Positionerna är ju redan intagna och det gör väl varken till eller ifrån att påpeka felaktigheter längre. Men det är fascinerande att det fortfarande finns vissa som helt dissar kopplingen mellan koldioxid och uppvärmningen – ja till och med helt förnekar att det blivit varmare.
Här ett inlägg från John Shewchuk från CO2 Coalition, en av de mer aktiva förvillarorganisationerna, där han påpekar att CO2 inte har någon märkbar effekt på observerad temperatur. Som synes visar grafen på en avkylning.
Går man till NOAA:s hemsida kan man plotta grafer själv. Då ser det istället ut så här:
Hmm, vad är det som pågår? Har Shewchuk hittat på mätvärden? Nej, förmodligen inte (även om jag inte har kollat).
Hans mätvärden kommer från USHCN RAW AVG. USHCN står för U.S. Historical Climatology Network, det vill säga ett nätverk av mätstationer i USA som utgör runt 2 % av jordens yta – det handlar med andra ord inte om någon global temperatur. RAW innebär att mätserien är baserad på obehandlad rådata. Och det är här kruxet ligger.
Att räkna fram en medeltemperatur över en lång tidsperiod är faktiskt mer komplicerat än man kanske kan tro. Mätstationer flyttas, omgivningar ändras (städer växer upp t ex), utrustning ändras och så vidare. Detta måste man justera för när man sammanställer en mätserie.
De flesta mätstationer i USA har påverkats av denna typ av inhomogeniteter, varav de två största handlar om att man
a) runt 1950 började ändra tid för temperaturavläsning från eftermiddagen till morgonen
b) mellan 1980-2000 ändrade typ av mätinstrument från kvicksilvertermometrar till elektriska instrument.
Båda dessa förändringar ger en systematisk falsk avkylningseffekt i mätseriens rådata på 0,25 respektive 0,15 °C. Mycket arbete har gjorts för att korrigera för denna typ av kända felaktigheter (brukar kallas homogenisering av data), läs mer t ex här:
Hausfather, Z., Cowtan, K., Menne, M. J., and Williams, C. N. (2016), Evaluating the impact of U.S. Historical Climatology Network homogenization using the U.S. Climate Reference Network, Geophys. Res. Lett., 43, 1695–1701, doi:10.1002/2015GL067640
Shewchuks mätserie har alltså inte tagit hänsyn till dessa korrigeringar.
2001 började man sätta upp något som kallas U.S. Climate Reference Network (USCRN) som är ett antal mätstationer vars mätningar registreras och loggas automatiskt varannan sekund. Mätserien har alltså inte den typ av beskrivna osäkerheter som finns i de gamla mätningarna. Och genom att använda denna som referens kan man också uppskatta hur tillförlitlig homogeniseringen av hela USA:s mätserie är.
Så vad händer? Här ett inlägg från Steven Milloy, ytterligare en kändis i miljödebatten (tror inte det finns någon utsläppsreglering han anser vara befogad, driver bl a bloggen Junk Science), som menar att uppvärmningen är en myt och att referensserien bevisar detta. Budskapet spreds även via bloggar som The Daily Sceptic.
Hmm igen. Mygel?
Kurvan ser onekligen platt ut men som Zeke Hausfather visar på The Climate Brink, kan man inte nöja sig med ett ögonmått här.
Milloy har använt sig av månadsvärden vilket gör att värdena hoppar upp och ner ganska mycket och det blir svårt att uppskatta trenden utan att räkna på det. Använder man årsmedelvärden och jämför referenskurvan (röd) med NOAA:s hela mätserie (blå) ser man att de överensstämmer bra.
Zoomar man in på de år där referensserien finns, syns att uppvärmningen faktiskt är högre i den jämfört med NOAA:s mätserie.
Jämför man referensserien (dvs enbart USA) med NOAA:s mätserie för den globala medeltemperaturen syns att uppvärmningen är 33 % högre i USA än globalt. Dvs tvärtom mot vad Milloy och kompani vill försöka få det till.
Jaja, den här diskussionen kommer aldrig ta slut. Som sagt, läs mer på The Climate Brink. Lite kul är det att både Milloy och Shewchuk har skrivit på Clintels upprop ”Det finns ingen klimatkris” vars första punkt proklamerar att det inte är förvånande att vi nu ser en uppvärmning (men det ska förstås då bara handla om naturliga cykler):
”The Little Ice Age ended as recently as 1850. Therefore, it is no surprise that we now are experiencing a period of warming.”
En hel drös med folk som länge ifrågasatt att det alls sker en uppvärmning har skrivit på det uppropet, som exempelvis Tony Heller. Här i föredrag från 2016:
23/10: lägger till pga kommentar:
Alla tillgångliga mätserier visar på en uppvärmande trend, det gäller även satellitmätningar. Flera olika grupper redovisar globala medeltemperaturserier och använder sig av (iaf delvis) olika rådata och olika metodik för homogenisering av rådata för att minska felkällor. Ändå är resultaten slående lika:
Måndagen den 16 oktober startar Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland. Temat för i år är Motverka desinformation och jag har fått äran att hålla ett av två föredrag på invigningen i Göteborg. Det är gratis men man behöver anmäla sig här.
Plats: Yesbox i Gamlestan (Gamlestadsvägen 4).
Cirkatider: 17:00 – 18:00 Drop-in förmingel/registrering 18:00 invigningen startar 18:25 Första talaren: Maths Nilsson om hur desinformation påverkat och fortfarande påverkar klimatrörelsen och den politiska diskursen (45 min) 19:10 Andra talaren: Tilia Birkne om Studiefrämjandet Riks projekt kring desinformation och folkbildningens roll i att bevara demokratin (30 min)
I dagarna utspelade sig en märklig episod inom akademiska kretsar. Klimatforskaren Patrick Brown var huvudförfattare till en artikel som publicerades i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Nature 30 augusti 2023: Climate warming increases extreme daily wildfire growth risk in California. Som synes visar resultaten att klimatförändringarna lett till en ökad brandrisk i Kalifornien.
Men strax efteråt skrev Brown, uppenbarligen utan att meddela sina medförfattare, en opinionstext där han anger att han i studien medvetet utelämnat parametrar som han vet också påverkar brandrisken, enbart för att få den publicerad i Nature. Allt för att tillmötesgå tidskriftens förutbestämda narrativ. Det vill säga, lyfter man fram andra orsaker än klimatförändringarna så refuseras man.
”I knew not to try to quantify key aspects other than climate change in my research because it would dilute the story that prestigious journals like Nature and its rival, Science, want to tell.”
”…we didn’t bother to study the influence of these other obviously relevant factors. Did I know that including them would make for a more realistic and useful analysis? I did. But I also knew that it would detract from the clean narrative centered on the negative impact of climate change and thus decrease the odds that the paper would pass muster with Nature’s editors and reviewers.”
Lite av en mea culpa alltså. Och det mottogs precis som man kunde förvänta sig: en etablerad klimatforskare som bevisar att forskningen är riggad – mumma för en redan idiotpolariserad debatt.
Jag tror inte du kan hitta en akademiker som anser att publikationsförfarandet fungerar utan anmärkning. Ja, många har nog en hel del saklig kritik att framföra vad det gäller peer-review och en publikationsindustri med vinstmarginaler få andra branscher kan uppvisa. Det är dock inte detsamma som att allt är riggat och man kan inte lite på nåt.
Det märkliga i det här fallet är att kontrollerbar fakta talar emot Browns påstående. Granskarnas kommentarer är nämligen offentliga tillsammans med Browns/författarnas svar. Den initiala responsen från granskarna var att artikeln inte höll för publikation. Detta eftersom den bl a inte behandlat andra relevanta parametrar. Brown et al fick argumentera för att övertyga dem om att de gjort en relevant avvägning i sin studie och att den borde publiceras ändå.
(Det är inget ovanligt att man begränsar en studie, det är helt omöjligt att inkludera allt i en studie rörande komplexa frågor = en av anledningarna till att man inte ska lägga för stor vikt vid enskilda studier).
Andra forskare gav hänvisningar till andra studier som inte alls enögt köpte de sagda narrativet. Här listas en radda nyligen publicerade artiklar.
Det finns mycket skrivet om detta.
(Patrick Brown jobbar inte längre inom akademin utan på Breakthrough Institute).
Ja, så har vi ännu en Nobelpristagare i fysik som konstaterar att klimatvetenskapen är pseudovetenskap spridd av en usel församling i form av IPCC. Det gäller John Clauser, nu 80 år, och verksam inom kvantfysiken och inte klimatet. Förstås.
Dels i ett tal på en konferens i Korea, finns på bloggen WUWT. Förstås. Clauser påpekar att det är viktigt att slutsatser stöds av observationer. Och att forskare kan räkna med differentialekvationer.
Clauser har som sagt genomskådat klimatforskningen. Molnbildningen utgör enligt honom en självreglerande process som gör att vi inte får en så stark uppvärmning. CO2 har en marginell effekt på klimatet. Låter det bekant? Ja, det är samma resonemang Lindzens irishypotes bygger på. Och som jag skrivit om tidigare stämmer den inte med observationer och detta har bevisats i åtskilliga artiklar.
Clauser visar reportrarna på Epoch Times några beräkningar han har gjort som sänker IPCC och all den forskning som är gjord. Och en uppsjö av observationer.
Trots sina fel och brister är studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter ett sätt att skilja vetenskap från åsikter utan dokumenterad uppbackning. Det är inte främst pga peer review (granskning innan publicering) utan för att den ger en möjlighet att ha en vetenskaplig debatt på ett strukturerat sätt baserat på underbyggda argument. Andra forskare kan söka information som inte raderas/ändras utan förvarning, bemöta, upprepa försök, bekräfta eller motbevisa resultat och så vidare.
Idag är koldioxidens drivkraft i uppvärmningen inte bara en hypotes utan empiriskt uppmätt, både vid jordytan (Feldman m fl 2015) och globalt via satellit (Kramer m fl 2021). Redan 1967 visade Nobelpristagaren Manabe och en kollega att en uppvärmning orsakad av växthusgaser skulle ge en varmare troposfär (nedre delen av atmosfären) men en allt kallare stratosfär. Det brukar kallas växthuseffektens fingeravtryck eftersom en ökad solinstrålning skulle leda till att alla lager värmdes upp enligt känd fysik.
Det är också vad som observeras, här bild från en artikel i PNAS 2023:
Så nej, även om mycket kunskap saknas angående aerosoler och molnbildning och det finns osäkerheter är det inget som forskningen ignorerat. Clauser vet mycket väl hur det här går till. Om han vill bli tagen på allvar får han publicera sina beräkningar i en vetenskaplig tidskrift där experter kan bemöta det han påstår. Såna som också kan hantera diff-ekvationer…
Clauser är numera knuten till den fossildrivna organisationen CO2 Coalition. Så klart.
Jag har ingen aning om det skulle finnas en utbredd arrogans hos just fysiker, men det går definitivt att hitta den typen av uttalanden i klimatdebatten. Ta norsk-amerikanska Nobelpristagaren Ivar Giaever som hade sin storhetstid för länge sedan. Inte heller han har ägnat sig åt klimatforskning men efter en en halv dags surfande ansåg han sig ändå beredd att såga hela klimatvetenskapsfältet:
”I am not really terribly interested in global warming. Like most physicists I don’t think much about it. But in 2008 I was in a panel here about global warming and I had to learn something about it. And I spent a day or so – half a day maybe on Google, and I was horrified by what I learned. ”
Man kan ju tycka att klimatdebatten idag skulle handla uteslutande om hur problemen ska lösas och inte om huruvida det ens existerar ett problem. Men det gör den fortfarande (i vissa läger). Nedan bild från föredrag av Patrick Moore på GWPF TV, en av de mest aktiva europeiska klimatförvillarorganisationerna.
”There is no definitive scientific proof… that carbon dioxide is responsible for any of the slight warming of the global climate that has occurred during the last 300 years.”
Jag tror alla som skriver något om klimatet på Twi… jag menar X, känner av vågen av förnekerikommentarer som bara tilltagit i styrka alltsedan Elon Musk tagit över cirkusen.
Jag har tyvärr också en känsla av att detta inte enbart handlar om algoritmer och trollbotar, utan är en reell ökad aktivitet i samhället i stort (?). Taktiken att rikta in sig på åsikter (”det finns ingen klimatkris”) och ignorera den mängd fakta som talar emot är effektiv.
Jordan Petersom och Prager U är två exempel på detta.
Jordan Peterson (JP) är en tidigare professor i psykologi från Kanada som har blivit något av en frontfigur för konservativa värderingar, även om han själv inte vill klassificera sig i det facket enligt Wikipedia.
Han fick mycket uppmärksamhet i och med sin bok 12 rules of life som gavs ut 2018: Adlibris:
”I 12 livsregler ger sig Peterson i kast med ämnen som barnuppfostran, livsåskådning, ideologi, moral, andlighet och mänskligt lidande. Sökandet efter världens samlade kunskap mynnar ut i 12 praktiska, djärva och djupsinniga livsregler som skakar om vår uppfattning om vetenskap, tro, kultur och den mänskliga naturen.”
Han pratar mycket om vikten av ”manlig dominanshierarki” (regel nr 1) och vill visa hur vi biologiskt har ärvt denna mekanism genom att jämföra med hur humrar reagerar på serotonin. Något han fått mycket kritik för. För att bara nämna en sak, känslorna brukar svalla ordentligt där han drar fram …
JP har blivit en influencer av rang med en bra bit över 7 miljoner följare på Youtube (nära nog dubbelt så många som exempelvis New York Times). På senare tid har han blivit alltmer aktiv även i klimatdebatten och hans ”skeptiska” hållning blev tydlig i sina minst sagt förvirrade utläggningar i den enormt populära podden The Joe Rogan Experience .
JP försvarade sig efteråt med att hänvisa till en bok skriven av Fred Singer:
Singer är en nestor i att ifrågasätta etablera vetenskap inom hart när alla miljöområden. Han anklagade Nobelstiftelsen för att ha tagit politiskt ställningstagande när de 1995 gav kemipriset till Paul J. Crutzen, Mario J. Molina and F. Sherwood Rowland för deras jobb om hur freoner påverkar ozonlagret.
År 2001 menade han att det inte skett någon uppvärmning sedan 1940-talet och att en framtida uppvärmning knappt kommer vara detekterbar. Det förra upprepade han (och Tony Heller) i föredrag så sent som 2016.
JP har sedan intervjuat en rad kända ”skeptiker”, bland annat den numera pensionerade klimatforskaren Richard Lindzen (bilden högst upp), en av de tyngre ”skeptiska” spelarna. Han har en hypotes som brukar kallas Irishypotesen som presenterades första gången i en studie från 2001. Den går ut på att uppvärmningen i tropikerna leder till så kallade negativa återkopplingar: molnbildningen påverkas av varma hav som gör att ju varmare det blir, desto mer värmestrålning kan slinka ut ur atmosfären (enkelt uttryckt). Det skulle då göra att klimatet inte är så känsligt för en ökad koldioxidhalt som ”alarmisterna” påstår (han dissar m a o inte växthuseffekten som sådan).
Förvillargruppen Clintel menar att IPCC ignorerat Lindzens studie från 2011 (nedan från kritik mot IPCC:s senaste rapport AR6 WG1):
“The Earth’s energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity” makes no reference to Lindzen and Choi (2011; hereafter LC11), the most important paper on climate feedbacks and climate sensitivity written in recent decades.”
Men detta är en ren lögn. Du kan själv kontrollera det i IPCC:s rapport från 2013 (IPCC AR5 WG1 kapitel 7 och 10). Irishypotesen har debatterats livligt inom akademin och involverar en lång rad vetenskapliga artiklar, här är några av dem:
Enligt kritiken stämmer inte hypotesen med observationer. Lindzen och Chois publikation från 2009 kritiserades hårt och de försökte besvara kritiken i en uppföljande artikel. Men manuset refuserades unisont av fyra granskare (två av dem hade Lindzen själv rekommenderat). De menade att Lindzen och Choi inte presenterat data som kunde styrka de dragna slutsatserna. PNAS refuserade därför artikeln:
Lindzen och Choi valde att inte åtgärda manuset utan skickade det till en liten koreansk tidskrift där det blev publicerat. Det är denna artikel (LC11) som Clintel tycker är den viktigaste som skrivits i ämnet.
LC11 kommer fram till att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en uppvärmning på mellan 0,5-1,1°C (95% konfidensintervall), se tabell nedan:
Vi har ganska nyligen passerat halvvägs till en fördubbling av CO2-halt men temperaturökningen överstiger redan LC11:s intervall …
IPCC anger i senaste rapporten (ECS är klimatkänslighet):
IPCC AR6 WG1 kapitel 7: ”It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C.” […] All lines of evidence help rule out ECS values below 1.5°C, but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C. Therefore, the 5°C upper end of the very likely range is assessed to have medium confidence and the other bounds have high confidence.”
Det här är bara ännu en av alla myter om att alla alternativa förklaringsmodeller ignoreras utan argument. Och nu får Lindzen inför JP:s mångmiljonpublik, som med stor sannolikhet redan innan är kritiska mot ”etablissemanget” och politisk korrekthet, framföra hur allt är riggat och att mainstream forskare bara gör larmar för att hålla intresset uppe för och få pengar till sin forskning. Som får anslag från samma källor Lindzen fått under sin karriär. På senare tid har han haft gott om sidoinkomster…
Klart som fanken att det påverkar opinionen.
Prager U
Florida och Oklahoma har nu deklarerat att skolorna kan använda Prager U:s videor i undervisningssyfte. U:et står för University, men är i realiteten en Youtubekanal som lanserar ”konservativa värderingar”.
Utöver ren klimatförnekelse får exempelvis Stephen Meyer härja fritt och propagera för sin kreationism/intelligent design. Man får veta att Europa begår självmord genom sin invandring av muslimer. På barnavdelningen finns animerade filmer där kol lanseras som en tillförlitlig energikälla medan fåglar massakreras av vindkraftverk.
Där finns en film som liknar ”klimatskeptikers” kamp mot alarmismen med judarnas uppror mot nazisterna i Warszawaghettot. Huvudpersonen (från Polen) har ”kommit till insikt” och ändrat sin alarmistiska åsikt och försöker övertyga sin omgivning om att de har fel. “Grandfather Jakub tells her about the Warsaw Uprising, when the city’s Jews fought back against the Nazis.
Barn får också lära sig hur illa livet blir med skattefinansierad sjukvård. Likaså ges en otroligt vinklad version av Black Lives Matters och på barnavdelningen beskrivs George Floyd (en svart man som blev mördad av polis), som “Black man who resisted arrest”.
Och så där fortsätter det.
Grundaren Dennis Prager gör ingen hemlighet av att han vill indoktrinera barn.
Man får verkligen ha olika åsikter om hur man ska lösa utsläppsfrågan. Men det här förfallet när det kommer till att dissa vedertagen vetenskap blir allt sjukare. Det pratas om polarisering, men att påpeka att någon har fel – och har bevis för det – är inte att polarisera.
IPCC är ingen miljöorganisation, så inte heller alla de vetenskapliga institutioner som stöder IPCC:s arbete. Att klimatvetenskapen blivit en politisk höger-vänster-fråga för många beror på att många kämpat stenhårt för att få debatten dithän.
Att ingen av republikanernas presidentkandidater kunde uttala att människan ligger bakom majoriteten av klimatförändringarna (precis som under förra valet) är resultatet av decennier av desinformation – inte polarisering.
Små tvivel biter sig fast likt frön på en ny vulkanö. Någon ”tillförlitlig” person upprepar dem. Fröet gror.
Jag vet verkligen inte hur det ska stoppas.
Nej, ”vänstern” och miljörörelsen är allt annat än felfri. Inte heller den vetenskapliga processen är fri från fläckar, men det här är något helt annat. Man-kan-inte-lita-på-något-syndromet förtär samhället inifrån. Allt blir en konspiration. En vän jag gillar mycket började med att lägga fram i mina ögon ytterst välförtjänt kritik mot vaccinpassen. Inom loppet av ingen tid alls svämmade hans FB-flöde över av ren antivaxxpropaganda där Lars Bern och SwebbTV blev trovärdigare källor än vetenskapliga rapporter.
Och ja, på denna front är det den politiska högerkanten som har de största problemen (nej jag sa inte att alla högerpolitiker är klimatförnekare). Endast de kan göra något åt saken. Fan vet hur. När delar av media beter sig så här:
Jag blev kontaktad av Sydsvenskan för lite sen, de skulle ha en paneldebatt under rubriken Klimatkrisen – är det mediernas ansvar att få fler att vakna? En del av evenemanget Ystad Summit (Ystads Almedalen som jag fick det beskrivet…). Det lät kul så jag sa ja 🙂
Och vad tycker jag i frågan? Lämnar ett politikersvar här: både ja och nej, beror ju lite på vad man lägger i begreppen. Självklart är det medias uppgift att informera om de varningar som kommer från forskningen och kanske framförallt: sätta uppgifterna i ett sammanhang och göra dem begripliga. Men med det sagt förlorar de i trovärdighet om de inte är objektiva och sakliga.
Jo, man kan ta ”ställning i frågan” utan att för den skull vara ”aktivistisk” (vad innebär det ens?). Att acceptera IPCC:s slutsatser är till exempel inget kontroversiellt, det är motsatsen som är helt uppåt väggarna. Men det innebär självklart inte att man accepterar allt forskare uttalar sig om som någon absolut sanning som inte får granskas.
Vi skogen har hållit koll på hur många klimatrelaterade artiklar som publicerats av Sveriges största mediebolag genom åren, se nedan. Greta Thunbergs förtjänst i att lyfta klimatfrågan kan nog inte underskattas överskattas 😉 . Men varför ska det behövas en sådan protest för att samhället ska få upp ögonen? Det är knappast bara medias fel, de kan inte vara de som skapar nyheter så att säga, politiker, näringsliv och allmänhet har förstås ett stort ansvar i detta också. Varningarna har ljudit i ganska många decennier nu…
År 2020 publicerades enligt uppgift cirka 50 000 vetenskapliga artiklar som berörde klimatet. Ingen kan ha koll på alla dessa. Och allt håller självklart inte världsklass, varken medias artiklar eller de vetenskapliga studierna. Letar man fel kommer man med andra ord hitta dem i denna uppsjö av artiklar. Men att vissa broar rasar gör det inte rationellt att misstro broar som sådant.
Att vi dras till katastrofer och liknande är heller inget nytt och är förstås anledningen till att braskande och överdrivna rubriker sätts. Vi säger alla att vi önskar att media kunde sluta med sina ofta missvisande rubriker, men kan ändå inte låta bli att dras till dem. De funkar. Och har därför funnits i alla tider och detta kommer inte ändra sig. Nog har man väl ett eget ansvar att inte gå i taket för varenda tokig rubrik?
Tycker ofta att det är slappt att skylla på media när det i grunden är ens egen brist på nyfikenhet och vilja att ta reda på mer som är problemet. Journalister kan inte uttala en koppling till klimatförändringar i precis exakt varenda inslag om extremväder, precis lika lite som de kan ta upp alla om och men och alternativa förklaringsmodeller i ett enminutersinslag. Försök själv.
Sen är begreppet ”media” lite väl brett. Det är ganska stor skillnad på nyhetsdelarna jämfört med krönikor och ledartexter där själva syftet är att lufta åsikter. Det är min uppfattning att det oftast är dessa alster som skälls ut i sociala medier.
Och ja, vi tycks älska det. Att bilda lag och hata varandra bakom skärmarna.
Visst finns det saker att kritisera men jag är som ni vet inte särskilt imponerad av mycket av den klimatdebattkritik som framförs, bara ett par exempel:
Googlade för övrigt ”svt medelhavet temperatur” och kollade för skojs skull igenom de åtta översta artiklarna om sommarens väder där. Tycker faktiskt de var relevanta. Rekorden sattes i ett sammanhang precis som Lena Andersson önskade sig.
Jaja, visst är det viktigt att medier förhåller sig sakliga i sin rapportering men i vissa avseenden kommer det inte spela någon som helst roll vad medier skriver om klimatet (såvida de inte för fram Konspirationen).
I det sedvanliga efterspelet till Lena Anderssons (LA) opinionstext skrev Jörgen Huitfeldt (JH) en tänkvärd artikel på DN:s ledarsida: Kritikerna försöker inte ens förstå vad Lena Andersson säger. Han jämför med hur sorgligt polariserad nyhetsjournalistiken i USA är. Det är mer viktigt vem som säger något än vad denne egentligen säger. Man försöker inte ens förstå vad ens opponent vill säga.
Och han påpekar att vi är på väg åt samma håll här hemma. Han tar Lena Anderssons artikel från förra helgen som exempel och påpekar att efterspelet är tragiskt förutsägbart. Och jag kan hålla med honom, han har flera poänger men vi kommer till ganska skilda slutsatser om vad som egentligen driver denna polarisering.
För ja, jag tycker att även JH:s inlägg var väldigt förutsägbart och faktiskt ganska tröttsamt. Även om han förstås har viktiga poänger så visar han en del av vad jag ville ha sagt med min kommentar om LA:s senaste alster. Det om att hennes texter är så substanslösa och osakliga att det ger utrymme för var och en att göra sin egen tolkning. Och det gör vi utefter våra tidigare erfarenheter och kunskaper.
Om JH och andra vill förstå vad jag – som mångårig ”klimatdebattör” (vilket fånigt ord) – ser när jag läser LA och vissa artiklar på JH:s egna nättiding Kvartal ska jag ge exempel på det nedan.
Där JH i LA:s artikel ser en tydligt formulerad poäng …
”Den poäng hon vill göra är tydlig: När det kortsiktiga vädret är i linje med domedagsscenarierna beskrivs det som ännu en bekräftelse på att undergången är nära. Men när så inte sker – som under denna svala svenska sommar – behandlas det just som kortsiktiga vädervariationer.”
… ser jag bara en viss antydan till rättmätig kritik/poäng som snabbt drunknar i en radda trötta ”titta-ut-genom-fönstret-anekdoter” som använts i tjugo-trettio år för att förklara bort allvaret i klimatförändringarna (eller hela dess existens).
LA: ”Medierna utlovar 48 grader. Det håller sig kring 35.”
Jaha, Sardinien fick 48,2C, men visst, Palermo fick bara 47C – nytt rekord för staden sedan 1790 och bränder tvingade flygplatsen att stänga. New European record: 48.2°C recorded in Sardinia – Weather News (weatherandradar.co.uk). Att media inte skulle rapportera om detta eller sätta det i sitt sammanhang med allt annat som hände och hänt runt Medelhavet (och andra stora delar av världen) på senare tid vore tjänstefel. Särskilt med tanke på vad som förutspås hända i Medelhavsområdet i en varmare värld.
Om det överdrivits, skrivits för mycket om detta för att locka läsare genom att spela på deras oro som bland annat JH påpekar? Ja, säkert, människan har varit fixerad vid vädret i alla tider. Och media behöver uppmärksamhet, att LA skulle kritisera denna marknadsmekanism vore dock förvånande…
JH skriver sen: ”Hon säger alltså inte att någon klimatförändring inte sker, hon förnekar inte några forskningsresultat från FN:s klimatpanel.”
Nej, hon skriver inte det rakt ut. I denna artikeln. Men det har hon gjort tidigare, nedan från 2021 där hon bland annat ifrågasätter orsakssambanden mellan CO2 och uppvärmningen:
I Studio ett-debatten (Sveriges radio) hon deltog i upprepade hon detta och visar att det inte var någon tillfärllighet. Jag har också visat att hon inte bemödat sig det allra minsta för att leta rätt på information om dessa frågor (se t ex länkar ovan). Inte ens två minuter på att kontrollera fakta.
Självklart ligger det i mitt bakhuvud när jag läser hennes texter. Konstigt vore det annars. (Ja, jag tycker förstås det borde ligga även i JH:s bakhuvud.)
Att konstruera en halmgubbe är en mycket vanlig debatteknik som går ut på att inte ens försöka förstå vad ens opponent vill ha sagt. LA gör detta om och om igen. Här från en tidigare text:
”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.”
JH tycks helt ha blundat för nedanstående obegripliga passage, som upptar en femtedel av senaste SvD-artikeln. Det är en enorm och smått bisarr halmdocka hon målar upp (se mer i mitt förra inlägg). Inte en stavelse tyder på att hon gjort minsta försök att förstå vad hennes s k opponenter vill ha sagt (som JH efterlyste). Hon tycks ha hört något extremt och sen stängt av öronen och inbillat sig att det skulle vara en vanlig uppfattning:
”En dag i juli. Hemma igen. Grått och ostadigt. Gick upp klockan sju, drack kaffe, läste tidningen. Somrarnas extrema väder är människans fel – alldeles som i en djurens och naturens egen konspirationsteori. En främmande grupp har för att sko sig tvingat på alla andra sin ideologi. Historiens ackumulerade växthusgaser framställs som en extravagans, en stötande, obetänksam lössläppthet; en lyx i nivå med de uttråkade klassernas dekadenta krossande av champagneflaskor.
Så ser man alltså på hårt arbete, framsteg och välståndshöjning för flertalet – något föraktligt som skulle ha undvikits om förståndet varit större. En återkommande formulering är den om hur vädret och temperaturen skulle ha varit ”utan människans utsläpp av koldioxid”. Hur då utan? Referenspunkten utgörs tydligen av ett idealtillstånd före industrialiseringen där man drog oxar över torvan och kardade ull för eget bruk.
Vilket sorgligt samhälle som så hatar människans storhet att hon beklagar sina triumfer. Krälande i stoftet ber det om ursäkt inför generationerna som lever allra högst på triumferna. Man tycks på allvar tro att medicinska och tekniska framsteg är möjliga utan övriga landvinningar, utan handel, konsumtion och materiell strävan. Att producera för livets nödtorft räcker.”
Men hur kan vi tolka samma text så olika? Självklart beror det på vilken bakgrundskunskap och erfarenhet av klimatdebatten vi bär med oss.
Jag vet inte när JH respektive LA började kommentera klimatdebatten, men för en annan som har följt och deltagit i den i + 15 år är det här ganska tröttsamt. JH är i allra högsta grad en del av media, tidigare reporter på Sveriges radio och numera chefredaktör för ”nättidiningen” Kvartal. En av, i mina ögon, Sveriges bästa intervjuare.
Kan det vara så att det faktiskt är JH som inte vill förstå det kritikerna framför? Inte tvärtom som han vill hävda.
Här följer några exempel från Kvartals artiklar som jag tycker visar att JH/Kvartal faktiskt i allra högsta grad bidragit till polarisering genom att inte ens försöka förstå.
I slutet av 2021 publicerade de en artikel från deras vetenskapsjournalist som visade gamla tidningsklipp från 1970- och 80-talen där det varnades för att vi stod inför en ny istid.
Jag gissar att JH såg detta som en nyansering av nutida ”klimatalarmism” och medias hysteri.
Själv såg jag bara ännu en gammal myt flyta upp till ytan där det via extrem cherrypicking framställs som att det på 1970-talet rådde vetenskaplig konsensus om denna stundande istid. Allt för att spela ner nutida ”larm”. Så var dock inte fallet och det finns inga som helst likheter med nutida läge om klimatförändringarna.
Här en översikt om de vetenskapliga publikationer som avhandlat ämnet:
”There was no scientific consensus in the 1970s that the Earth was headed into animminent ice age. Indeed, the possibility of anthropogenic warming dominatedthe peer-reviewed literature even then.”
Det är ren fakta och ingen åsikt. Lägg märke till att denna vetenskapligt publicerade artikel är från 2008 och skrevs för att bemöta den förvillardebatt om detta som då stormat i åratal. Och Kvartal håller den vid liv, nu mer än femton år senare.
Jag tycker det är inkompetent alternativt avsiktligt förvillande när en vetenskapsjournalist skriver denna typ av artiklar. Ja, det är en åsikt, varsågoda, men jag har också motiverat den:
Jag misstänker likaså att JH såg en nyansering av debatten när samme vetenskapsjournalist skrev en liknande artikel på Kvartal om havsnivåhöjningarna. Jag ser återigen en helt annan bild. Det handlar det om cherrypicking, okända källor och förmedling av felaktiga budskap från t ex Media Research Center (MRC) Newsbuster. De är i princip sinnebilden för den amerikanska polarisering JH varnar för i sin text. Här artikel från 2009 när de efter en kall period i USA menade att den globala uppvärmningen är en mediamyt: Media Myth: Networks Stick to Warming Theme Despite Avalanche of Chilling News.
Jag gissar vidare att när Kvartal 2020 valde att intervjua Elsa Widding (alltså innan hon blev politiker) såg de framför sig en person som i och med sin roll i Nuon-affären var modig och vågade ”säga som det är” och därmed var värd att lyssna till även i klimatdebatten – en seriös debattör, trots att hennes åsikter var kontroversiella vilket Staffan Dopping också påpekar.
Själv upplevde jag att de legitimerade åsikter från en person som på fullt allvar hävdat att det inte gjorts någon forskning på CO2:s IR-absorption sedan Tyndalls experiment på 1800-talet, att forskarna inte var överens om vad som orsakade den ökande halten CO2 i atmosfären, att det inte fanns bevis för ”koldioxidhypotesen” och spridandet av ett otal andra faktiska felaktigheter. Alla som läst min blogg vet vad jag pratar om, här ett par exempel och vad resultatet blir när man bemöter det:
I ett huj kändes det som att mina (och många andras) ansträngningar att sakligt bemöta allt detta nonsens sak var ogjort. Bara man är emot mainstream kan man säga precis vad som helst och ses som en ”sund motvikt i debatten” och få en plattform.
Widding som nu gått vidare att sprida antivaxxpropaganda och på fullt allvar ställde frågan på Twitter varför Sveriges regering inte kommenterat uppgifterna om att det var en 1-4 kiloton TNT eq-vätebomb som sprängdes för att förstöra Nord Stream och att målet var Kaliningrad (jo, det var tydligen beräknat så att de skulle drabbas värsta av effekterna och att det därför var bevis för att USA låg bakom. Nej, jag skojar inte. Videon ligger nu på SwebbTV (förstås), tänker inte länka men googla fysikprofessor Benjamin Brown… Här kan du se några provsprängningar av bomber <10 kton TNT eq.)
Nej, jag efterfrågar inte censur, Widding får publicera sina stolligheter bäst hon vill, jag frågar mig dock varför en seriös redaktion vill göra sig till megafon för saker som varit motbevisade i decennier? Hur ska polariseringen upphöra om klarlagda myter aldrig får dö?
Den tilltagande (?) polariseringen är ett problem och jag vet verkligen inte vad som ska göras. Men en sak vet jag, det hade räckt med att LA m fl hade tagit åt sig av det som etablerad forskning anser vara så gott som helt säkerställt för tjugo år sedan så hade vi inte haft den här diskussionen.
Nej, jag tror varken JH eller LA har någon dold agenda och snälla, kom inte dragandes med att de är köpta av oljeindustrin. Det handlar inte om att LA vill ”nyansera debatten” även om hon och andra vill tro det. JH kanske inte ser det men det är helt tydligt varifrån LA:s tvivel kommer ifrån. Kanske skulle ni på Kvartal när ni intervjuade Lennart Bengtsson frågat om de uppenbara förvillarkampanjer som genomförts genom åren (”tydligt beställningsarbete” som LB uttrycker det).
Det här är nutid, Patrick Moore menar att det inte finns några bevis för att CO2 ger uppvärmning:
Nej, Moore är inte en random tokstolle i den här debatten. Han företräder bl a CO2 Coalition och bilden ovan är från tankesmedjan GWPF. Väldigt mycket av det nonsens som framförs på nätet kommer från dessa källor. Moore har även deltagit som ”expertvittne” i kongressförhör i USA. Vaktel förlag ska ge ut hans senaste bok på svenska i höst.
Det är inte polariserande att påpeka att här typen av förvillande förekommer och har förekommit frekvent i vissa kretsar. Exempelvis fick Centre för New Europe (CNE) 2004 åttiotusen dollar från ExxonMobil öronmärkt för utbildning om klimatförändringarna. På deras hemsida vimlar det av inlägg som påpekar att IPCC är en samling ägghuvuden och liknande:
Och CNE är bara ett av många exempel och det är heller ingen extremorganisation i detta avseende. Mattias Bengtsson gick från vd-tjänst på Timbro till att bli chef för CNE 2007. Nej, alla liberaler och konservativa är självklart inte klimatförnekare, men det är ren fakta att denna typ av organisationer stått för merparten av förvillandet i decennier.
JH: ”Funktionen hos ett sunt offentligt samtal är att, med konflikten som en av metoderna, söka efter det som är mest rimligt eller rent av sant. Där ska de bästa argumenten vinna och den som är överbevisad i sak också medge detta. Men här ser vi allt oftare hur uppburna debattörer vill tysta meningsmotståndare genom att försöka ta ifrån dem deras plattform. Hur de framhärdar i uppfattningar som för länge sedan har motbevisats och hur logiken ”min fiendes fiende är min bästa vän” regerar samtalen.”
LA och många andra drar fram Karl Popper och hans teser om att hypoteser måste testas och eventuellt förkastas. Som om det inte har gjorts.
Salby, Harde, Humlum, Solheim, Lindzen, Svensmark, Soon, Baliunas, Seitz, Singer, Michaels osv osv. Deras hypoteser och påståenden har bemötts med empriska data och observationer. Jag förstår att JH och LA inte tagit del av detta men det är enormt tröttande att detta fortfarande ältas och hålls vid liv trots att det motbevisats för decennier sedan. Jag håller med JH i ovanstående – och just därför borde han inte tycka att LA:s texter är särskilt träffande.
Och irritationen mot SvD:s ledarsida? Ja, det finns åtskilliga exempel på där deras publikationer går helt på tvärs med etablerad forskning:
SvD:s ledarsida 2005: ”Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.”
Så sent som förra året publicerade de (ännu en) text av Lomborg:
”För tio år sedan utropade miljöaktivister högljutt att Australiens magnifika stora barriärrev var nära att dö ut, till följd av den blekning som klimatförändringarna inneburit.”
Länken under högljutt går alltså till en vetenskaplig artikel som redovisar observationer av Stora Barriärrevet under ca 30 år. Det räcker att läsa sammanfattningen för att se att de inte alls påstår det Lomborg skriver.
En seriös redaktion skulle inte släppa igenom sådant (och det finns gott om andra exempel). Att SvD:s ledarsida får kritik för sin ”klimatbevakning” är ytterst välförtjänt och det är inte att polarisera att framföra det. Polariseringen står ledarsidan för i detta fall.
[Tillägg med tanke på att ta ifrån debattörer plattform. Sedan Musk tagit över Twitter har en enorm mängd forskare slutat skriva på plattformen för att det är helt outhärdligt pga alla jävla påhopp, troll och desinfomation.
Visst, det otroligt slött att klistra epitet som ”klimatförnekare” och ”köpt av oljeindustrin” i tid och otid. Jag skrev om det efter en tidigare uppmärksammad artikel från LA. Det hade räckt med att bemöta de uppenbara felaktigheter hon skrivit:
Såg likaså att det pågår en diskussion på Twitter där vissa tycks säga att det inte finns överdriven ”alarmism” som inte har stöd i forskningen. Klart det gör. Men inget av det LA skriver träffar ens i närheten. Ja, rent generellt är kritiken mot medias klimatbevakning som framförs på kultur- och ledarsidor ofta otroligt medioker och drunknar i överdrifter och okunskap:
Jag tycker som sagt att JH har en läxa att göra. Du är välkommen att läsa min bok förstås 😉 eller botanisera på min blogg https://mathsnilsson.se/klimat/ .
Jag levererar naturligtvis inte ”den enda sanningen”, men kom inte och säg att jag inte försökt sätta mig in i ”klimatskeptikernas” argument. Har du?
PS Såg att Henrik Jönsson släppt en video och kommer med ännu en tolkning av vad LA egentligen skrev i sin artikel. Tydligen handlade den om hur klimatfrågan gestaltas och även att man inte får kritisera policyförslag. Och till bilder av sladdtelefoner och ånglok får vi veta hur miljörörelsens vill vrida tillbaka tiden.
Har HJ poänger? Självklart, de brukar de flesta ha, så även LA och Widding. Men HJ är en populist som hämtar kraft och popularitet från just polarisering. Hans videor dryper av det. Jag har också visat hur han helt medvetet ljuger för att polarisera mot ”klimataktivister”.
Previous IPCC-reports had a separate chapter for paleoclimate (historical climate) whereas AR6 WG1 did not. That does not mean the topic was totally disregarded, among other things a now debated temperature graph over the last 2000 years was included.
One of the fiercest fights in the climate ”debate” have been a reconstructed temperature graph from the northern hemisphere (Mann et al 1999) over the last millenia, presented i IPCC TAR 2001. Beacuse of it’s shape it was nick-named the hockeystick:
The authors acknowledges the uncertainties (shown in grey) from the early centuries: Though expanded uncertainties prevent decisive conclusions for the period prior to AD 1400, our results suggest that the latter 20th century is anomalous in the context of at least the past millennium.
It was scrutinized by other scientists like new studies supposed to be in the scientific process. For instance, the statistical methodology was heavily critized. The study stirred controversy reaching all the way up into the US Congress and Mann et al were accused of fraud.
To cut a long story short: NRC conducted a investigation on the matter, aquited Mann et al from misconduct, and showed that even when more robust methodology was applied, the conclusions held. Other scientists replicated the study. Raw data and code have been shared (contrary to claims). None of this is however mentioned in the criticism of AR6 Clintel just posted (what a surprise).
Mann and his colleagues accepted the fair part of the criticism and repeated their study according to recommendations (and with updated and new proxydata). It was published in 2008:
Today there is a long list of these kind of studies showing that today’s temperatures are very likely warmer than in any time in the last 2000 years (although the ”shaft” of the hockeystick is not as straight as in the original).
This is how science always progesses. Contrarians are however still stuck in the original graph-controversy – over twenty years later. The accuracy of GPS are much better today than 20 years ago. Do you therefore think the scientists and their models were fraudulent back then? (Yes GPS requires mathematical models to work properly).
Fast forward to IPCC AR6 WG1 from 2021. They showed a reconstructed global temperature (the above are from the northern hemisphere). A new hockeystick!
The graph was taken from a study by Page 2k published in 2019. They used five different statictical methods ending up with this graph:
Just recently, Clintel published a long report with criticism of the AR6 synthesis report. And wrote this:
”It cannot be ruled out that the new hockey stick was particularly commissioned for the 6th IPCC report. Five of the 19 authors of the new field hockey stick curve are from Bern (PAGES 2k Consorrtium, 2019).
Evidence suggests that a significant part of the original PAGES 2k researchers could not technically support the new hockey stick and seem to have left the group in dispute. Meanwhile, the dropouts published a competing temperature curve with significant pre-industrial temperature variability (Büntgen et al., 2020)12 (EA and EA+ in Fig. 5). On the basis of thoroughly verified tree rings, the specialists were able to prove that summer temperatures had already reached today’s levels several times in the pre-industrial past.”
So I contacted Fredrik Charpentier Ljungqvist (FCL), co-author of both the Page 2k (2019) and Büntgen (2020)-papers. What did he say?
First of all, the IPCC did NOT in any way commission the Page 2k-study as Clintel implies (FCL used the capital letters).
FCL did however confirm that some leading paleonologists do not think the Page2k graph was properly used in the IPCC AR6-report. They don’t think there is sufficient data to even reconstruct a global mean temperature with precision 2000 years back (most data comes from northern hemipshere). FCL somewhat regrets putting his name on the Page2k-study.
The criticism is for instance outlined in a scientfic paper by Anchukaitis, Smerdon 2022. Below you can see the Common Era-temperatures from the last four IPCC-reports, note that the last one is global, wheraes the others are from the northern hemisphere (it was visually diffent in the IPCC-reports but includes the same studies):
Despite the criticism it should be noted that the paper still concluded: ”As new reconstructions have been developed and estimates of past climate have been refined, results continue to show that by the late 20th century temperatures very likely exceeded those of any time in at least the last millennium.” Clintel does not mention this with a word.
And, as FCL points out, Büntgen et al 2020 does not show that pre-industrial summertime temperature reached today’s level as Clintel claim. ”Just that summer temperatures have occurred at the level of the early 2000s (which is 10-20 years ago). The reconstruction also lacks data for recent years.”
And whoever argues for a warm medieval warming period, also argues that there was a relatively large temperature change back then, which in turn means that the climate is sensitive to variations in the natural parameters that caused this change (mainly increased solar activity and decreased volcanic activity) .
It also means that the climate is sensitive to an increased effect from greenhouse gases, which should make us even more concerned about how the climate will develop.
So yes, scientists obviously disagree on the global temperature reconstruction. If there had been a separate chapter on paleoclimate in AR6, it would likely had been described differently (?). But it still does not change the conclusions from the AR6 in any way.
Clintel want to frame this as huge scandal, an alarmistic conspiracy. Their report is full of these accusations. Marcotts ”doctored graph” from 2013 and so on.
When IPCC AR6 WG1 was released I checked part of Clintel’s report with criticism. It was full of flat out lies. Like:
”Other historical reconstructions by Tamo, Fortin and Gajewski found that Arctic temperatures were 1-2°C warmer during most of the first millennium and in particular during the Medieval Warming Period, see: https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15230430.2019.1640527. ”
Everyone who can read can tell that the study did not show that:
Clintel also claims that IPCC has ignored Lindzen and Choi’s paper from 2011: “The Earth’s energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity” makes no reference to Lindzen and Choi (2011; hereafter LC11), the most important paper on climate feedbacks and climate sensitivity written in recent decades.”
It’s also a flat out lie. The scientific community has responded to Lindzen’s iris hypothesis i many studies. IPCC has also commented specifically on the LC11 study (which PNAS by the way refused, four different referees agreed on that – of which two were chosen by Lindzen himself. L&C did not bother to update, but sent it to another journal instead).
But that was in IPCC AR5 2013, ten years ago (zombies don’t die). LC11 was claiming that the climate sensitivity should be way below 1.0 °C (i.e. temperature change after a doubling of CO2 in the atmosphere). We’ve just recently passed a 50% CO2-increase but the temperature already increased more than 1.0°C.
Scientific conclusions are not static. They might be adjusted when new data and analysies appear. Sometimes mistakes are made. People do different judgments. Some shout conspiracy again and again.
A fair debate must be able to take criticism, that goes also for the IPCC. But you can communicate criticism in different ways. Above you can see one way showing a lot of background and full motivation in scientific paper, and one way that takes some justified criticism and mashes it with cherry picked data and accusations of fraud.
One is constructive, taking the scientific debate forward. The other is contagioius leading nowhere. Yes, Clintel is poisoning the scientific and political debate. They can only blame themselves for being irrelevant.
(För) mycket tjafs om Elsa Widding nu. Så här kommer lite till 😉 Hon lade upp en ny Youtubefilm (3 maj 2023) där hon sågar IPCC som en politisk organisation, inte vetenskaplig. Syntesrapporten som kom för någon månad sedan är, hävdar hon, alarmistisk och bygger på ett numera osannolikt värstascenario (RCP8.5 / SSP5-8.5). Hon hänvisar till statsvetaren Roger Pielke Jr som hon menar har bevisat att IPCC körsbärsplockar studier för att underblåsa alarmismen:
”Allt detta är fiktion, till och med desinformation.”
(ja, fast på amerikanska då…)
När man läser Pielke Jr:s genomgång låter det verkligen illa. Jag tycker Pielke Jr ibland har vettiga och tänkvärda kommentarer, men jag blir alltid lite misstänksam när självutnämnda sanningssägare kommer med sådana här utbrott. Och det är inte första gången…
Men först. Widding fortsätter påstå att hon i sin senaste bok hämtar informationen från IPCC WG1-rapporten. Så är inte fallet. Punkt.
IPCC konstaterade i sin senaste rapport AR6 att det inte syns någon ökande trend i antalet tropiska stormar. Det var också vad som förutspåddes i till exempel IPCC AR4 från 2007. Däremot skriver de att andelen starka tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyrtio åren.
Det håller även Pielke Jr med om:
Men han menar att det handlar om cherry picking. För det finns ju data från längre tillbaka i tiden och lägger man till dessa så syns ingen uppåtgående trend i intensiteten. Pielke tycker alltså att IPCC vilseleder i detta avseende.
IPCC:s slutsatser om den ökande trenden är mycket influerade av en studie som publicerades i PNAS 2020:
Kossin JP, Knapp KR, Olander TL, Velden CS. Global increase in major tropical cyclone exceedance probability over the past four decades. Proc Natl Acad Sci U S A. 2020 Jun 2;117(22):11975-11980. doi: 10.1073/pnas.1920849117. Epub 2020 May 18. Erratum in: Proc Natl Acad Sci U S A. 2020 Nov 24;117(47):29990. PMID: 32424081; PMCID: PMC7275711.
Kossin och Knapp är två av forskarna som har hand om NOAA:s databas International Best Track Archive for Climate Stewardship (IBTrACS) som loggar information om alla tropiska stormar. Även Pielke Jr hyllar arbetet bakom och hämtar sin statistik därifrån – precis om Kossin och Knapp i artikeln ovan. Så hur kan de då ha så olika uppfattning?
PNAS-artikeln beskriver varför: det är först 1980 satelliter kom i drift och man fick tillförlitliga data från hela världen. De konstaterar också att mätdata från tiden innan detta inte lämpar sig för global trendanalys då den är väldigt heterogen både i tid och rum:
”The global instrumental record of TC intensity, however, is known to be heterogeneous in both space and time and is generally unsuitable for global trend analysis.”
Forskarna bakom studien hade tagit fram ett mer tillförlitligt sätt att utifrån satellitdata göra en bedömning av intensitet och antal stormar (homogenisering).
Som lekman är det ju svårt att ha en åsikt om vad som är mest rimligt. Men vad jag vet är att det har stormat (f’låt) rejält i den akademiska debatten om huruvida det finns någon trend i antalet tropiska stormar och dess intensitet under senaste århundradet eller inte. Några studier länkas till här:
Bara som exempel. Meteorologiprofessorn Kerry Emanuel gjorde en studie 2005 som konstaterade att tropiska stormars destruktivitet hade ökat under de senaste 30 åren. Pielke Jr och Landsea replikerade att nej, observationer säger att så var det inte. Emanuel svarade att jodå, så är det visst. Ni har enbart tittat på observationer för stormar som dragit in över land i USA, medan jag har tittat på alla stormar. Mitt underlag är 100 ggr större än ert och är därmed bättre statistiskt underbyggt.
”This means that the power-dissipation index (PDI) I used, which is accumulated over all storms and over their entire lives, contains about 100 times more data than an index related to wind speeds of hurricanes at landfall.”
Jag överdriver lite förstås, men ungefär så låter det, läs Emanuels slutreplik här (de andra tror jag är bakom betalvägg): Emanuel, K. Emanuel replies. Nature438, E13 (2005). https://doi.org/10.1038/nature04427
IPCC har i detta avseende valt att förlita sig på satellitdata på grund av osäkerheterna i data innan dess. Jag kan ingenting om detta och det var ingen total genomgång av forskningen, men jag tycker det finns all anledning att nyansera Pielkes anklagelser. Man får förstås ha vilken åsikt man vill om det är att vilseleda.
——
Om det är svårt att komma överens om ovanstående, blir det ju inte lättare om man ska lägga till några ”mänskliga parametrar” och beräkna de ekonomiska skador som dessa stormar orsakar. Att kostnaderna har skjutit i höjden på senare tid verkar alla vara helt överens om, däremot är ju frågan hur man ska jämföra kostnader från förr med dem nu. Vi har blivit rikare och har dyrare saker och fler bor i utsatta områden osv.
Vad jag förstår var Pielke Jr och Landsea 1998 pionjärer i att försöka normalisera dessa värden. De har sedan dess påtalat att det inte finns någon ökande trend i skadekostnaderna i USA. Pielke Jr blev därför förvånad och irriterad när IPCC AR6 WG1 kapitel 11 inte tar upp hans och andras arbete utan skriver så här (min fetning av text):
”A subset of the best-track data corresponding to hurricanes that havedirectly impacted the USA since 1900 is considered to be reliable, andshows no trend in the frequency of USA landfall events (Knutson et al.,2019). However, an increasing trend in normalized USA hurricanedamage, which accounts for temporal changes in exposed wealth (Grinsted et al., 2019), and a decreasing trend in TC translation speed over the USA (Kossin, 2019)”
De säger alltså att det finns en ökande trend i skadekostnader i USA med hänvisning till en enda studie (Grinsted et al 2019):
Collins and Lowe 2001 Final.PDF (casact.org) bygger vidare på Pielke Jr s arbete från 1998
Schmidt et al 2009 Microsoft Word – Schmidt_S-ext-abs26082009.doc (essl.org) ”We believe there is at least evidence to suggest that climatic change as a whole, due to both natural variability and anthropogenic forcings, does have an impact. For example, annual adjusted losses since the beginning of the last “cold phase” (1971) of the Atlantic Multidecadal Oscillation show a positive trend, with an average annual rise of 4% that cannot be explained by socio-economic components.”
Av dessa sex studier är alltså fyra hans egna. Alla tycks bygga på Pielke och Landseas normaliseringsmetodik. Den sista verkar kunna ana en viss ökande trend, men kanske inte från tidigt 1900-tal (?) De övriga två då?
Om jag fattar det rätt så är Martinez 2020 en kommentar till Pielke Jr:s artikel från 2018 och som visar att Pielke Jr har överskattat kostnaden för historiska stormar. Pielke Jr svarar att de erkänner osäkerheterna men vidhåller att deras metodik är mer robust än Martinez förslag.
Den åttonde är en kommentar på en artikel av Nordhaus (belönad med Nobels ekonomiska minnespris eller hur det nu benämns). Nordhaus hade fastställt en ökande normaliserad skadetrend:
Nej, ingen av dessa studier har refererats till i IPCC-rapporten. Men det har inte heller exempelvis de här två som rapporterat en ökande skadetrend:
F. Estrada, W. W. Botzen, R. S. Tol, Economic losses from US hurricanes consistent with an influence from climate change. Nat. Geosci. 8, 880–884 (2015)
F. Barthel, E. Neumayer, A trend analysis of normalized insured damage from natural disasters. Clim. Change 113, 215–237 (2012)
Estrada et al, kritiserar Pielke Jr normaliseringsmetodik ganska hårt då de menar att den missar olika parametrar. De får helt andra resultat, nedan från deras artikel, Pielke Landsea till vänster och Estrada et al till höger.
Och Grinsted-studien som IPCC hänvisar till? Forskarna bakom den skriver att de har adresserat de de osäkerheter som finns i tidigare normaliseringsprocesser. De diskuterar bland annat Pielke Jr:s studie från 2018. Forskarna säger sig ha hittat en väg runt dessa problem och tidigare motsägelsefulla studier. Bland annat tar de hänsyn till hur stor area och vilket område som respektive storm har påverkat. Storleken på skadekostnaderna beror förstås på var stormen drar in över land.
IPCC har uppenbarligen bedömt detta som tillförlitligt.
Jag har absolut ingen aning om vad som är bäst och har definitivt inte gjort någon heltäckande litteraturstudie på det här (jag är helt novis på området). Men det låter inte som att det råder en överväldigande konsensus om Pielke Jr:s slutsatser (?) – som han själv påstår.
Det behövs folk som går emot strömmen, och Pielke Jr kommer då och då med relevanta kommentarer. Men det betyder inte att man måste utse dessa personer som några sanningssägare och lita blint på vad de säger bara för att de är emot majoriteten. En annan anledning att jag väljer att avvakta är för att det inte är första gången Pielke Jr fäller ganska hårda ord i klimatdebatten.
Inte heller att han trär på sig offerkoftan.
2009 ville Pielke Jr visa hur snedvriden klimatdebatten var och gjorde en googlesökning på två olika artiklar; en från Michael Mann som visade att antalet orkaner ökade och en annan skriven av Chris Landsea som inte såg någon ökande trend. Resultatet visade enligt Pielke Jr att Manns studie hade 1264 gånger fler nyhetsnotiser än Landseas.
Bara det att det finns en känd filmregissör som också heter Michael Mann (regisserat Heat bland annat) och sökningen var så ospecifik att även dessa träffar fanns med i resultatet han visade. I verkligheten var förhållandet 11 för Mann mot 5 för Landsea. (Skillnaden skulle dessutom kunna förklaras med att Manns studie var publicerad i en kändare tidskrift (Nature)). (ref Another Pielke train wreck | ScienceBlogs)
Pielke Jr erkände sedan att han ”varit lite slarvig”. Några tiopotenser fel bara.
Som sagt, ta det för vad det är. Tyckte Pielke Jr:s utspel kunde behöva nyanseras en aning. Jag har inte kollat igenom allt han har skrivit.
Hans studie om kostnader finns i alla fall refererad till i IPCC AR6 WG2. Men jag har inte läst texten (brukar mest fokusera på delrapport WG1).
Widding påstår, liksom Pielke Jr, sen att just WG2-rapporten liksom syntesrapporten (den senare kom för någon månad sen) är vinklad och nästan enbart bygger på ett orimligt värstascenario. Jag vet inte det jag. Här några bilder. Vi är på väg mot strax under 3C men osäkerheterna gör att vi kan hamna ovanför det. Ni som hejar på Lomborg ska titta på 4C:s bilderna, han menar nämligen att 3,75C är optimalt att satsa på till 2100.
22 april 1998 publicerade Michael Mann och två kollegor (Bradley och Hughes) en studie som skulle bli en av de mest uppmärksammade i klimatdebatten. Det gällde en rekonstruktion av temperaturen på norra halvklotet tillbaka till medeltiden.
Egentligen var det kanske deras kompletterande studie ett år senare som blev känd, den sträckte sig 1000 år tillbaka och fanns med i IPCC:s tredje stora assessment report 2001. Den numera ikoniska grafen såg ut så här i Summary for policymakers:
Utseendet fick någon att kalla den hockeyklubbsgrafen och det har hängt i sedan dess. En lång kamp började. Mann ansattes hårt och anklagades för fusk ända upp i den amerikanska kongressen. Det påstods bland annat att han mörkade rådata och datakod. Saker som har motbevisats (data har funnits tillgängligt på nätet i ett par decennier).
Studien fick berättigad kritik angående den statistiska metodik som hade använts. Likaså stod det redan i studiens sammanfattning att det var sparsamt med data längre tillbaka i tiden. Det åskådliggörs också med de stora osäkerhetsspannen i grått.
Fränaste kritiken kom från McIntyre och McKitrick men den visade sig inte hålla. Deras försök att rekonstruera studien misslyckades eftersom de inte följde samma metodik. Andra forskningsgrupper kunde replikera studien:
Wahl, E.R., Ammann, C.M. Robustness of the Mann, Bradley, Hughes reconstruction of Northern Hemisphere surface temperatures: Examination of criticisms based on the nature and processing of proxy climate evidence. Climatic Change85, 33–69 (2007). https://doi.org/10.1007/s10584-006-9105-7
USA:s vetenskapliga akademi, NAS utredde saken och även dom kom fram till att slutsatserna höll trots bristerna i statistiken.
En republikansk politiker tillsatte en separat utredning, ledd av statistikprofessorn Wegman. Även han kritiserade metodiken men testade aldrig vilken effekt det hade på slutsatserna.
Men inget av detta har spelat någon roll. ”Skeptiker” drar fortfarande upp detta trots att det nu finns hockeyklubbor till ett helt hockeylag. Rekonstruktioner som tagits fram med hjälp av olika metodiker, med och utan trädringar (som blev särskilt kritiserat). Det cirkulerar fortfarande myter om att han blivit fälld för forskningsfusk i domstol:
Fick ett ryck och började skriva igen. Arbetsnamn: Vi har tio år på oss
Hamnar i en liten bubbla då och har inte riktigt tid att blogga (lägger ju ner ner en del tid på inläggen…). Är nästan ”klar”. Det vill säga med ett första råmanus där kapitel ligger huller om buller och mycket behöver renskrivas. Det återstår rätt mycket till man kan kalla det en riktig första draft. Men ändå.
Men nu kommer ”voffö-håller-jag-på”-ångesten krypande. Hade ju ett skönlitterärt manus ”draft-klart” för något år sedan, brydde mig inte om att fixa till det och skicka iväg det i tröttsamt offerkoftaresonemang i stil med what’s the point.
Den danske debattören Bjørn Lomborg säger att antalet ”klimatrelaterade dödsfall” i världen har minskat med 96% sedan 1920-talet och visualiserade det så här i ett Facebookinlägg 25 juli 2021:
Som synes har han valt att redovisa detta i ett linjediagram, och anger att det visar antal dödsfall per år, medelvärde per decennium. Är det ett bra sätt att åskådliggöra dessa data?
Nedan finns ett stapeldiagram från Our world in data (inkluderar även jordbävningar och vulkaner som jag antar inte ingår i Lomborgs siffror ovan, men de är små värden i sammanhanget):
Det blir då tydligt att dödsfallen inte är jämnt fördelade utan beror på katastrofala händelser under enstaka år. Ur Lomborgs graf kan man få intrycket av att det t ex under 1950-talet dog uppemot 300 000 människor varje år i klimatrelaterade katastrofer. Det är väldigt långt ifrån verkligheten.
(Faktum är att dödsfallen ökade med nästan 300 % från perioden 1945-1955 till 2000-2010. Det ger dock inte heller en rättvis bild av helheten.)
Sen kan man ju fundera på varför han ändrat sin graf till att börja vid toppen på 1920-talet när dataserien startar vid 1900? 8 december 2015 la han nämligen upp nedanstående på Facebook:
Finns det mer att säga om de enstaka åren?
De största katastroferna är orsakade av torka respektive översvämningar:
Kollar man upp några av de värsta katastroferna blir det också helt uppenbart att de höga dödstalen förvärrats rejält av politik, krig och liknande. Exempel:
1920, torka i Kina: Torka ”The immediate catalyst for the famine was partial or total failure of the Autumn 1920 harvest in more than 300 counties, but other underlying factors allowed the drought to lead to starvation conditions for many millions. […]
The failure of harvests across the North in 1920 also came in the immediate wake of the Zhili-Anhui war that July, which saw the troops of three political factions involved in fighting in the environs of Beijing. While it lasted, the fighting disrupted supply routes across the North, destroyed crops, and led to looting in a dozen counties just south of Beijing” North China famine, 1920-21 | DisasterHistory.org
1928, torka i Kina: ”Nonetheless, the famine that ensued was more political than natural in origin. Famine conditions were exacerbated by simultaneous military activity in the area. Warlords had already established the foundations of famine, stripping counties ‘ruthlessly’ of grain, livestock, and farming implements.” Northwest China famine, 1928-30 | DisasterHistory.org
1931 översvämning i Kina. Lägger man till en enorm översvämning till ovanstående får det förstås förödande effekter. ”The most lethal effect of the flood was the diseases that swept through the refugee population due to displacement, overcrowding, and the breakdown of sanitation. These included cholera, measles, malaria, dysentery, and schistosomiasis.” 1931 China floods – Wikipedia
1959, torka i Kina: ”Although drought was a contributory factor, this was largely a manmade catastrophe for which Mao Zedong bears the greatest responsibility.” China’s great famine: 40 years later – PMC (nih.gov)
Det är i mina öga helt uppenbart att Lomborgs sätt att redovisa dessa data blir helt missvisande. Enstaka händelser får ett oproportionerligt stort avtryck i trenden.
Jag tror inte det går att hitta någon seriös debattör som förnekar att dödstalen i den här typen av katastrofer var enormt mycket större under tidigt 1900-tal än vad de är idag. Den stora frågan är väl om det är relevant? Jämförs inte äpplen och päron?
Kan man använda samma referensramar över hur livet tedde sig på 1920-talet som nu? Blir antalet döda i Rysslands invasion av Ukraina mer acceptabelt eftersom det under andra världskriget dog ett par miljoner människor enbart i striderna om Stalingrad?
Är det en slump att just personer som Lomborg, som ständigt spelar ner allvaret i klimatförändringarna, valt att redovisa dödsfallen i ett linjediagram och gör jämförelse som:
”In the 1920s, the death count from climate-related disasters was 485,000 on average every year. In the last full decade, 2010-2019, the average was 18,362 dead per year, or 96.2% lower.”
I princip är det två händelser i Kina som till stor del står för dessa fruktansvärda siffror under 1920-talet, men det var inte ens i närheten av att en halvmiljon människor dog varje år på grund av klimatrelaterade orsaker.
Ett annat kärt argument handlar om att det dör fler av kyla än av värme. Det är i sig sann statistik men är det hela sanningen?
Lomborg drog det ännu längre och påstod att uppvärmningen räddar 166 000 människoliv varje år och hänvisade till en studie publicerad i Lancet. Men författarna till den menar att han drar slutsatser som inte kan göras utifrån det som presenterades i artikeln. Han gjorde tidigare samma sak utifrån en annan studie. Läs mer och kommentarer från forskarna själva här:
Det är tydligt att forskare, som till skillnad från Lomborg, studerar detta tycks vara frustrerade över hur sakförhållandena förenklas. Dödsfall kopplat till värmeböljor uppkommer i princip direkt. Det ser inte ut på samma sätt vid köldknäpppar eller kallt klimat. Här är en studie som visar att det är mer komplicerat än att plocka fram två siffor och jämföra:
En annan studie från 2022, gjord av forskare på Karolinska Institutet, tittade på dödsfall under tre olika väderextremer: köldknäppar, värmeböljor respektive kalla vinterförhållanden.
Jag skummade bara lite snabbt, här från slutsatsen:
”We also found that more deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries.”
Mycket är kopplat till demografi och vad samhället är anpassat till, en köldknäpp i Delhi är ingen köldknäpp i Nikkaluokta osv. Vi i den rika världen har en större andel av äldre vilket också påverkar känsligheten.
Statistiken över dödsfall på grund av extrema temperaturer ser ut så här, som medelvärde per decennium (inkluderar både värme- och köldvågor):
Eller uppdelat per år:
De två stora staplarna är två värmeböljor: 2003: 75 000 döda i Europa, 2010: 57 000 döda i Ryssland. Nästföljande 2015: 2000 döda i Pakistan, detsamma i Indien.
Självklart finns det enorma osäkerheter i rapportering och liknande från långt tillbaka i tiden, särskilt för mindre utvecklade länder (gäller ju även dagens siffror därifrån). Effekten av en ”väderkatastrof” hör också självklart samman med den politik och välfärd som råder i det område som drabbas. Då som nu. Och det kommer alltid vara de fattiga som drabbas värst. Det gäller dåtid, nutid och framtid.
IPCC AR6 WG2: ”Flood and drought-related acute food insecurity and malnutrition have increased in Africa (high confidence) and Central and South America (high confidence).
Det här är ingen fullständig genomgång av forskningen på området och ingen ambition att ge ”den enda sanningen”, bara tänkt som en skildring av hur statistik kan användas. Ni kan ju samlas i små grupper och diskutera 😉
Väldigt mycket av inte-agera-nu-retoriken är fokuserat på extremer, som om det vore det enda problemen. Triviala saker som att idag investera i en ny granplantage: är det vettigt med tanke på hur klimatet kommer vara när det ska skördas? Och allt annat än triviala saker som ekosystem i stort:
IPCC AR6 WG2 TS.C.1.2: ”Risks to ecosystem integrity, functioning and resilience are projected to escalate with every tenth of a degree increase in global warming (very high confidence).” […]
”With warming of 3°C, >80% of marine species across large parts of the tropical Indian and Pacific Ocean will experience potentially dangerous climate conditions”
Vi ska ju inte låtsas som att vi har koll på exakt vad som kommer hända i det enorma experiment vi håller på med.
Det är förstås viktigt och relevant att man redovisar att antal ”klimatrelaterade dödsfall” sjunker, särskilt med tanke på alla larmrapporter vi hör. Men jag anser ändå att det är ren desinformation att använda statistik på detta sätt för att förringa problemen med klimatförändringarna. Att föreslå AC som lösning och orsak till att inte agera (t ex Lennart Bengtsson i intervju i Kvartal) när temperaturer riskerar att nå wet bulb-temp-nivåer i fattiga regioner är att spotta dem i ansiktet.
Där kan man läsa att han tycker det är mer optimalt att sikta på en uppvärmning på 3,75°C istället för att försöka hålla oss under 2°C:
”Using carbon taxes, an optimal realistic climate policy can aggressively reduce emissions and reduce the global temperature increase from 4.1°C in 2100 to 3.75°C. This will cost $18 trillion, but deliver climate benefits worth twice that. The popular 2°C target, in contrast, is unrealistic and would leave the world more than $250 trillion worse off.”
Med andra ord, ni som hänvisar till Lombrogs argument ska titta på IPCC:s worst case-scenario. Likaså ska ni fundera på varför ni klagar på klimatmodeller, Lomborgs uppgifter bygger på ekonomiska modeller baserade på en del makabra antaganden: Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol – Maths Nilsson, författare
Vilket kanske kan ge en fingervisning till varför vissa avsnitt i IPCC:s rapport WG2 (åtminstone tidigare rapporter) tycks skildra en helt annan värld än den som beskrivs i WG1-delrapporten (den som beskriver den fysikaliska vetenskapen bakom klimatförändringarna)?
Maths Nilsson, författare 