allvarligt fel med en hegemoni som är så upptänd att den måste förgöra alla kättare i stället för att tålmodigt diskutera.”
Nu är situationen knappast så enkel som hon vill ge sken av. Jag tänkte exemplifiera med några punkter från ett inlägg skrivet av Elsa Widding i Epoch Times som också publicerades i helgen som gick. Men först, några ord om efterspelet till LA:s krönika:
Victor Galaz (statsvetare, associate professor vid Stockholm Resilience Centre) fick en replik publicerad i SvD. Den är låst och jag har inte läst den, men vad jag förstår skriver han att LA:s krönika är ett textboksexempel på tobaksbolagens taktik att så tvivel om forskningsresultat appliceras.
Ingemar Nordin på bloggen Klimatupplysningen kommenterar Galazs replik: ”Det finns inte en enda saklig invändning i Galazs respons utan bara desperata försök att svartmåla budbäraren, i det här fallet LA.”
Eftersom jag inte har läst Galaz replik vet jag inte hur det är med den saken, men Nordins respons påvisar bristerna i att bara anföra ”tobakstaktiken”. Hur väldokumenterat detta fenomen än är så är det lätt att få uppfattningen att det inte finns sakliga argument att bemöta LA:s inlägg med. Och jag tror inte någon (nåja) för en sekund tror att LA är betald av oljeindustrin. Argumentationen träffar därmed fel.
(Nu är dock LA:s krönika allt annat än saklig och som jag skrev i mitt första inlägg blir det oerhört mödosamt/svårt att bemöta utan att skriva en hel uppsats. Bara en sådan sak att LA menar att det är miljörörelsens vilja att kritisera livsstilen i väst som ”gör det nödvändigt att utsläppen ensamma orsakar uppvärmningen” är ett ordentligt svepande påhopp som dryper av politik – det är en gång för alla inte miljörörelsen som påstår att så är fallet utan IPCC.)
LA:s krönika är snarare ett symptom på den faktaförvirring som organisationer likt NIPCC och en drös med tankesmedjor och bloggar lyckats åstadkomma i debatten. Och ja, de har fått ordentligt med flis från diverse oljebolag för att driva dessa kampanjer (nu syftar jag inte på alla bloggar förstås).
Några rader ur LA:s svar på kritiken belyser saken tydligt (citaten är tagna från Nordins inlägg):
”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått. Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret. Men jag vill gärna leva i ett samhälle där journalistiken är frimodig nog att undra huruvida detta påverkar teorin om växthusgaserna.”
Det Lena Andersson (och andra) måste förstå är att kritiken inte handlar om att frågor ställs om historiska värmeperioder. Herregud, forskarna har ställt sig dessa frågor från första början och informationen finns att tillgå. Men att du inte sitter på denna kunskap, är det verkligen journalisters eller forskares fel? Jag undrar också i vilken form du behöver få informationen serverad för att ta den till dig? Jag frågar mig ärligt om det verkligen ska vara nyhetsmedias roll att stå för all utbildning av vuxna människor?
Du, LA, visade i din krönika att IPCC:s rapporter inte duger. Ingen normal människa sätter sig och läser IPCC stora rapporter (tusentals sidor). Är man dessutom lekman lär det vara mycket man inte förstår. Just därför tas ju Sammanfattning för beslutsfattare fram. Forskare och delegater formulerar den gemensamt för att den ska vara tydlig och tillräckligt enkel att förstå. Uppenbarligen hade du inte ens bläddrat i den (se mitt förra inlägg). Var finns nyfikenheten? Hur kan man ens tänka tanken att klimatforskare inte har undersökt solens inverkan på klimatförändringarna? I mina ögon är det ingen saklig kritik du framför utan ett rent påhopp och anklagelse om medvetet fusk.
Ingen annan vetenskap sammanställs på detta omfattande sätt. Den remissas i omgångar, kommentarer och svar finns offentliga. Klimathotsskeptikernas favorithypoteser som Svensmarks kosmiska strålning, Lindzens irishypotes och så vidare har inte ignorerats och diskuteras däri. En mängd vetenskapliga studier har dock motbevisat dem, precis som vetenskap har fungerat i alla tider.
Det finns en rad andra organisationer som regelbundet sammanställer vetenskapen i klimatfrågan. Nätet svämmar över av information. Där finns svar på dina frågor. De har belysts. Men berätta, vad ska krävas för att du läser detta?
Naturligtvis finns det osäkerheter. Självklart vet man inte allt. Men du tror väl inte att vi kan allt om cancer? Ingen rationell person anser väl att läkarna därför inte vet någonting om saken och att all behandling ska avbrytas tills vi luskat ut exakt allt.
Men jo, jag vet varför du tvivlar – du har hittat annan information på nätet. Folk med akademiska titlar har åsikter. Du börjar undra. Och ja, jag förstår om du börjar vackla – många har jobbat hårt för att debatten ska hamna just där. Jag har ägnat en miljard inlägg om bristen i dessa argument. En gång i tiden skrev meteorologiprofessor Lennart Bengtsson så här om NIPCC:s rapporter: Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson om NIPCC:s nya tvivelaktiga rapport
LA och Nordin vill göra sken av att hennes krönika är rimlig kritik mot vissa överdrifter i journalistiska inslag (ja, självklart existerar sådant), men det du efterfrågar Lena Andersson, är att blogginlägg och tyckande ska behandlas med samma tyngd som vetenskapliga publikationer. Även du måste inse problematiken i detta? För varthän leder det?
”Anslagens fördelning har därtill en benägenhet att gynna konsensus och anpassning.” Det är ett typiskt konspiratoriskt grepp som är omöjligt att argumentera emot. Varje vetenskaplig studie som slår fast ett samband blir också samtidigt ett bevis för att det handlar om fusk. Det finns uppenbara paralleller till ämnen jag inte behöver nämna.
LA skrev: ”… i stället för att tålmodigt diskutera”
Jag vet inte om hon just har halkat in i klimatdebatten, men detta ”tålmodiga diskuterandet” har pågått i åtminstone 30 år. Debatten har ännu inte tagit sig förbi millenieskiftet: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare
Ett par påstående från Elsa Widdings debattartikel i Epoch Times ger exempel på hur denna debatten (inte) fungerar. (skrivit en del om hennes påståenden tidigare, t ex här: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare)
EW: ”Man är också överens om att ismassorna har smält under de senaste 40 åren och att situationen under 1930-talet var likartad som den vi ser idag.”
Nej, det är ”man” inte överens om. Påståendet är dessutom vagt och det är svårt att veta vad hon syftar på – ”ismassorna” kan innebära mycket.
- Accelerated global glacier mass loss in the early twenty-first century | Nature
- Nonlinear rise in Greenland runoff in response to post-industrial Arctic warming | Nature
- Summary for Policymakers — Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate (ipcc.ch)
IPCC: ”Between 1979 and 2018, Arctic sea ice extent has very likely decreased for all months of the year. September sea ice reductions are very likely 12.8 ± 2.3% per decade. These sea ice changes in September are likely unprecedented for at least 1000 years.”
Men det är heller ingen som mörkar att det är mycket man inte vet om detta RealClimate: Why is future sea level rise still so uncertain? Hittills har dock inte osäkerheterna varit till vår fördel: Direct observations of submarine melt and subsurface geometry at a tidewater glacier | Science (sciencemag.org)
EW: ”Den ökning vi sett sedan regelbundna mätningar började på Hawaii för 60 år sedan kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm, men är i sammanhanget mycket liten, och från en från början låg nivå.”
Nonsenspåstående. Ingen mänsklig varelse har upplevt de nivåer vi nu har i atmosfären. Någonsin. Inte ens om man är meteorlogiprofessor borde man få slippa undan med argument som att jorden haft 1000 ppm tidigare utan att berätta varför man inte anser att 10-15 meters högre havsnivå skulle innebära problem. Inte heller vifta bort det faktum att delar av jorden då kan nå wet bulb temperature på +35C (googla om du inte vet vad det är) med att det finns AC.
(nej, man kan inte bara plocka ut en faktor ur ”klimatet har alltid varierat” och blunda för resten, och nej, ingen tror att vi är på väg dit heller).
EW: ”En liten förändring av mängden koldioxid kommer därför ha en marginell betydelse när vi ser till den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Effekten av en ökad mängd växthusgas är inte heller linjär utan logaritmisk vilket gör att det blir svårare och svårare att få temperaturen att stiga till följd av mer koldioxid.”
Det må vara delvis sant men inte ens IPCC-kritiska klimatforskare köper Widdings uttjatade argument om detta: Skeptical Arguments that Don�t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)
EW: ”IPCC har under fyrtio år hållit fast vid att en fördubblad halt koldioxid i atmosfären leder till en temperaturökning på mellan 1.5 och 4.5 grader. Data och observationer pekar nu på att siffran ligger i det undre intervallet (till exempel Lewis and Curry et al).”
Nej, det gör det inte. Förra året publicerades en av de största studierna som gjorts på detta område An Assessment of Earth’s Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence – Sherwood – 2020 – Reviews of Geophysics – Wiley Online Library Slutsatsen: Mycket sannolikt: 2,2-4,9°C (90% range) med bästa uppskattningen till strax över 3°C.
Hur kan då Widding påstå något sådant? Hon plockar ut en detalj och tycks sedan vara oförmögen att ta in annan information. Just detta kan härledas till en grovt felaktig graf från en blogg: Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I – Maths Nilsson, författare
EW: ”… speciellt inte på grund av en icke vetenskapligt belagd teori om global uppvärmning kopplad till användningen av fossila bränslen.”
Oh, please: Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare
Listan på den här typen av konstaterade felaktigheter och avsiktligt manipulerade grafer från olika bloggar är snudd på oändlig. Det vore intressant att höra hur LA tycker sådant här ska hanteras. Det torde vara omöjligt att ha missat hur desinformation sprids. Något konkret förslag istället för att anklaga hela forskarkåren för att vara korrupt hade uppskattats.
Lena Andersson: ”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.”
En sådan löjlig halmgubbe att jag inte orkar bemöta den. Men här kan även jag skjuta in lite kritik mot journalistiken: varför inte granska alla de ekonomiska undergångsspådomar vi hört genom åren i alla stora miljöfrågor. Vi har facit på dem nu! Var är alla rop om alarmism i dessa sammanhang?
Och Lena Andersson, är du inte ens lite upprörd över att länder som Kanada med sin konservativa regering á la Stephen Harper 2006 satte munkavle på sina forskare. De fick inte ens prata om sin egen forskning med journalister utan tillstånd. Och fick förskrivna svar på frågor när de åkte på konferenser. Ja, det är i nutid.
Att chefen för den enhet som koordinerar USA:s miljöarbete kom direkt från oljeindustrins lobbygrupp (han hade där ansvarat för deras ”klimatprogram”). Det är dokumenterat hur han har redigerat diverse forskarrapporter för att tona ner allvaret. Och ja, han har erkänt detta.
Att Gunnar Hökmark (M) kunnat driva tankesmedja ihop med den ”ökände” konsulten Chris Horner samtidigt som han var EU-parlamentariker och vice ordförande i EPP – och vägra lämna ut uppgifter på vilka som finansierade deras verksamhet.
Och så vidare.
Ja, jag anser inte att det duger att enbart hänvisa till tobaksindustrins dokumenterade planer att så tvivel om forskningen. Det är visserligen väldokumenterat hur oljebolagen finansierat liknande verksamheter men det är samtidigt väsentligt att visa att det inte är huvudorsaken till att pseudoskeptiska argument förkastas – det handlar om grundligt vetenskapligt motbevisade saker. Samtidigt är jag nog mer medveten än de flesta om hur tröttsamt evighetsjobb det innebär.
Men jag förstår att Lena Andersson kan tvivla. Men man kan inte vara naiv om man letar efter information på nätet idag. Appeal to authorities räcker inte. Det finns läkare som skrivit artiklar om att HIV inte orsakar AIDS och att aborter är skulden till ”bröstcancerepidemin” (som av en händelse publicerade i samma tidskrift som den artikel som ska motbevisa klimatkonsensus i det så kallade Orgegonuppropet).
När är dessa frågor ”nöjaktigt utredda” enligt Lena Andersson? Jag vet inte, men så länge man bevisligen inte ens har bläddrat i IPCC:s sammanfattande rapporter tänker jag inte ta hennes argument på allvar.
Maths Nilsson, författare 