Jag har läst boken Professionell klimatbevakning med underrubriken Guide för en konstruktiv journalistik skriven av Anders Bolling och Svenolof Karlsson, utgiven av Näringslivets medieinstitut.
Nu har Magasinet Konkret publicerat min recension och den ska vara öppen för alla. Ni som följer min blogg vet att jag kanske inte är världsbäst på att skriva korta inlägg 🙂 men jag tycker det krävs en del utläggningar för att göra en recension någorlunda meningsfull. Så även om recensionen var ordrik så fanns det en hel del som jag kladdat ner som inte fick plats. Och när jag ändå skrivit texten kommer det här.
Först: Angående tabellen som nämns och inte kom med på bild, så ser den ut så här:
(och här kan du läsa direkt från IPCC-författare vad den egentligen innebär: https://www.linkedin.com/posts/robert-vautard-8909171aa_my-ipcc-journal-reacting-to-a-classical-activity-7358047542925770752-jBTq/

Michael Mann och hockeyklubbsgrafen
I recensionen beskrev jag vilken information som inte fanns med i denna kontrovers och att det var helt avgörande att känna till om man vill förstå varför debatten blivit så polariserad. Vad som inte fick plats var fortsättningen: Och något att tänka på när man läser Bolling/Karlssons kommentar om att ”klimatkatastrofismen trängt ända in i rättsväsendet”.
Mann vann nyligen ett förtalsmål där han tilldömdes skadestånd på en miljon dollar från vad författarna beskriver som ”två bloggare” och att Mann har hela ”etablissemanget i ryggen”. Vidare att domen uppmuntrat forskare i andra discipliner att flagga för att de också kommer ”stämma andra forskare och debattörer för att de inte håller med dem.”
Det låter som ett diplomatiskt formulerat eko från hur det låter på nätet: ett hot mot yttrandefriheten, etablissemanget bygger murar runt pk-forskarna och så vidare.
Om straffet är rättvist har jag ingen åsikt om men det handlar inte om att ”inte hålla med”. Mann säger sig ha missat forskningsanslag på grund av fuskanklagelserna och utöver uppenbart falska anklagelser om fusk hade de liknat Mann med en dömd pedofil. De var heller inte vilka ”bloggare” som helst utan anställda av tankesmedjan CEI, som varit drivande i att sprida desinformation i klimatdebatten, respektive den konservativa tidskriften National review.
Det är tjugo år sen den här kontroversen tog fart och trots att det är väl utrett att Mann och hans kollegor inte fuskat är det anklagelser och rykten som aldrig dör på nätet och hålls vid liv i texter som Bolling/Karlsson förmedlar.
Vinklat om politisering
Bolling/Karlsson beskriver återkommande att IPCC beskylls för att vara en politisk organisation och inte vetenskaplig. Nedanstående fick inte plats:
Författarna påstår vidare att IPCC gjorde en 180-graderssväng efter politiska påtryckningar i och med publiceringen av sin andra rapport 1995. Detta för att de i rapporten Sammanfattning för beslutsfattare lagt till att människans effekt på klimatförändringen var urskiljbar (discernable). Det var alltså det sista ordet allt hängde på.
Vad läsaren inte får reda på är att dessa anklagelser om fusk och korruption, som slogs upp stort i åtminstone amerikansk media, initialt kom från Frederick Seitz och lobbyorganisationen Global Climate Coalition (GCC), som bildades med uttalat syfte att hålla USA borta från begränsande klimatavtal. De flesta ”kändisskeptiker” i klimatdebatten stämde in i kören.
Inför mötet där Sammanfattningen för beslutsfattare skulle färdigställas fanns en draftversion. I den löd formuleringen: “Taken together, these results point towards a human influence on climate.”
Inblandade beskriver att alla, även de trettiotal forskare som medverkade, var överens om att de behövde lägga till ett beskrivande ord om hur stor påverkan var. Det blev: “The balance of evidence suggests that there is a discernible human influence on global climate.”
Det är förstås upp till var och en att ha en åsikt om ordalydelsen och om det innebär att IPCC gett efter för politiska påtryckningar. IPCC anger nu med stor säkerhet att uppvärmningen beror på mänskliga aktiviteter. Seitz och GCC (liksom alla andra som var inblandade i denna kontrovers) har varit helt fel ute vad det gäller klimatets utveckling. Det är kontrollerbar fakta.
President Bush har i officiellt memo tackat GCC och förklarat att hans beslut att inte ratificera Kyotoavtalet delvis berodde på deras arbete. Att så här 30 år senare använda detta ordval för att bevisa att det är IPCC som är politiserat är anmärkningsvärt.
Patrick Brown och den tillrättalagda forskningen
Bolling/Karlsson berättar att forskare lägger till en koppling till klimatet inom alla möjliga (och omöjliga) områden för att det ökar chansen att bli publicerad i ansedda tidskrifter och få fortsatta anslag. Det ligger säkerligen mycket i det.
I detta sammanhang lyfter de fram klimatforskaren Patrick Brown – som inte alls tillhör det så kallade klimatskeptiska gänget.
Han var huvudförfattare till en artikel som publicerades i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Nature 2023: Climate warming increases extreme daily wildfire growth risk in California. Resultaten visade att klimatförändringarna lett till en ökad brandrisk i Kalifornien.
Men strax efteråt skrev Brown, uppenbarligen utan att meddela sina medförfattare, en opinionstext där han anger att han i studien medvetet utelämnat parametrar som han vet också påverkar brandrisken, allt för att få den publicerad i Nature och tillmötesgå tidskriftens, enligt honom, förutbestämda narrativ. Det vill säga, lyfter man fram andra orsaker än klimatförändringarna så refuseras artikeln.
Lite av en mea culpa alltså. Och det mottogs precis som man kunde förvänta sig: en etablerad klimatforskare som bevisar att forskningen är riggad – mumma för en redan idiotpolariserad debatt.
Det märkliga i det här fallet är att kontrollerbar fakta talar emot Browns påstående. Granskarnas kommentarer är nämligen offentliga tillsammans med Browns/författarnas svar. Den initiala responsen från granskarna var att artikeln skulle refuseras just för att den inte behandlat andra relevanta parametrar än temperaturen. Brown fick argumentera för att övertyga redaktören om att de gjort en relevant avvägning i sin studie och att den borde publiceras ändå.
Det är alltså motsatsen till vad Brown påstått. Andra forskare gav hänvisningar till andra studier som inte alls enögt köpte de sagda narrativet. Här listas en radda nyligen publicerade artiklar.
(Patrick Brown jobbar inte längre inom akademin utan på Breakthrough Institute).
Med det sagt, jag tror inte du kan hitta en enda akademiker som anser att publikationsförfarandet fungerar problemfritt. Ja, många har nog en hel del saklig kritik att framföra vad det gäller både peer-review och en publikationsindustri med vinstmarginaler få andra branscher kan uppvisa. Det är dock inte detsamma som att allt är riggat och man kan inte lite på något.
Våra utsläpp
Bevisen för att människans utsläpp är orsaken bakom den ökande atmosfärshalten av koldioxid bygger på en rad olika parametrar (det är inte ”bara modeller”) och är så starka att IPCC benämner det som entydigt (unequivocal).
- IPCC AR6 WG1 Box TS5: “Based on multiple lines of evidence using interhemispheric gradients of CO2 concentrations, isotopes, and inventory data, it is unequivocal that the growth in CO2 in the atmosphere since 1750 (see Section TS.2.2) is due to the direct emissions from human activities.”
Med tanke på det borde alla journalister behandla nya avvikande studier med en viss skepsis och kanske vänta på en ”second opinion” från experter. Men det gör inte Bolling/Karlsson och menar att ovanstående inte alls är säkert och hänvisar till en ”ny studie” som visar på motsatsen: ”först blir det varmare, sen ökar koldioxiden”.
Artikeln är i realiteten en statistisk räkneövning vars metodik påvisats vara bristfällig (dessutom av den svenske fysikern Leif Åsbrink som skrivit på Clintels upprop om att det inte finns någon klimatkris). Likaså bortser studien från att förklara en rad observerade effekter.
Vad som än sägs på nätet eller antyds i boken så är det är helt förväntat att en ökad koldioxidhalt både kan vara en effekt av uppvärmning orsakad av ändringar i till exempel jordaxelns lutning för att sedan övergå till att bli drivande i temperaturökningen.
Climategate
Och när vi är inne på saker som inte vill dö. Under 2009 hackade någon en server på ett brittiskt universitet och la ut tusentals mejl nätet innehållande kommunikation mellan klimatforskare under 13 år. De sas visa hur forskarna medvetet fuskade och gjorde allt för att tysta och förhindra avvikande åsikter att nå ut. Uppståndelsen blev enorm och fick namnet Climategate.
Trots mängden av mejl var det relativt få klipp som vevades runt på nätet och framförallt konservativ media. Onekligen gav de ett intryck av att bevisa det som påstods. Bolling/Karlsson redovisar några exempel och tycker det är anmärkningsvärt att svensk mainstream media inte rapporterade mer om det. Bordet var ju så att säga dukat. Bolling var reporter på DN under denna tid och dåvarande chef på vetenskapsredaktionen tyckte inte att de skulle skriva om det. Bolling ger henne skarp kritik.
Bolling/Karlsson menar att detta tydligt visar hur media tagit ställning i frågan och vägrade rapportera om något som gick emot den ”alarmistiska versionen”.
De ger några exempel: ett mejl från forskaren Kevin Trenbeth till Michael Mann:
”The fact is that we can’t account for the lack of warming at the moment and it is a travesty that we can’t […] Data .. on 2008 shows there should be even more warming: but the data are surely wrong. Our observing system is inadequate.”
Nog låter det misstänktsamt men vad läsaren av Professionell klimatbevakning inte får reda på är att frågan inte handlade om huruvida det gick att registrera en global uppvärmning utan om att det inte fullt ut gick att mäta de kortsiktiga variationerna i klimatsystemen.
Trenberth syftade särskilt på att det fanns ont om data gällande temperaturen i djuphaven. Han beskrev att man därför inte helt kunde följa alla energiflöden och därmed svårt att helt och hållet förklara varför 2008 varit så relativt kallt som det var – inte att det saknades bevis för den långsiktiga uppvärmningen.
Och Trenbeths tankar var ingen hemlighet, han hänvisade i mejlet till sin publicerade artikel om saken. En artikel som till och med var bifogad mejlet. (Trenberth 2009, Current Opinion in Environmental Sustainability). An imperative for climate change planning: tracking Earth’s global energy – ScienceDirect)
Det finns liknande förklaringar till de flesta av de till synes mest anmärkningsvärda uttalanden som oftast är tagna ur sitt sammanhang, som ”Mike’s trick” och ”Hide the decline”.
Många gånger är det rakt motsatt budskap som framkommer när hela texten finns med, se exempel nedan. (Jag har lyft fram flera av de vanligaste i min bok Spelet om klimatet.)
-Mejl som spreds (på exempelvis den mest välbesökta ”skeptiska” bloggen WUWT):

-Hela mejlet:

Åtta olika kommittéer har gjort omfattande utredningar av Climategate-affären. Flera tidningar och olika grupper som ägnar sig åt faktagranskning har gjort detsamma. Ingen har hittat bevis för fusk eller medveten manipulation av vetenskap. Men inget av detta nämns av Bolling/Karlsson.
Att det finns personliga vendettor inom akademin och osmakliga/anklagande uttalanden från forskare sinsemellan är inget man behöver hemliga mejl för att ta del av, det räcker gott med social medier… det finns inom alla områden.
Det här handlar om anklagelserna om en världsomspännande konspiration.
Selektivt skepticism – Roy Spencer
Bolling/Karlsson påstår att klimatmodellerna ”är justerade så att de inte ska producera några naturliga variationer. Och om testkörningar visar det ändras modellen så att den försvinner.” Det är hämtat från ett blogginlägg från den ”skeptiske” klimatforskaren Roy Spencer.
Författarna problematiserar inte saken och råder journalister att ställa frågor till berörda forskare varför modellerna ”tvättas från att producera naturliga variationer” och går vidare. I klartext lägger de över det jobb de själva borde gjort på andra, det vill säga åtminstone ge en antydning till att lyssna med någon annan ”part i målet”.
För ska man förmedla ”hela bilden” är det avgörande att veta att Spencer knappast står oemotsagd om detta och har tidigare bevisligen[1] uttalat sig felaktigt om klimatmodellerna. Kalibrering av dessa är enormt komplext men utanför den polariserade arenan tenderar de inblandade, i mina ögon, vara ganska ödmjuka angående felkällor och tillkortakommanden. Det diskuteras bland annat i vetenskapliga artiklar[2] och i artiklar riktade till allmänheten.[3]
Lika klart är att modellerna har presterat bra[4], en anledning till att du kanske hört annorlunda är att just Spencer och hans kollega John Christy upprepade gånger påstått det motsatta baserat på ett oärligt urval av data:
- Spencer och påstått dåliga klimatmodeller – Maths Nilsson, författare
- De påstått dåliga klimatmodellerna del 1 – Maths Nilsson, författare.
Till skillnad från IPCC är det likaså Spencer som upprepat tvingats backa från avgörande påståenden[5] allteftersom observationer visat att han har haft fel.
Att journalister frågar om hur klimatmodellerna hanterar naturliga kontra antropogena faktorer är förstås högst relevant. Men att utifrån ett blogginlägg utgå ifrån att forskarna inte vill få det rätt och därmed formulera frågeställningen som Bolling/Karlsson gör kanske säger mer om frågeställaren än något annat?
Försvinnandet av Arktis isar tas upp och Bolling/Karlsson menar att den avstannat och har legat stilla sedan 2007. Det finns stora interna variationer från år till år beroende på en mängd saker som havsströmmar och liknande. Att då dra slutsatser av korta mätserier kan bli hur missvisande som helst. Trenden är väldigt dock tydlig. Plocka bort extremåret 2012 och/eller 2007 blir det än tydligare.

Ovanstående bild var första bästa jag hittade på nätet och visar mätdata för situationen för juli månad. De gröna trendlinjerna visar att man kan identifiera utplaning lite där man vill efter ett väl valt utgångsår.
Med samma logik borde vi väl då vara panikslagna av utvecklingen i Antarktis? Polar Climate Change Figures – Zachary Labe (zacklabe.com)

Och, för att citera Grevinnan och betjänten-sketchen vid nyår, det här är Same procedure as last year. Det har predikats om en ny uppvärmningspaus efter varje toppår efter exempelvis en El Niño-topp. Se nedan från den största förvillarbloggen WUWT (inlägg från två år sedan).
”As always, the New Pause is not a prediction: it is a measurement.”

Jaha, men finns det inget som stämmer i deras bok. Självklart. Men som jag skrev i recensionen på Magasin konkret, rimlig kritik kantrar snudd på alltid över och drunknar liksom i skevheten och utebliven information. Och ärligt talat, även om jag inte har ett liv, orkar jag inte ta upp allt… Men okej, ett exempel:
Bolling/Karlsson har en poäng i att larmen om att små önationer håller på att sjunka i havet i en nära framtid på sina håll varit onyanserade. De påpekar att fler öars areal tvärtom ökar än vad det är som minskar. Och ja, det är visat i studier och de inkluderar en kommentar från forskaren Paul Kench som visat detta. Resultaten har naturligtvis använts frekvent i klimatdebatten på just det sätt som kan förväntas…
Bolling/Karlssonger några andra påståenden och det är lätt att få känslan av att det knappast råder några problem och att experterna blåst faran över. Vad som inte framkommer är att så inte är fallet även om några modeller visat sig vara felaktiga i detta avseende. En lätt uppgiven Kench uttalar sig exempelvis i Der Spiegel om att han är trött på denna polarisering, från båda håll, och att det är mer komplicerat än vad man kan tro.
- “The researchers involved in the study later told Germany’s Der Spiegel magazine that they found this polarization unfortunate, as they take global warming very seriously. They were after all not saying that islands are unaffected by climate change, just that in the case of sea level rise things are more complicated than many people seem to think. It is also important to remember that their article solely dealt with sea level rise, which is only one of many effects of climate change, and selected islands in the Pacific.”
Ett par exempel på varför media bidrar till att polarisera debatten istället för att informera:
- Washington Times: “New study debunks Al Gore’s hysterical fairy tale”
The Spectator: “The President of the Maldives can sell his snorkel: he’ll be waving not drowning”.
Det tycks inte gå att komma undan det här att när en del befogad kritik förs fram så kastar många samtidigt ut hela barnet med badvattnet och menar att allt är en bluff.
Ska kommentera ytterligare en sak om hur Bolling/Karlsson kräver i det närmaste utopisk felfrihet hos ”alarmistiska” forskare och organisationer som IPCC men verkar inte bry sig ett skvatt om hur fel ute de så kallade skeptiska akademikerna varit – och hur de bevisligen agerat högst oärligt.
De ger ett exempel som visar hur svårt det kan vara med att bedöma vad som stämmer och inte i en så här infekterad fråga när det faktiskt finns publicerade vetenskapliga artiklar från forskare med rejäla akademiska titlar. Men det får bli i nästa inlägg… Finns här.
(Jo, visst finns ”det ”alternativa” förklaringsmodeller som också behandlats som forskning brukar. Exempelvis Lindzens irishypotes, men den har bevisats inte hålla och har (oavsett vad Clintel än påstår) behandlats i IPCC:s rapporter. Likaså har Svensmarks studier om kosmisk strålning kommenterats i alla de fyra senaste IPCC-rapporterna.)
Diverse
Skrivit en del om många saker som tas upp i boken tidigare, här ett urval:
Klimat – Maths Nilsson, författare
- The fierce debate over future scenarios (RCP8.5) – Maths Nilsson, författare
- Widding, Pielke Jr och ”korrumperade IPCC” – Maths Nilsson, författare
- Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare
- Driver CO2 värmen eller är det tvärtom? Att förvandla välkänd kunskap till konspiration om mörkning – Maths Nilsson, författare
- Hur bra är klimatmodellerna? – Maths Nilsson, författare
- 1900-talets oförklarliga värme- och kylperioder – Maths Nilsson, författare
- Kolcykeln och ekokammaren – Maths Nilsson, författare
- Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare
- Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär – Maths Nilsson, författare
- Om Clintels IPCC-kritik och titlars magi – Maths Nilsson, författare
- Spencer och påstått dåliga klimatmodeller – Maths Nilsson, författare
- Rådata, temperaturjusteringar och mygel – Maths Nilsson, författare
- Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig – Maths Nilsson, författare
- Tankesmedjor gjorde klimatet till en vänsterfråga – Maths Nilsson, författare
- Criticism of IPCC’s new ”hockeystick” – Maths Nilsson, författare
- Vad säger Lena Andersson – egentligen? – Maths Nilsson, författare
- Lena Andersson undviker kärnfrågan (igen) – Maths Nilsson, författare
- Huitfeldt (Kvartal) gör reklam för Climate the movie – Maths Nilsson, författare
[1] Gavin Schmidt, Spencer’s shenigans, Real Climate 28 jan 2024 https://www.realclimate.org/index.php/archives/2024/01/spencers-shenanigans/
[2] a) Schmidt, G. A., Bader, D., Donner, L. J., Elsaesser, G. S., Golaz, J.-C., Hannay, C., Molod, A., Neale, R. B., and Saha, S.: Practice and philosophy of climate model tuning across six US modeling centers, Geosci. Model Dev., 10, 3207–3223, https://doi.org/10.5194/gmd-10-3207-2017 b) Jain, S., Scaife, A.A., Shepherd, T.G. et al. Importance of internal variability for climate model assessment. npj Clim Atmos Sci 6, 68 (2023). https://doi.org/10.1038/s41612-023-00389-0
[3] Zeke Hausfather m fl, Q&A: How do climate models work? – Carbon Brief 2018; https://www.carbonbrief.org/qa-how-do-climate-models-work/
[4] Hausfather, Z., Drake, H. F., Abbott, T., & Schmidt, G. A. (2020). Evaluating the performance of past climate model projections. Geophysical Research Letters, 47, e2019GL085378. https://doi.org/10.1029/2019GL085378
[5] YouTube, potholer54, A close look at Roy Spencer’s claims on global warming, 19 mars 2022, https://www.youtube.com/watch?v=29QDGEJC1fg&t=1s










