Det är inte enbart IPCC som gör regelbundna sammanställningar av klimatvetenskapen. Bulletin of American Meteorological Society har gett ut en rapport varje år sen 1996. Idag publicerades rapporten för 2019, en sammanställning gjord av 520 forskare från mer än 60 olika länder.
Och det är inga nyheter direkt, senaste decenniet var det varmaste vi har uppmätt med termometer. Bilder kommer från NOAA.
Nedan bilder på temperaturen vid jordytan men även i atmosfären närmast jorden (nedre troposfären) var temperaturen den tredje högsta som uppmätts. I lagret ovanför, stratosfären, var temperaturen den lägsta till tredje lägsta som uppmätts (beroende på mätserie), vilket också är en förväntad trend då uppvärmningen beror på växthusgaser (det skulle se annorlunda ut om det handlade om variationer i solinstrålningen).
Temperaturanomalierna, dvs avvikelserna från normalvärdet som är lika med medelvärdet för referensperioden 1981-2010:
This map shows temperature anomalies for 2019, compared to the 1981–2010 average. Above-average temperatures appear in shades of red; below average temperatures appear in blue. Although below-average temperatures predominated in North America in 2019, above-average temperatures occurred across most of the globe. Map by NOAA Climate.gov based on data from NCEI.
Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter uppåt:
Global atmospheric carbon dioxide concentrations (CO2) in parts per million (ppm) for the past 800,000 years. The peaks and valleys track ice ages (low CO2) and warmer interglacials (higher CO2). During these cycles, CO2 was never higher than 300 ppm. On the geologic time scale, the increase of the modern era (orange dashed line) looks virtually instantaneous. Graph by NOAA Climate.gov based on data from NOAA NCEI Paleoclimatology Program and ESRL.
This graph shows the heating imbalance in watts per square meter relative to the year 1750 caused by all major human-produced greenhouse gases: carbon dioxide, methane, nitrous oxide, chlorofluorocarbons 11 and 12, and a group of 15 other minor contributors. According to NOAA's Annual Greenhouse Gas Index (right axis) the combined heating influence of all major greenhouse gases has increased by 45% relative to 1990. Graph by NOAA Climate.gov based on data from NOAA ESRL.
Värmeenergin i haven var rekordhög (90% av energin från solen tas upp av haven):
This map of heat content trends in the upper 700 meters (2,300 feet) of the world ocean shows where the oceans have been storing or losing heat between 1993 and 2019. Large parts of most ocean basins are gaining heat (orange)—and the global average trend is positive—but some areas have lost heat. Map by NOAA Climate.gov, adapted from Figure 3 in the Oceans chapter of State of the Climate in 2019, based on data from John Lyman
Havsnivåerna var rekordhöga och det fortsätter se ut som att ökningstakten ökar. Havet absorberade 2,4 miljarder ton mer koldioxid än vad det avgav under 2019 (rekordsiffra det också) vilket också gör att pH sjunker (0.018 ± 0.004 enheter per decennium, tänk på att det är ett logaritmiskt värde).
Bara ett år tidigare under satellitmätningarnas 41-åriga era har Arktis isutbredning varit lägre vid sitt minimum i september (delad plats med 2007 och 2016):
Over the course of the satellite record (1979–2019), Arctic sea ice minimum extents have declined. Prior to the year 2000, minimum extents were frequently above 7 million square kilometers. In 2019, the minimum extent fell below 5 million square kilometers. Graph by NOAA Climate.gov based on data from the National Snow and Ice Data Center.
Havsisen runt Antarktis fortsätter att minska, den gula linjen visar medianvärdet:
Det uppstod 96 namngivna tropiska cykloner vilket ska jämföras med medeltalet på 82 över perioden 1981-2010.
Ja, det var väl en sammanfattning och inget bör väl ha kommit som en överraskning.
Om trettio år kommer vi kunna säga att 2010-talet dominerades av larm om en stundande istid. Som belägg kommer vi kunna hänvisa till både tidningsartiklar och vetenskapliga studier (och förstås en myriad av blogginlägg):
Det är naturligtvis inte sant men det är ungefär så det låter från många håll i dagens finstämda klimatdebatt: På sjuttiotalet rådde minsann snudd på vetenskaplig konsensus om att en ny istid stod för dörren. Den självklara slutsatsen ska då vara att det inte går att ta klimatforskarna på allvar.
Till exempel Tony Heller (blivit motbevisad så många gånger att han t o m sparkats ut från att skriva på bloggen WUWT) har luskammat tidningar efter artiklar som varnar för en ny istid. Och precis som förväntat sprids hans blogginlägg globalt på ett ögonblick. Ni hittar tidningsutklippen på t ex Staffan Mörners sida.
De vanligast förekommande (?) är väl följande två artiklar: ”Another Ice Age?” från Time Magazine 1974 och ”The Cooling World” från Neewsweek 1975 (som också dök upp i en talkshow i USA 2006). Läs här vad författaren till artikeln har att säga om den idag:
“I accept that I didn’t tell the full story back then. Indeed, the issue raises questions about the relationship between science writers and scientists as well as the attitudes toward science of individuals with political agendas.”
Av någon anledning får nyhetsartiklar om en global uppvärmning som de här i New York Times inte lika stor spridning eller nedanstående från 1912. Men vetenskapliga publikationer görs nu inte i nyhetsmedia utan i vetenskapliga tidskrifter.
År 2008 gjorde Peterson et al en undersökning av publicerade vetenskapliga artiklar mellan åren 1965-1979 och kom till slutsatsen att 44 förutspådde en uppvärmning, 7 en nedkylning och 20 var neutrala:
”There was no scientific consensus in the 1970s that the Earth was headed into an imminent ice age. Indeed, the possibility of anthropogenic warming dominated the peer-reviewed literature even then.”
Så här skrev IPCC-kritiske Richard Lindzen? Pdf-artikel från Cato Institute:
“Indeed, the global cooling trend of the 1950s and 1960s led to a minor global cooling hysteria in the 1970s. […] But the scientific community never took the issue to heart, governments ignored it, and with rising global temperatures in the late 1970s the issue more or less died.”
Så var det utrett och ett skönt lugn spred sig i klimatdebatten. Eller hur.
Delingpole, tidigare, ähum, journalist på The Telegraph, numera Breitbart, grävde fram att Connolly (en av författarna till ovanstående artikel) agerat envåldshärskare på Wikipedia och rensat bort saker om medeltida värmeperioden och andra välkända kontroverser i den här soppan.
För info: Delingpole anser att klimatvetenskapen är en enda stor konspiration (och säger sig inte ha tid att läsa vetenskapliga studier utan litar på andra som tolkar dem), jag gissar att det han anser vara propaganda och utrensning av information bara är en sund redigering av felaktigheter, men det är en annan fråga. Det var han som myntade begreppet Climategate.
Bloggaren bakom NoTrickZone menar att Petersons urval av artiklar är gravt felaktig då de utelämnat en massa artiklar som beskriver en period av nedkylning mellan ca 1940-70. I vanlig ordning publicerar han en enorm lista av artiklar (288 st) som har förbigåtts i genomgången. Men nu handlar det här om huruvida det rådde en konsensus om en stundande istid, inte om temperaturen stått stilla under några decennier för det är det inte många som är oense om.
(Han har tidigare publicerat ett gäng listor med artiklar som påstås motsäga en antropogen uppvärmning men flera har gått igenom dem och visat att det är få som i realiteten gör det. Se till exempel här hur vinklade de är).
Jag har inga ambitioner att gå igenom denna lista men klickade på måfå ändå upp en artikel i början: R. T. H. Collis Bull. Amer. Meteor. Soc. (1975) 56 (10): 1078–1083. Den visade sig handla om hur vädervariationer har påverkat matförsörjningen negativt baserat på flera extrema väderhändelser under början av 70-talet. Den nämner att uppvärmningstrenden brutits sen sextiotalet och att några forskare har fört fram idén om en ny istid. Knappast att det skulle råda en allmän och belagd övertygelse om att så var fallet.
”One strongly held theory holds that man-made pollution—notably C02 and particulates—is responsible and will lead to a further deterioration in weather conditions. […] The reversal of this warming trend, however, could mark the beginning of a new ice age as some climatologists have indicated.”
Det finns inga prediktioner om varken ny istid eller uppvärmning, bara att ändringar i vädermönster kommer påverka skördar och liknande. Det verkar med andra ord vara samma kvalitet på denna lista av artiklar som de han brukar lägga ut. Orkar inte bry mig faktiskt.
Man ska komma ihåg att detta var en tid då det inte uppmätts någon uppvärmning på decennier och det var fortfarande mycket som var okänt om diverse klimatprocesser. Man hade till exempel precis börjat förstå de så kallade Milankovic-cyklerna om hur jordens axellutning och variationer i omloppsbana runt solen påverkade klimatet. Man visste också relativt lite om hur känsligt klimatet var för aerosoler och koldioxid.
Det är inget att hymla om att det fanns de som förutspådde en nedkylning (även i IPCC:s rapporter konstateras att vi skulle haft en långsam nedkylning nu om det inte vore för växthusgaserna), men vad baserade de detta på?
Rasool, Schneider, Science (1971): 138-141 kom fram till att en fyrdubbling av utsläpp av partiklar/aerosoler (som t ex svaveldioxid) i atmosfären kunde ge en nedkylning på 3,5C. De hade använt en enkel matematisk modell och räknat med en (för) starkt kylande effekt av aerosolerna och en (för) låg klimatkänslighet med avseende på koldioxid. Bara några år senare gav Schneider ut en ny artikel (Science (1974) 186: 1163-72) där han reviderade sin slutsats och gjorde en bedömning att jorden skulle se en uppvärmning med 0,5C till sekelskiftet (vilket stämde rätt bra).
I artiklar från 1975 och 1976 menade Bryson att utsläppen av aerosoler överskuggade effekten av den ökade koldioxidhalten och därmed orsakade en nedkylning. Han såg heller inga tecken på att det skulle avstanna:
“Since 1940, the effect of the rapid rise of atmospheric turbidity appears to have exceeded the effect of rising carbon dioxide, resulting in a rapid downward trend of temperature. There is no indication that these trends will be reversed, and there is some reason to believe that man-made pollution will have an increased effect in the future.”
”These computations show that substantial depletions of irradiance can result from moderate to heavy particulate loadings, and that an increase in man-made particulate emissions by a factor of 50 or more could give rise to a general cooling of serious magnitude.”
Det fanns goda grunder för det här, utsläppen av sot och svaveldioxid hade ökat markant alltsedan 50-talet:
Men utsläppen stannade av efter det att regleringar infördes. De tillkom efter en lång och hård motoffensiv från exakt samma människor och organisationer som är/var verksamma i motståndet mot regleringar av CO2 och freonutsläpp. Deras alarmistiska budskap om att världen skulle slungas tillbaka till 1800-talet om åtgärder infördes föll ganska platt men sällan utmålas de som alarmister trots att vi har facit. Samma visa med blytillsatser i bensin.
Jaja, istiden var det. Det fanns säkert andra hypoteser än aerosoler men det är bara strunt att det inte pratades om en global uppvärmning redan då.
-President Lyndon B Johnson fick 1965 en rapport från sina vetenskapliga rådgivare som refererade till tre dussin vetenskapliga studier från 50 och 60-talet och de sa så här:
”Through his worldwide industrial civilization, Man is unwittingly conducting a vast geophysical experiment. Within a few generations he is burning the fossil fuels that slowly accumulated in the earth over the past 500 million years”
”By the year 2000 the increase in CO2 will be close to 25%. This may be sufficient to produce measurable and perhaps marked changes in climate.”
”The climate changes that may be produced by the increased CO2 content could be deleterious from the point of view of human beings.”
-Manabe & Wetherald publicerade en banbrytande studie om växthusgasernas effekt på klimatet redan 1967 och det handlade inte om en avkylning …
“Of the two forms of pollution [aerosoler och koldioxid], the carbon dioxide increase is probably the more influential at the present time in changing temperatures near the Earth’s surface.”
Men det var ingen som påstod att all kunskap var på plats för att kunna göra bergsäkra prediktioner av framtiden. Effekten av aerosoler är än idag en av de svårare processer att modellera/förstå men det betyder inte att man inte har en aning.
-Men trots osäkerheterna publicerade Broecker 1975 resultat från sin klimatmodell i Science:
-Sen har vi Charneyrapporten (pdf) från 1979 som är en minivariant av en IPCC-rapport, det vill säga en sammanfattning av det vetenskapliga kunskapsläget inom klimatologin. De kom till slutsatsen att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en ökning av temperaturen med 1,5-4,5C.
Och så vidare.
I mina ögon är det här en pseudodebatt av rang. Visst, fortsätt räkna artiklar och väga ord på våg men det blir bara löjligt. I vilken annan vetenskap förutsätter man att all kunskap ska finnas på plats från början och att det som sagts för fyrtio-femtio år sen är det som ska gälla nu också? Ska vi ignorera all den kunskap som genererats sen dess?
Är det en slump att vi hamnat här? Knappast. Många planterar desinformation helt medvetet och ännu fler ser till att fröna gror och växer som bara den i tron att de är skeptiska och bekämpar etablissemanget.
I en ledare skriven av James Schlesinger i Washington Post 2003 citeras en rapport från 1975 publicerad av National Academy of Sciences (samma som angetts ovan) som säger att forskarna skulle ha varnat för en ny istid och inte en uppvärmning. Samma citat dyker senare upp i den amerikanska kongressen när senator James Inhofe refererar till den i sin argumentation om att allt prat om global uppvärmning bara är alarmism, precis som den om istiden på sjuttiotalet. De hade dock bara valt att ta med denna text:
”Utifrån historiska data om de interglaciala tidsperioderna så borde nutidens höga temperaturer närma sig slutet och följas av en lång period med avsevärt kallare temperaturer och leda till nästa istid …”
Men ”råkat glömma” fortsättningen:
”… inom 20 000 år från nu. Men det är möjligt, eller till och med troligt, att människan redan har påverkat miljön så pass mycket att klimatmönstret i en nära framtid kommer följa en annan rutt.”
Sån himla otur.
Så jo, det finns de som väldigt medvetet sprider desinformation i den här frågan. Årets Fokus-svensk Jens Garnman sprider t ex en fejkad Time-framsida som påstår att forskarna varnade för en istid på sjuttiotalet. Och det fastän han länkar till sidan där han fått bilden ifrån som visar att det är fejk.
Kul med all respons på mitt förra inlägg om retoriken i pandemidebatten. Känns som några misstolkat vad jag ville ha sagt så jag lägger väl till ett par ord och bilder. Det handlade egentligen inte om vem som har mest rätt utan hur de valt att debattera (men det vore väl fanken om man inte fick kritisera hur saker har hanterats med tanke på de höga dödstalen).
Vad jag ville visa var att det med saklig argumentation gick att få de ”2X forskarnas” relevanta kritik att försvinna i bruset enbart på grund av att de själva valt att överdriva kunskapsläget och körbärsplocka data. Som de vore alarmister som man inte alls bör lyssna på. Det är naturligtvis inte sant, men jag menar att de till viss del (ganska stor faktiskt) har sig själva att skylla. Det innebär inte att jag tycker det är okej att kalla dem foliehattar (som bl a Schulman som gjorde).
Min subjektiva bedömning är att många tyckte att t ex Olsen och Rocklöv utgjorde en välkommen och sansad motvikt till FHM, det tycker jag fortfarande medan jag slutat att lyssna på vissa andra ”i gruppen” för länge sen då det var en snudd på hysterisk bild de spred på sociala medier.
Jag kan verkligen förstå den frustration de måste känt när dödstalen rusade i höjden och ”ingen” tycktes lyssna på vad de sa. Och det är väl det som ligger bakom inledningen på deras artikel 14 april:
”Med tjänstemän utan talang att förutspå eller begränsa epidemin måste de folkvalda gripa in med snabba och radikala åtgärder.”
Men det spelar ingen roll, förolämpningar följt av körsbärsplockade data funkar utmärkt för att få ryggdunkningar från ”egna laget” men det är samtidigt lite som att ställa fram spadarna för folk att börja gräva skyttegravar.
Det är synd att det blir så men det är i ärlighetens namn inte särskilt svårt att förstå och ja, jag tycker det är mycket anmärkningsvärt att de själva inte insåg det. Det var ju inte så att det var ett utspel i affekt utan en artikel de tydligen har diskuterat och haft flera videosamtal om. Det var inte heller så att de själva briljerat i detta avseende alla gånger, Naucler var ordentligt fel ute när det gäller att förutspå till exempel antal inläggningar på IVA i Stockholm (>1200 per den 12 april). Det visste man redan då (ca 200 var inlagda).
[Lägger till 27/7 kväll: Rocklövs pre-print som var tillgänglig då (blivit uppdaterad sen dess) hittar ni här. De har uppskattat vad en viss procents minskad sociala kontakter i olika åldersgrupper får för effekter på IVA och dödstalen, lite svårt att avgöra vad de menar med ”intermediär social distansering” eller vad en 50% reducering innebär i praktiken (jag misstänker att det aldrig var syftet att få exakt rätt siffra utan att visa trender men ändå). Från resultat:
”The critical care demand is estimated to peak just above 16,000 patients per day by early May in the unmitigated scenario, while isolation of elderly and intermediate social distancing can reduce it to around 5000-9000 per day peaking in June.”
Utfall:
(jag säger inget om att det blir fel, det är en del av forskning, tänker bara på lite ödmjukhet i framtoningen (tror dock inte Rocklöv varit med på de sista artiklarna). Om man nu vill ”märka ord” skulle man ju faktiskt kunna ta denna artikel som bevis för att Sveriges insatser varit kraftfulla…):
Flera ångrade åtminstone delar av artikeln, framförallt körsbärsplockandet av data och menade att: ”Tyngdpunkten i artikeln var att beskriva att det finns asymtomatisk spridning och vad de innebär för äldrevården.” Och vittnade samtidigt om riktiga påhopp från kollegor (för att inte tala om hur det lät på nätet).
”Vi ville inte ha ett skyttegravskrig.” Men det var precis vad de fick.
Artikeln slog rekord över mest lästa debattartiklar på DN så det dånade om det och blev lite av en vattendelare i debatten där ståndpunkterna cementerades och har sen bara blivit allt mer polariserade (det vill säga lite som en snabbspolad repris av varenda större miljöfråga vi haft 😉 ). Det är väl egentligen bara en konspirationsteori som saknas (wait for it).
Ja, det vore väl snudd på tjänstefel om de omtalade forskarna inte hade försökt få ut sina åsikter. Det går heller inte att tro att det ska finnas en god vetenskaplig grund för alla beslut i en krissituation. Men så här i efterhand låter det från vissa håll som att det bara är FHM och Tegnell som haft fel och de här forskarna stått för den riktiga sanningen. Det är inte sant. Gruppen representerar heller inte hela den svenska akademiska eliten inom området i Sverige.
Med det sagt känns deras kritik av till exempel provtagning och skyddsutrustning inom äldrevården helt relevant. Samtidigt har problemen och nedskärningarna inom äldreomsorgen varit kända länge och det är knappast så att några av de mest kritiska rösterna stått på barrikaderna och velat åtgärda det tidigare. Snarare tvärtom (syftar inte på forskargruppen här). Och att ge FHM och nuvarande regering all skuld för ett problem som vuxit fram under decennier känns bara fel.
Jag kan väl på något sätt förstå att det då, när de redan höga dödstalen tycktes vara på väg uppåt (men som vi nu vet var på väg ner), rådde lite panik. Men mycket av detta har visat sig vara helt uppåt väggarna.
Det fanns även andra som hade gjort förutspåelser som dessa forskare lyfte fram:
SvD 13 april:”Den grupp vid Imperial College i London, ledd av professor Neil Ferguson, som låg bakom den forskning som fick Storbritannien att överge en liknande strategi, visade att 250 000 människor fler skulle dö om Storbritannien fortsatt på det spår som Sverige ännu följer. Rapporten var noga med att påpeka att resultaten även är tillämpliga på andra industrinationer, inte bara Storbritannien. Denna studie var baserad på simuleringar av sociala beteendemönster.”
Här en annan studie (pre-print förstås) som sa att närmare 100 000 svenskar skulle dö. Och det var en konservativ siffra. (nej, det var inte från ”22 forskare-gruppen” och jag tror inte heller att de lyfte fram den):
”Our model for Sweden shows that, under conservative epidemiological parameter estimates, the current Swedish public-health strategy will result in a peak intensive-care load in May that exceeds pre-pandemic capacity by over 40-fold, with a median mortality of 96,000 (95% CI 52,000 to 183,000).”
Med tanke på det kanske man skulle kunna hitta spår av ödmjukhet även hos ”forskargruppen”? Men tonläget har inte på något sätt lagt sig, snarare tycks det som att ju bättre Sveriges siffror har blivit desto hårdare låter det: Precis allt FHM har gjort är skit.
Forskarnas fortsatta artiklar visar också att deras körsbärsplockande av data inte var en engångsföreteelse (se mitt förra inlägg). Efter år i klimatdebatten är jag sjukt less på överdrifter och medveten cherry picking. Det är ett jävla otyg rent ut sagt. Vi gör det väl alla då och då men jag har svårt att se att det som gjorts i flera av debattartiklarna skulle vara annat än medvetet (alternativt att de inte läst artiklar de länkat till och båda alternativen är lika oacceptabla).
”Och om han [Tegnell] väljer endast en av dessa åtgärder, nämligen införandet av munskydd, så kommer vi att få se att antalet smittade, IVA-vårdade och döda sjunker dramatiskt.”
Det låter som att munskydd är det helt avgörande för pandemins spridning. Ni kan själva se utvecklingen nedan. Under hela juli månad har Stockholm fått in 11 nya fall på IVA (data från SVT:s statistiksida, 27/7). De senaste lades in 16 juli [såg nu att ytterligare en person lagts in 27/7].
Jag har inget att säga om kraven på att ha munskydd i kommunal trafik etc och kan tycka det är märkligt att FHM inte ens verkar överväga det (om så bara för att tysta kritikerna). Men att påstå att det är den helt avgörande faktorn känns faktiskt varken saklig eller rimlig. Inte heller WHO anser att det finns bra bevis för att så skulle vara fallet trots sina rekommendationer. Det påstår dock gruppen om och om igen.
Ja, det är människor och tragedi bakom varje streck i statistiken men att förvänta sig att utvecklingskurvan skulle kunna brytas rakt av känns naiv. Mig veterligt har heller inget land som infört lockdowns sett en helt abrupt ändring/nedgång efteråt, munskydd eller inte. Tittar man på utvecklingen i olika länder så ser mönstret i Sverige likadant ut som i andra länder som införde hårda nedstängningar (antal fallkurvans utseende beror förstås på hur många man provtar och där har ju Sverige varit riktigt uselt).
(klicka på bilderna för större bilder, statistik hämtad från Worldometer 27/7)):
Händelser är tagna från Wikipedia. För Sverige:
Personer även med minimala symptom på vad som kan vara covid-19 rekommenderas att stanna hemma. Karensdagen avskaffas tillfälligt för att säkerställa att personer som känner sig lite sjuka stannar hemma från arbetet. Tiden man kan sjukskriva sig utan läkarintyg förlängs från 7 till 14 dagar (11 mars 2020)
Alla folksamlingar och sammankomster med över 500 deltagare, inklusive kultur- och idrottsevenemang, förbjuds tills vidare. (11 mars 2020)
Arbetsgivare i synnerhet i Stockholm rekommenderas att uppmana sina anställda att om möjligt arbeta från hemmet.(16 mars)
Distansundervisning rekommenderas för gymnasier, komvux, yrkeshögskolor, högskolor och universitet. (18 mars)
Icke-medborgares inresor från icke EU/EES-länder stoppas. (17 mars 2020)
Folksamlingar: Förbudet utsträcktes vid ett senare regeringssammanträde till att omfatta alla allmänna sammankomster över 50 personer. (27 mars 2020)
Nationellt besöksförbud i äldrevården infördes av regeringen den 31 mars 2020.
Jag vet mycket väl att de har framfört befogad kritik, men det finns också olika sätt att framföra den. Kanske kan man ta ett djupt andetag och fråga sig vad som är rimliga förväntningar. Som matematikprofessor Britton uttrycker det:
”Har jag någon kritik mot FHM? Det vore väldigt märkligt om de handlat rätt i varje enskild tidpunkt tycker jag. Helt klart var de lite fel ute i inledningen då de inte trodde det skulle komma in i Sverige och senare att det inte skulle ta ordentlig fart i Sverige. Jag tycker även att man i ett tidigare skede borde betonat vikten av att hålla fysiskt avstånd (gillar ej benämningen ”social distansering”). Till sist håller jag med i kritiken att man kan vara mer transparent i vilka, egna och andra gruppers, modeller de väger in i sina analyser.”
Men det känns som debatten helt har gått överstyr och även journalister som jag respekterat för deras resonliga krönikor i till exempel radio tycks gå i taket för minsta lilla grej och kommer med hånfulla uttalanden som, det där kommer aldrig drabba Sverige för vi har världens bästa Carlsson (syftande på chefen för FHM). Bara för att ta ett milt exempel.
Och på tal om att spåra ut …
I deras artikel i GP 12 juli om att FHM inte vill lyssna på kritik: ”Eller så handlar det om att man har en outtalad strategi, en som tillämpas i det tysta, därför att den är så kontroversiell.”
Och där kom den, antydan till en konspiration. Om jag är förvånad? Nej.
Effekten sådant här får på mig är att jag slutar ta det på allvar. Det börjar mest se ut som ett närmast desperat försvar av deras tidigare hätska utspel. Det blir inte ett dugg bättre av att en av forskarna uttrycker sig så här på Twitter:
15 juli: The Swedish PM and FHM reminds me of the South Africas president who claimed HIV could be prevented with beatroot and garlic
21 juli: So @Facebook has shadowbanned our @covidfactsmyths site; request by the Swedish government? This is serious censorship during a pandemic when people need correct science-based information! I don’t myself use FB, which is s*t.
Ni får själva leta rätt på vem det är.
Förmodligen bidrar jag till polariseringen genom att delge det men tja, förlåt om jag inte är fulländad och nej, jag tycker verkligen inte det är värt att lägga tid på att lyssna på sånt.
Jaja.
Vet inte om det ens är möjligt att få fram det jag egentligen vill ha sagt men det var ett försök, några har redan bestämt sig för att Sverige och FHM är det mest odugliga som finns och att Tegnell = Tengil, men er bryr jag mig faktiskt inte särskilt mycket om. Mina inlägg handlar i grunden egentligen inte så mycket om vem som i slutänden får mest rätt (att alla varit fel ute är redan konstaterat) utan hur man valt att debattera.
En del inom klimatdebatten borde också fundera på saken (jag blir tokig på när t ex ledaren för Extinction Rebellions twittrar om att vi kommer få 10C uppvärmning inom några decennier trots att ingen vetenskap stöder det).
Ni får väl ha åsikter om det jag skrivit (men förvänta er ingen direkt respons för jag tänkte dra till skogs 🙂
Försöker ta tag i ett nygammalt projekt men prokrastinerar bäst jag kan. Skriva blogginlägg till exempel 🙂
I dagarna kom det ut en ny artikel om klimatkänsligheten, det vill säga hur mycket temperaturen ändrar sig vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Det är en mycket central del i hela klimatdebatten men också ohyggligt komplex att beräkna (skrivit om det förut). Det är inte uppvärmningen från själva koldioxiden i sig (ca 1°C) som är problemet att bestämma, utan vad det i sin tur leder till vad det gäller molnbildning och liknande (så kallade återkopplingar).
Redan 1979 bestämdes den till 1,5-4,5°C (Charneyrapporten) och det är identiskt med vad som angavs i IPCC AR5 från 2013 (även om de flesta tycks anse att Charney inte riktigt hade fog för att ange ett ”så snävt” intervall redan då).
Nu har 25 forskare under fyra års tid gått igenom den mängd studier som beräknat klimatkänsligheten genom åren och kunnat minska spannet till:
Sannolikt: 2,6-4,1°C (66% range) Mycket sannolikt: 2,2-4,9°C (90% range)
med bästa uppskattningen till strax över 3°C. Svart stapel i bilden nedan. I bilden anger de tjocka staplarna ”likely interval (66%)” och de tunnare linjerna ”very likely (90%)”. Det är den så kallade jämviktskänsligheten (ECS, Equilibrium Climate Sesitivity) som avses och syftar på när klimatsystemet har kommit i jämvikt, vilket kan ta mycket lång tid efter att koldioxidhalten har uppnåtts.
Det kan vara opraktiskt att använda och det finns ett annat begrepp som kallas Effective Climate Sensitivity som syftar på temperaturen 150 år efter en abrupt fördubbling av koldioxidhalten och det visas med den gråa stapeln nedan. (Det skiljer lite mellan vad som står i Carbon Briefs text och det som visas i bilden vad det gäller detta men jaja (nej, jag har inte läst själva artikeln, den är på 166 sidor…)). Det finns även Transient Climate Response, TCR, som motsvarar temperaturen vid den tidpunkt koldioxidhalten har fördubblats.
CMIP5=klimatkänslighet utifrån modellkörningar som användes till förra IPCC-rapporten. CMIP6=modellkörningar inför kommande rapport.
CMIP6-resultaten har börjat droppa in efter artikeln slutförts. Många av dessa har gett oroande höga värden och även om många forskare förhåller sig skeptiska till dem kan de inte utesluta dem, har skrivit om det tidigare.
I den nya studien har de använts sig av tre olika ”klasser” av data och sen kombinerat dem. Historiska data som omfattar observationer från 1900-talet och framåt. Paleoklimatdata från senaste istiden (20 000 år sen (Paleo cold, nedan)) och paleodata från Pliocen (3 miljoner år sen (Paleo Warm)). De har även utgått från de fysikaliska återkopplingsprocesser som påverkar klimatet, som, om jag fattar det rätt, inbegriper resultat utifrån klimatmodellerna.
De har även tittat på vad som skulle krävas för att den verkliga klimatkänsligheten skulle ligga under 2°C och kom bland annat fram till att en ny och stark kylande återkoppling från molnen måste identifieras och det fann man inte sannolikt. Likaså har vi redan nu passerat 1°C medan en fördubbling av koldioxidhalten beräknas nås först runt 2060 med nuvarande utsläppstakt.
På andra sidan staketet brukar man dock fortfarande hävda att klimatkänsligheten borde ligga på runt 1°C (eller till och med lägre) och jag misstänker att inget kommer ändras i det avseendet i och med denna studien …
Med andra ord, det finns nu stöd för att säga att det är väldigt osannolikt att klimatkänsligheten är under 2°C och mer sannolikt runt 3°C.
Det är egentligen inget uppseendeväckande, det är vad mainstream forskare har hävdat länge men det har varit svårt att backa upp det med stor vetenskaplig säkerhet. 1995 gjordes en sammanställning av ett gäng experters subjektiva bedömningar:
Expert nr 5 sticker ut både vad det gäller själva värdet och hur stor spridningen anses kunna vara. Det ska tydligen vara Richard Lindzen, en av de mer kända IPCC-kritikerna, jag skrev om hans Iris-hypotes häromdagen.
Artikelförfattarna har skrivit om det här på Carbon Brief.
[26/10 2020: Två nya studier på området:
En studie som tittat på paleontologiska data (miljoner år tillbaka) stöder slutsatsen att en låg klimatkänslighet inte är realistiskt:
Inglis et al, Global mean surface temperature and climate sensitivity of the early Eocene Climatic Optimum (EECO), Paleocene–Eocene Thermal Maximum (PETM), and latest Paleocene, Clim. Past, 16, 1953–1968, https://doi.org/10.5194/cp-16-1953-2020, 2020.
Fler av de modellkörningarna inför nästa IPCC rapport (CMIP6) har gett höga klimatkänsligheter. Mycket av detta har tillskrivits nya ”molnparametrar” och de höga värdena har ifrågasatts. En ny studie menar nu att det kan vara rimligt ändå. När klimatet blir varmare kommer en större del av molnen bestå av vätska (istället för iskristaller) och påverka hur mycket sol som reflekteras. Det är en ”glidande process” när en reflektionen av solljus avtar och den positiva återkopplingen på temperaturen då kommer öka. Det skiljer i när olika modeller spår att detta kommer inträda men det är en mekanism som gör att en klimatkänslighet på mer än 5C inte kan uteslutas.
Bjordal, J., Storelvmo, T., Alterskjær, K. et al. Equilibrium climate sensitivity above 5 °C plausible due to state-dependent cloud feedback. Nat. Geosci. (2020). https://doi.org/10.1038/s41561-020-00649-1
Ingen kan väl ha missat rapporterna om den ihärdiga värmeböljan i Sibirien som dessutom tycks ha genererat temperaturrekordet 38°C för hela norra polcirkeln (vet inte om det är officiellt bekräftat ännu). På vissa platser har det uppmätts medeltemperaturer som är 9-10°C över normal temperatur (dvs = medelvärdet över 1981-2010).
Studier visar att det skulle ha varit mycket osannolikt att värmeböljan skulle ha inträffat utan den pågående klimatförändringen, även om man aldrig kan säga att det är själva orsaken (det är som att snurra på chokladhjulet, det kan fortfarande stanna på ”kalla tårtbitar” men för varje ton koldioxid som släpps ut så blir det fler ”varma tårtbitar” för hjulet att stanna på).
ALARMISM, hördes från känt håll. Det har nu dessutom motbevisats enligt bekante Patrick Moore:
Here, @BBC story on “record heat” in Siberia is thoroughly debunked. It was hotter in 1912 and there is no warming trend. https://t.co/6rD964fLkx
”The Russian region’s temperatures were more than 5°C above average between January and June of this year.
Temperatures exceeded 38°C in the Russian town of Verkhoyansk on 20 June, the highest temperature ever recorded north of the Arctic circle.”
Notera alltså att rekordet gäller högsta uppmätta temperaturen norr om polcirkeln. Likaså är det perioden mellan januari-juni i år som det har varit 5°C över medel (som är räknat över perioden 1981-2010).
Såå, Moore länkar till en blogg (vad annars), Notalotofpeopleknowthat, som då ska ha motbevisat det här. Han har tagit fram två stapeldiagram med temperaturer från NASA:s mätserie som de facto visar att det inte alls har varit något rekord, det var varmare 1912. Det finns heller ingen uppåtgående trend:
Graferna stämmer säkert, men vad visar de egentligen? Jo, den ena visar medeltemperaturen över sommarperioden och den andra medeltemperaturen i juni månad. Dessutom vid en specifik mätstation. Och varför kör han med absoluta temperaturer istället för anomalier (som normalt används för att det minskar felkällorna).
Och vad sa vi att det stod i BBC-artikeln?
Rekordet gällde högsta uppmätta maxtemperatur, inget medelvärde.
Medeltemperaturen gällde perioden januari-juni över hela regionen, varken juni eller sommarperioden eller i enbart Verkhoyansk.
Det är alltså en jämförelse mellan äpplen och päron (eller mellan apelsiner och äpplen som det heter på engelska). Jag är naturligtvis jättechockad över detta …
Om det finns en uppåtgående trend eller inte har jag ingen aning om, bara att blogginlägget inte har motbevisat det som skrevs i BBC-artikeln.
[La till: Naturligtvis har lobbyorganisationen GWPF tagit fasta på blogginlägget. Kunde heller inte låta bli att leta fram den här, temperaturanomalier i västra delen av Sibirien, översta för maj månad och nedersta för december-maj:
Och här anomalierna (avvikelserna) från normal temperatur (=medeltemp 1981-2010) för första halvåret:
Visst, det är inget ovanligt med värmeböljor och höga temperaturer i Sibirien under sommaren, men det här tillhör inte vanligheterna. Lyssna gärna på diskussion om detta i Vetenskapsradion (nej, de är heller inte jätteförtjusta i fokuset på ”rekord”):
Medverkande: Michael Tjernström, professor i gränsskitsmeteorologi vid Stockholms universitet. Freja Vamborg, forskare vid den europeiska klimattjänsten Copernicus. Martin Hedberg, meteorolog och vetenskapskommunikatör samt författare till boken Extremt Väder.
Det här är andra delen i en utläggning (eller en dåres försvarstal) med anledning av att jag fick frågan om jag var klimatjihadist av en Facebookbekant när jag kritiserade en del uppgifter från Staffan Mörners Klimatforum. (Han är författare till boken Borde man oroa sig för klimathotet?).
Ni hittar del I här och det handlar om klimatkänsligheten.
(Klimatkänslighet = hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, IPCC AR5 uppskattade det till 1,5-4,5°C i senaste rapporten från år 2013. Det är inte koldioxidens växthuseffekt i sig som är osäker utan vilka följdeffekter (återkopplingar/feedback) det får vad det gäller molnbildning och liknande)
Upprepar Mörners ord angående debatten om klimatkänsligheten:
”Här är osäkerheten stor och man borde förvänta sig att det skulle pågå en öppen och frejdig vetenskaplig debatt, där alla gjorde sitt yttersta för att (respektfullt) falsifiera varandras (och sina egna) teorier.
Men istället får vi höra att debatten är avslutad, och att skeptiker är vetenskapsförnekare som kan liknas vid ”the Flat Earth Society”. Detta är i sig en varningssignal för en tänkande människa. Det är inget tecken på sund vetenskap.”
Jag visade i mitt förra inlägg att den debatten existerar i allra högsta grad men att Mörner verkar ignorera majoriteten av de studier som gjorts. I det här inlägget tänkte jag visa att även respektfullt falsifierande av hypoteser pågår. Problemet är att Mörner och kompani vägrar att acceptera även det (jag har visat en mängd andra exempel i mina tidigare inlägg).
Mörner hänvisar i sitt inlägg sällan till specifika studier men när han för en gångs skull gör det så är det till en av Lindzen och Choi från 2009 som blivit mycket omtalad. De kom fram till att klimatkänsligheten var ca 0,5°C och att elva klimatmodeller var helt fel ute.
”En vanlig uppfattning bland skeptiker är att klimatkänsligheten är ungefär 0,5, vilket innebär att summan av positiv och negativ feedback minskar den direkta effekten av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären till +0,55 grader C:”
Mörner nämner visserligen att studien har blivit kritiserad:
Men alla studier blir ifrågasatta, till och med respekterade atmosfärfysiker som Richard Lindzen och Yong-San Choi. Och som vi sett finns det en tendens bland en del forskare att gärna vilja bekräfta klimathotet. Lindzen och Choi har givetvis besvarat invändningarna, och resultaten har inte påverkats av de korrigeringar som gjorts.
Man kan få intrycket att: ja, men då så, det var inga problem med resultaten alltså. Låt oss ta det mer i detalj.
Lindzens Iriseffekt
(Ni hittar artiklarna längst ner).
Lindzen är förmodligen mest känd för sin hypotes om den så kallade Iriseffekten som först presenterades i en artikel 2001. Han, tillsammans med två kollegor, visade att atmosfären reagerade ungefär som irisen i ögat gör på starkt ljus, det vill säga drar ihop sig i en självreglerande reflex. Lite förenklat säger hypotesen att ett varmare klimat gör ”regnprocesserna” mer effektiva och att det därför bildas mindre cirrusmoln. Det gör i sin tur att mer infrarött ljus kan försvinna ut i rymden och på så sätt ge en kylande effekt på jorden. Det blir en typ av självreglerande effekt som motverkar den från en högre halt växthusgaser i atmosfären (en så kallad negativ återkoppling).
Lindzens studie var begränsad till tropikerna där haven är varma. När andra forskare försökte replikera den men med mer globala data fick de motsatt resultat (det vill säga en positiv återkoppling) trots att de använde Lindzens egna modell (Lin 2002). Andra studier påvisade flera saker i Lindzens Irisartikel som inte stämde överens med observationer (Fu 2001, Hartmann 2002, Lin 2004, Wong 2004, Forster 2006, Su 2008).
År 2009 publicerade Lindzen och Choi ytterligare en artikel (LC09) som visade en korrelation mellan en ökad havstemperatur i tropikerna och en ökad strålning från atmosfären ut i rymden, vilket alltså skulle bekräfta Irishypotesen och ge en låg klimatkänslighet (cirka 0,5°C, vilket är långt under den IPCC angav i AR5). Det var enligt LC09 tvärtemot resultaten från elva olika klimatmodeller som då skulle vara felaktiga.
Men återigen konstaterades studien ha stora brister. Effekten visade sig till exempel vara extremt beroende av vilka start och slutpunkter man valde för mätningarna. Studien omfattade åren 1984-2000 och de valda mätpunkterna i LC09 syns som svarta punkter i bilden nedan. I Trenberth et al 2010 försköts några mätpunkter med bara någon månad (öppna cirklar) och då försvann effekten helt, det vill säga resultaten var inte särskilt robusta. LC09 hade inte motiverat sina val av mätpunkter.
Warming (red) and cooling (blue) intervals of tropical SST (20°N – 20°S) used by LC09 (solid circles) and an alternative selection proposed derived from an objective approach (open circles) (TFOW, 2010) Bild från Real Climate.
Likaså hade LC09 inte tagit hänsyn till en rad faktorer som gjorde att deras påstående om att modellerna visade fel inte stämde. Återigen hade LC09 enbart omfattat tropikerna som ett isolerat och slutet system. När mer globala data användes erhölls motsatt effekt även denna gång (Murphy 2009, Chung 2010, Trenberth 2010, Dressler 2011). Bland annat påpekades det orimliga i att bestämma en klimatkänslighet utan att ta hänsyn till det som händer vid högre latituder (mot polerna) med avseende på reflekterande snö och istäcke för att ta ett exempel.
I ett försök att rätta till felen skickade Lindzen och Choi in en ny artikel till PNAS år 2011 (LC11) men den blev refuserad. Fyra granskare var eniga om att slutsatserna i artikeln inte var tillräckligt underbyggda och att artikeln inte höll tillräcklig kvalitet för publicering (granskarnas kommentarer finns offentligt tillgängliga). Även IPCC-kritiska Judith Curry skrev på sin blogg att hon tyckte PNAS-granskningen var rättvis och att de väckte många berättigade frågor som Lindzen och Choi inte hade redovisat svar på.
”With regards to the scientific merit of the paper, the PNAS reviews were actually quite thorough and do not seem unfair to me; they raise many valid concerns.”
Men de brydde sig inte om att åtgärda problemen och besvara frågorna som återstod att reda ut, istället skickade de den till en okänd koreansk tidskrift där den publicerades (LC11).
LC11 kommer fram till att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en uppvärmning på mellan 0,5-1,1°C (95% konfidensintervall), se tabell nedan:
Vi har ganska nyligen passerat halvvägs till en fördubbling av CO2-halt men temperaturökningen överstiger redan LC11:s intervall …
2015 kom ytterligare en artikel (Mauritsen) som hade skruvat på en klimatmodell så den skulle visa hur en potentiell existerande iriseffekt skulle påverka temperaturutvecklingen. Resultatet var att det kanske existerade en viss effekt men att den inte var särskilt avgörande på det stora hela (och det var en helt teoretisk studie).
Och hur ska man som lekman ställa sig till det här?
Staffan Mörner avfärdar som sagt allt med en handviftning ”alla artiklar blir kritiserade”. Men nej, det handlar inte om kritik av småsaker utan att studiens själva slutsats har motbevisats i en lång rad artiklar (se nedan). Det tillsammans med det jag skrev i förra inlägget gör att en klimatkänslighet på 0,5°C är extremt osannolik (inte min slutsats utan vad som stod i IPCC AR05).
”Pseudoskeptikersidan” brukar hänvisa till Lennart Bengtsson, så här säger han:
”NIPCC hävdar här att en fördubbling av CO2 koncentrationen endast skulle resultera i en temperaturhöjning på 0.4° – 0.5° C. Detta är helt orealistiskt och har inget stöd i aktuell forskning.”
Läs gärna hans recension/sågning av en NIPCC-rapport här.
Och på tal om respektfull falsifiering, så här skrev Gavin Schmidt (NASA) på Real Climate när den första artikeln med kritik mot LC09 publicerades:
”First off, LC09 was not a nonsense paper – that is, it didn’t have completely obvious flaws that should have been caught by peer review (unlike say, McLean et al, 2009 or Douglass et al, 2008). Even if it now turns out that the analysis was not robust, it was not that the analysis was not worth trying, and the work being done to re-examine these questions is a useful contributions to the literature – even if the conclusion is that this approach to the analysis is flawed.”
More generally, this episode underlines the danger in reading too much into single papers. For papers that appear to go against the mainstream (in either direction), the likelihood is that the conclusions will not stand up for long, but sometimes it takes a while for this to be clear. Research at the cutting edge – where you are pushing the limits of the data or the theory – is like that. If the answers were obvious, we wouldn’t need to do research.”
Problemet är att i klimatdebatten tycks de så kallade skeptikerna aldrig gå vidare och acceptera ny kunskap utan närmast desperat hänger fast vid den här typen av artiklar.
Så är jag är en klimatjihadist?
Ni har inte sett mig skriva om åtgärder, krav på att folk ska göra dittan eller dattan, jag har i princip bara påpekat hur brutalt mycket forskning som helt ignoreras av Mörner, Widding, Bern och kompani. Jag har dessutom redovisat det. Om det är fundamentalism så okej då.
Det pratas om att debattklimatet har blivit så PK att man inte får kritisera saker utan att bli kallad klimatförnekare och vad det nu är. Min FB-vän tycker att ”skeptiker” möts med intolerans och ej hållbara argument. Det händer utan tvekan, samtidigt kanske du skulle ta en funderare på om du verkligen har lyssnat på de argument som framförs från IPCC. Att hänvisa till Mörners sida är inte att förlita sig på experterna.
Det finns saker att kritisera inom klimatdebatten, aktivister överdriver till exempel åt andra hållet vilket jag också påpekat (och blev blockad så sent som för någon vecka sen). Du kan hitta flera forskare som är irriterade över det eftersom det bara hjälper de som vill förringa allvarligheten. Men man behöver inte acceptera en konspiration vars like vi aldrig skådat tidigare för det.
Vi kommer aldrig få en sansad debatt så länge kravet är att vi ska ignorera 99% av tjugo års publicerad forskning och fokusera på utplockade extremer som varit motbevisade i decennier. Det är inte medias fel. Det är inte mitt fel. Men om du använder Bern, Widding och Mörners bloggar/Youtubeklipp som faktakällor istället för IPCC för att du är sur på ”etablissemanget” eller MP så är det banne mig ditt. Det gör också att det är hart när omöjligt att diskutera osäkerheter som ALLTID finns inom ALLA vetenskapsområden.
Jag försöker hålla en hyfsad saklig ton men det håller långt ifrån alltid. Om du råkar få ett irriterat svar från mig kan det bero på att det ältas saker som motbevisats sen evigheter tillbaka. Du ska också veta att jag, med flera, ständigt blir kallad saker som klimatjihadist, fundamentalist, alarmist, jävla idiot bara för att man för fram sakliga argument (se min sammanställning).
Ja, det händer hela tiden. Ja, JÄMT.
Och det av samma människor som i nästa sekund blir kränkta av att bli kallade klimatförnekare (jag har till och med blivit uppringd av Legenden som ville skälla ut mig för att jag kommenterat en av hans Youtubevideor, han spelade in samtalet och la sen ut på sin Youtubekanal).
Ja, jag är trött på att anonyma, felaktiga grafer från nätet används på föredrag som någon sorts sanning.
Ja, jag är trött på att personer som Ganman belönas trots att han avsiktligt sprider propaganda och sen sitter med Henrik Jönsson (som får leka på SvD:s ledarsidor) och gråter över att folk lyssnar på Greta istället för dem. För att de är vuxna, vita män. (Nej, det är inget vuxet beteende, ta och utbilda er istället).
Ja, jag vet att mina inlägg och den här typen av ”utbrott” inte gör saken bättre men vet ni, just nu bryr jag mig inte ett skvatt.
Men nej, jag kan inte allt och jag missar utan minsta tvivel en del, men ja, jag tycker att debatten är fruktansvärt ohederlig och jag har försökt visa det i mina inlägg. Jag vill inte få någon att lyssna på mina åsikter utan att fundera på varför man inte skulle lyssna på IPCC.
Surfa in på vaccin punkt me och jämför med Mörners sida, argumentationstekniken hos antivaxare är exakt densamma. Nej, det skiljer inte ett dugg. Och för att knyta an till de två inläggen jag nu skrivit, vi vet alla vad nästa steg i den här argumentationskedjan är.
Möller om de studier som ger en högre klimatkänslighet:
”Är de temperaturdata man utgår ifrån tillförlitliga?”
-Q. Fu, M. Baker, and D. L. Hartmann, Tropical cirrus and water vapor: an effective Earth infrared iris feedback? Atmos. Chem. Phys. Discuss., 1, 221–238, 2001
-B. Lin, T. Wong, B.A. Wielicki, and Y. Hu, ”Examination of the Decadal Tropical MeanERBSNonscanner Radiation Data for the Iris Hypothesis”, Journal of Climate, vol. 17, pp. 1239-1246, 2004. http://dx.doi.org/10.1175/1520-
-Forster, P. M. F., and J. M. Gregory (2006), The climate sensitivity and its components diagnosed from Earth Radiation Budget Data, J. Clim., 19, 39–52
-H. Su, J.H. Jiang, Y. Gu, J.D. Neelin, B.H. Kahn, D. Feldman, Y.L. Yung, J.W. Waters, N.J. Livesey, M.L. Santee, and W.G. Read, ”Variations of tropical upper tropospheric clouds with sea surface temperature and implications for radiative effects”, Journal of Geophysical Research, vol. 113, 2008. http://dx.doi.org/10.1029/2007JD009624
-Lindzen, R. S., and Y.-S. Choi (2009), On the determination of climate feedbacks from ERBE data, Geophys. Res. Lett., 36, L16705, doi:10.1029/2009GL039628.
-Lindzen R.S.; Y.-S. Choi (2011). ”On the observational determination of climate sensitivity and its implications” (PDF). Asia-Pacific J. Atmos. Sci. 47 (4): 377–390. Bibcode:2011APJAS..47..377L. CiteSeerX 10.1.1.167.11. doi:10.1007/s13143-011-0023-x
-Murphy, D. M., S. Solomon, R. W. Portmann, K. H. Rosenlof, P. M. Forster , and T. Wong (2009), An observationally based energy balance for the Earth since 1950, J. Geophys. Res., 114, D17107, doi:10.1029/2009JD012105.
-Trenberth, K. E., J. T. Fasullo, Chris O’Dell, and T. Wong, (2010): Relationships between tropical sea surface temperature and top-of-atmosphere radiation. Geophys. Res. Lett., 37, doi:10.1029/2009GL042314
-Chung, E.‐S., Soden, B. J., and Sohn, B.‐J. (2010), Revisiting the determination of climate sensitivity from relationships between surface temperature and radiative fluxes, Geophys. Res. Lett., 37, L10703, doi:10.1029/2010GL043051.
-T. Mauritsen, and B. Stevens, ”Missing iris effect as a possible cause of muted hydrological change and high climate sensitivity in models”, Nature Geoscience, vol. 8, pp. 346-351, 2015. http://dx.doi.org/10.1038/ngeo2414
-A.E. Dessler, ”Observations of Climate Feedbacks over 2000–10 and Comparisons to Climate Models”, Journal of Climate, vol. 26, pp. 333-342, 2013. http://dx.doi.org/10.1175/jcli-d-11-00640.1
Häromdagen fick jag ytterligare ett bevis för hur hopplöst det kan vara att ”debattera” en komplex fråga som klimatförändringarna. Det är hur lätt som helst att sprida tvivel (för det finns naturligtvis saker som är osäkra), men att bemöta det är som att försöka stoppa Indalsälven med en håv.
I korthet: jag fick frågan om jag var klimat-jihadist av en Facebookbekant då jag påpekat ett par felaktigheter han framfört med bland annat hänvisning till en debattartikel från Widding (som jag redan har besvarat x2 på SVT Opinion), en länk till Klimatsans (lämnar det utan kommentar…) och till Staffan Mörners sida klimatforum (ja, ni har kanske sett ett eller annat inlägg där jag kritiserat det han skrivit 😉 ).
Min Facebookbekant i fråga är vettig, trevlig och dessutom välutbildad, om något är det här en bra illustration av hur tvivel sprids och det handlar inte om dumhet. Han säger att han överlåter detaljfrågor till experterna och att han anser sig vara intresserad av fakta. Eftersom mitt påpekande specifikt gällde klimatkänslighet och Mörners länk så kan vi väl titta närmare på Mörners fakta om saken.
(Klimatkänslighet = hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, IPCC AR5 uppskattade det till 1,5-4,5°C i senaste rapporten från år 2013. Det är inte koldioxidens växthuseffekt i sig som är osäker utan vilka följdeffekter (återkopplingar/feedback) det får vad det gäller molnbildning och liknande).
Mörners sida är ett paradexempel på hur bedräglig den här frågan är. Genom att namedroppa professorer och deras uttalanden får den en air av vetenskaplighet vilket förstärks av bilder som sägs visa än det ena än det andra. Påståenden staplas efter varandra och det målas upp en övertygande bild av hur lite forskarna egentligen vet och vad de är överens om.
Det är ett imponerande arbete han har lagt ner och jag ifrågasätter inte hans ärliga syfte men … Bakom hart när varenda mening och stycke döljer sig en historia som inte har berättats. Mörner om klimatkänsligheten:
”Här är osäkerheten stor och man borde förvänta sig att det skulle pågå en öppen och frejdig vetenskaplig debatt, där alla gjorde sitt yttersta för att (respektfullt) falsifiera varandras (och sina egna) teorier.
Men istället får vi höra att debatten är avslutad, och att skeptiker är vetenskapsförnekare som kan liknas vid ”the Flat Earth Society”. Detta är i sig en varningssignal för en tänkande människa. Det är inget tecken på sund vetenskap.”
Det är en rejäl halmgubbe han kommer med för det pågår i allra högsta grad en vetenskaplig debatt angående klimatkänsligheten, jag skrev om det för inte länge sen. Läs också denna diskussion på Carbon Brief. De enda som tycks mena att debatten är avslutad angående det här är Mörner och kompani som enbart hänvisar till extremt låga klimatkänsligheter och aldrig tycks acceptera en falsifiering. Mörner lyfter till exempel fram följande:
”Dr William Gray, professor emeritus i atmosfärvetenskap vid Colorado State University menar till och med att den negativa feedbacken från moln minskar koldioxidens effekt med 0,8 grader C, till enbart 0,3 grader C per fördubbling.”
(Det är ett extremt lågt värde). Visst låter det vetenskapligt och seriöst när man hänvisar till en professor men det är desto svårare att hitta en vetenskaplig artikel som stöder hans hypotes (Mörner ger ingen som helst referens). Det jag hittar efter en slarvig sökning är en skrift från 2012 inför ett föredrag på lobbyorganisationen Heartland Institute (sic) och en liknande inför en konferens 2006 som kommenteras på Real Climate (blogg som drivs av klimatforskare).
Även om du inte läser, ta gärna en titt på forskarnas bemötande för det illustrerar problemet i den här typen av debatter: en ynka mening på Mörners hemsida kräver en kilometerlång komplex förklaring som ingen kommer att läsa. Det är ändå så mycket fel att de inte orkar gå igenom allt: ”there is far more wrong with the paper than we have the patience to detail.”
Real Climate om Gray:
”Confronted with evidence that the THC [Thermohaline Circulation] was in fact behaving in the opposite way to what he had been assuming, Gray did a flip-flop and came up with a new story that yields the same conclusions.
The heart of the problem with Gray’s new version of the THC story is that he labors under the misconception that the THC primarily upwells in the tropics, so that any reduction in the THC cools the North Atlantic but warms the tropics. This conception is at least 50 years out of date.
Thus, weak THC = less heat removal = warming, in Gray’s world view. In reality, everything known about the physics of the THC’s effect on climate suggests the opposite.”
Det här är alltså från 2006 men lever fortfarande kvar och Mörner försvinner raskt vidare till nästa lösryckta påstående som han tycker ger en rättvis bild av klimatdebatten. Han beskriver att allt fler forskare kommit till insikt om att klimatkänsligheten är lägre än vad man tidigare trott, t ex:
”1988 presenterade dåvarande chefen för NASA-GISS James Hansen 4,2°C för amerikanska kongressen, men 1995 trodde FN:s klimatpanel på 3,8°C, vilket 2001 reviderades ner till 3,5°C och 2007 till 3,26°C. Och redan året efter återkom James Hansen med en ny beräkning på 2,5°C”. (min fetning)
Ja, det gjorde Hansen men den visade inte det Mörner hävdar. Det finns olika mått på klimatkänslighet, det Mörner börjar prata om är ECS, det vill säga temperaturen efter ”systemet” har jämviktat sig (främst energiutjämning mellan hav och atmosfär) efter det att själva koldioxidhalten har uppnåtts (IPCC angav 2013 ECS = 1,5-4,5°C).
Hansens ”nya beräkning” på 2,5°C syftar dock på TCR, som motsvarar temperaturen vid den tidpunkt då fördubblingen av koldioxidhalten uppnås, det vill säga innan jämvikten har ställt in sig. IPCC uppskattade detta till 1-2,5°C. Hansens beräkning av ECR var 6°C, alltså i helt motsatt riktning än vad Mörner påstår. Det där med äpplen och päron ni vet.
”Equilibrium sensitivity, including slower surface albedo feedbacks, is ∼6°C for doubled CO2″
Hansen, J., M. Sato, P. Kharecha, D. Beerling, R. Berner, V. Masson-Delmotte, M. Pagani, M. Raymo, D.L. Royer, and J.C. Zachos, 2008: Target atmospheric CO2: Where should humanity aim? Open Atmos. Sci. J., 2, 217-231, doi:10.2174/1874282300802010217.
(Men det Mörner skriver är inte helt osant, den lägre nivån i intervallet utökades i IPCC AR5 och det Mörner i realiteten här beskriver är att IPCC faktiskt anpassat sina bedömningar efter det aktuella kunskapsläget).
Sen kastar Mörner in en bild som ska bevisa påståendet att allt fler studier visar på en extremt låg klimatkänslighet. ”Med tiden har dock fler och fler forskare kommit att tro på en allt lägre klimatkänslighet under 2°C både på kort (TCR) och lång (ECR) sikt”. Enligt den ska det bara ha publicerats tre studier sen 2007 som visar på en klimatkänslighet över 3 grader!
Det ser ju övertygande ut och inkluderar dessutom en referens (sort of) till en forskare, Scafetta 2017. Letar man upp artikeln (här pdf) visar det sig att bilden från själva artikeln slutar vid år 2014 (det gråa partiet) och innehåller enbart de större prickarna, de små är inlagda i efterhand. Och det kommer naturligtvis inte från en vetenskaplig tidskrift utan ifrån en inte obekant blogg i sammanhanget, NoTrickZone.
Bloggaren listar referenser till de studier han har lagt till, den första Smirnov 2017, som sägs visa kk=0,4 K, visar sig inte alls vara måttet på klimatkänslighet (som inkluderar återkopplingar) utan om alla parametrar förutom CO2-koncentrationen hålls konstanta (jag har lagt till den fetade texten för just den biten råkade falla bort på NoTrickZone):
”Doubling of the concentration of CO2 molecules in the atmosphere that is expected over 130 years leads to an increase of the average Earth temperature by (0.4±0.2) K mostly due to the flux towards the Earth if other atmospheric parameters are not varied.Various models with a water change give the temperature change (3.0±1.5) K at doubling of the CO2 molecule concentration.”
Nästa artikel, Reinhart 2017, var ingen riktig publikation utan ett dokument uppladdat på Eike, som är en europeisk variant av lobbyorganisationen Heartland Institute (typ). Hoppsan.
Abbot 2017 fick inte nådig kritik, likaså Bates och det har även flera av de andra fått men jag orkar inte, det borde framgå vad jag ville ha sagt: bilden är inte vetenskapligt publicerad och är ett skolexempel på cherrypicking i bloggregi.
Existerar det en annan bild av verkligheten?
Ta en titt på de 142 studier som redovisades i Knuttis review-artikel från 2017 (en överskådlig excelfil hittar du här). På bilden nedan anger prickarna respektive studies best estimate och strecken är ”osäkerhetsintervallen”, det här är alltså från samma år som bilden ovan som visade att det bara fanns tre studier efter 2007 med kk >3C:
Där ser man, det som såg ut att vara en glasklar trend neråt där nästan alla nya studier visar en klimatkänslighet på under 1°C är ett rent falsarium. I själva verket är de extremer.
Men nej, jag är inte ett dugg förvånad.
Gösta Pettersson nämner i sin bok Falskt Alarm en av alla dessa studier. EN. Och då den som är skriven av Monckton et al utgiven i en liten okänd kinesisk tidskrift. En studie som har sågats rejält. Och Monckton som hanterar fakta lite som han känner för.
Och Mörners kommentar om de studier som visar en klimatkänslighet över 2°C? Då dras jokern i leken fram: deras data ifrågasätts eftersom mätserierna har manipulerats.
Är det här vad vi ska kalla en ”respektfull vetenskaplig debatt”? Att ignorera merparten av de studier som publicerats? Är det att överlåta saken till experter?
Mörner fortsätter: ”I de datormodeller [sic] som används för att simulera, dvs teoretiskt ”experimentera med” jordens atmosfär räknar man med att den direkta effekten från koldioxid tredubblas av feedback-effekterna”. Nej, klimatkänslighet är ingen storhet man lägger in i datamodellerna utan är en konsekvens av de fysikaliska processer och parametrar som ingår.
Han påstår att positiva återkopplingar skulle leda till skenande klimat (”Om positiv feedback dominerar skulle klimatet ha urartat oåterkalleligt för länge sedan”), redovisar hur IR-absorptionen är logaritmisk och annat, precis som att forskarsamfundet helt har missat grundläggande fysik som nu avslöjas på en blogg. Du behöver inte lyssna på mig eller IPCC-gänget, Roy Spencer har försökt förklara det här i åratal för sina pseudoskeptiska följare, länkar hittar ni i detta inlägg.
Nej, jag har inte läst och förstått allt som har gjorts på det här området. Men ja, det är ställt utom alla tvivel att Mörner utelämnat nästan all forskning och fokuserar på enstaka outliers och diverse uttalanden utan någon som helst källhänvisning. Jag har heller inga illusioner om att det jag skriver kommer omvända folk men förhoppningsvis kan det få någon att fundera på varför Mörner skulle vara mer tillförlitlig än IPCC. För det är vad det handlar om, inte om huruvida ni ska lita på mig eller Mörner.
Vi har nu strax över 410 ppm CO2 i atmosfären vilket är en ökning med knappt 50% sen förindustriell tid (280 ppm). Och vi har redan en temperaturökning på en bra bit över en grad och det kan ta decennier innan ”systemet har jämviktat sig” (=temp lär öka ännu mer). Det blir allt svårare att hitta någon rimlighet i de där extremt låga klimatkänsligheterna. Och det är knappast så att det saknas kritik och påvisade brister i metodiken i de här studierna (se t ex nedan).
Visst, det finns en teoretisk möjlighet att den lilla procent av studier som visar en extremt låg klimatkänslighet stämmer och att alla andra har fel och att uppvärmningen då skulle bero på en hittills okänd och odefinierad naturlig variation. Scafetta, Humlum och Evans är bara tre som närmast desperat hittat på egna hypoteser baserat på kurvanpassningar utan fysikaliskt hållbara teorier som sen inte heller visat sig stämma.
Som jämförelse till Mörners halmgubbe om att det inte pågår någon vetenskaplig debatt, ta och läs den här diskussionen på Carbon Brief, osäkerheterna och problemen med de olika metodiker som finns att bestämma klimatkänsligheten är inget som mörkas:
The uncertainty also cuts both ways; there are just as many new studies being published today suggesting that sensitivity might be on the high end of the 1.5C to 4.5C range as there on the low end.”
”These studies do have one consistent finding, however, which is that a climate sensitivity of less than 2C is very unlikely.”
”Growing understanding of the complex, non-linear factors determining climate sensitivity is leading to improvements in methodologies for estimating it. A value below 2°C for the lower end of the likely range of equilibrium climate sensitivity now seems less plausible.”
Varför är det nästan uteslutande så att de så kallade skeptikerna ignorerar nästan all forskning på området och ändå ständigt klagar på att debatten är snedvriden?
Men så här fortsätter det och jag har bara tagit mig igenom ett fåtal stycken. Mörner nämner faktiskt en vetenskaplig artikel och det var anledningen till att jag började skriva det här inlägget:
”En vanlig uppfattning bland skeptiker är att klimatkänsligheten är ungefär 0,5, vilket innebär att summan av positiv och negativ feedback minskar den direkta effekten av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären till +0,55 grader C.”
Det bygger på en artikel från Lindzen och Choi från 2009 (Lindzen är den kanske mest meriterade IPCC-kritikern i den här soppan). Mörner viftar undan kritiken den har fått som om det skulle röra sig om några kommentarer på sociala medier, ”alla artiklar kritiseras”. Mörner efterlyste respektfull falsifiering men ger här ett exempel på att det är ett fenomen som knappt existerar i klimatdebatten.
Men nu har det här inlägget blivit tillräckligt långt (jag borde skaffa mig ett liv), ni får höra om det i nästa inlägg. Snacka om cliffhanger va?
[Staffan Mörner har svarat på detta inlägg, ni kan läsa det här. Det är ju jättebra om du tar till dig och uppdaterar det som har blivit fel till nästa upplaga av din bok. Problemet är att det redan finns ute och dina blogginlägg används, som jag visat, som faktaunderlag för att kalla mig och andra klimatjihadist och allt vad det är. Och om det nu gång efter annan visar sig att dina källor är fel ute, kanske ta en funderare på att göra en bakgrundskoll innan du skriver? Det är inte så att informationen är svårtillgänglig.
Ber om ursäkt om jag titulerade din bok fel, har ändrat där jag vet att jag skrivit fel].
”Alla klimatmodeller är urkassa och de har aldrig ens varit i närheten av att visa vad som sen blev verklighet. Den globala uppvärmningen har slutat och vi står inför en nedkylning på grund av naturliga cykler. I alla fall snart, väldigt snart.”
Ja, så har det låtit i ett par decennier nu och det kan väl vara på sin plats att lyfta fram med tanke på att de sällan behöver ”stå till svars” för sina bestämda utlåtanden samtidigt som IPCC-gänget hånas, gärna med grafer som jämför äpplen och päron.
Först en sammanställning av hur just ”IPCC-gängets” klimatmodeller presterat (eller läs på Carbon Brief):
Lägger till efter AR6-rapporten kommit:
Och här några exempel på prediktioner från så kallade klimathotsskeptiker:
1998: Geologen Easterbrook förutspår att 2000-talet kommer inledas med 30-års nedkylning baserat på korrelation till ”naturliga cykler”, läs mer på bloggen WUWTUtfall: Nää.
1999: Klimatforskaren Patrick Michaels vid Cato Institute spår en statistisk signifikant nedkylning mellan toppåret 1998 (kraftig El Niño) och 2008. ”Second, I’ll take even money that the 10 years ending on December 31, 2007, will show a statistically significant global cooling trend in temperatures measured by satellite.” Utfall: Nää.
2001: Fysikern Fred Singer (och tillika nestorn i detta förvillandespel) menar i Voice of America att det inte skett någon uppvärmning sen 1940-talet och att vi knappast kommer se någon under en förutsebar framtid heller. Utfall: Nope.
2001: Geolog Easterbrook (igen) menar att den globala nedkylningen kommer starta 2007 (± 3-5 år). WUTW.Utfall: Nää.
2002: Tankesmedjan ACCF, med rejäla intressekonflikter i frågan i form av finansiering från oljebolag, bildade dotterbolaget ICCF som öppnade kontor i Bryssel och lobbade emot Kyotoavtalet. En rapport spådde att i enbart Tyskland skulle antalet jobb minska ”med 1,0 miljoner jobb årligen under budgetperioden 2008–2012” och BNP braka in i väggen om avtalet realiserades. Utfall: Nä.
(BBC, ABC News, Bloomberg, Reuters, MSNBC News med flera förmedlade uppgifterna).
2005: ”Solforskarna” Mashnich och Bashkirtsev menar att en lägre solaktivitet skulle få den globala medeltemperaturen att sjunka och slog vad med klimatforskaren James Annan om saken. Om åren 2012-2017 var varmare än åren 1998-2003 skulle Annan vinna. Det gällde $10,000 och Annan vann vadet men de ryska forskarna har tydligen inte betalat Utfall: Nää.
2007: David Archibald publicerar en prediktion baserat på solcykler att temperaturen skulle sjunka med 2,1C fram till 2017. Utfall: Nää (men det kanske berodde på att han är CEO från olje- och gruvindustrin och inte klimatmodellerare?)
2008: Easterbrook (igen) proklamerar att den globala uppvärmningen var över, se bloggen WUWT. ”The good news is that global warming (i.e., the 1977-1998 warming) is over and atmospheric CO2 is not a vital issue.”Utfall: Nää.
2008: Ian Plimer and Sir Alan Rudge, två rådgivare till lobbygrupen GWPF, slog vad £1000 med James Annan att 2015 skulle vara kallare än 2008. Utfall: Nää.
2008: Bjørn Lomborg plockar på ett för honom sedvanligt sätt ut ett par års data som stöd för att helt ignorera långsiktiga trender.
2009: Jay Lehr, science director på Heartland Institute sitter på CNN och berättar att vi befinner oss i en nedkylning och den kommer hålla i sig ett par decennier. Utfall: Nää.
2009: Danske astrofysikern Svensmark, känd för sin hypotes om kosmisk strålning/solens aktivitet/molnbildning/temp, påpekar själv att en nedkylning hade börjat och enligt hans hypotes skulle den fortsätta. Det gjorde den inte och det har inte setts en korrelation sen 90-talet. Utfall: Nää.
2010: Fox News går ut med en varning för istid baserat på ett uttalande från Easterbrook (igen). Utfall: Nää. (2011 blev rekordvarmt)
2011: McLean vid New Zealands Climate Science Coalition hävdar att 2011 kommer bli det kallaste året sen 1956 baserat på en artikel av de Freitas och Bob Carter från 2009 (”kändisar” i den här branschen…). Utfall: Nää.
2011: Loehle och Scarfetta publicerar artikel som via kurvanpassning visar att klimatet på jorden är cykliskt och styrs av Jupiter och Saturnus omloppsbanor (rött nedan). En nedkylning skulle starta ca 2010. ”A 21st Century forecast suggests that climate may remain approximately steady until 2030-2040, and may at most warm 0.5-1.0°C by 2100.” Utfall: Nää.
2011: Meteorologen och frekvente tv-figuren Joe Bastardi spår en imminent cooling
2011: Lindzen och Choi publicerar artikel i koreansk tidskrift (efter att först ha blivit unisont refuserade i PNAS – två av granskarna hade Lindzen själv rekommenderat). Kommer fram till att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären ger en uppvärmning på 0,5-1,1°C. Utfall: redan passerat med råge och ca halvvägs till fördubbling.
2012: Solheim, Humlum, Stordahl, 2012 publicerar en artikel som förutspår en nedkylning på 0,9°C på norra halvklotet mellan 2009 till 2020 och hela 3,5°C nedgång på Svalbard (utifrån en kurvanpassningsmodell de publicerade året innan). Utfall: Nää.
(alla tre är med i norska Klimatrealisterne och är vetenskapliga rådgivare åt lobbygruppen GWPF).
2012: Fritz Vahrenholt ger ut boken Die kalte Sonne ihop med Sebastian Lüning. I boken spås temperaturutvecklingen baserat på naturliga solcykler fram till 2030. Det gick så där…
Bild från Real Climate. Measurements of global temperature (NASA GISTEMP, moving average over 12 months) compared to the forecast for global temperature by 2030 by Vahrenholt and Lüning, after Figure 73 of their book. (Image by Stefan Rahmstorf, Creative Commons BY-SA 4.0.)
2013: Yuri Nagovitsyn of the Pulkovo Observatory: ‘We could be in for a cooling period that lasts 200-250 years’. Citatet är från Forbes och finns på bloggar som WUWT, Climate Depot (Marc Morano), Electroverse, Heartland och är hämtat från Voice of Russia så det är förstås peer reviwat och klart … Utfall: nope, failed so far.
2013: Curry & Wyatts publicerar artikel med sin ”stadium wave”-cykel (naturliga variationer i havsströmmar mm) och menade att uppvärmningen var över och issmältningen stannat av och att vi skulle få en värmepaus fram till typ 2030.
Wyatt apparently also said
‘The stadium wave signal predicts that the current pause in global warming could extend into the 2030s,’
Utfall: Nää.
2013: Habibullo Abdussamatov publicerade en artikel (i en kanske inte så respekterad tidskrift) som sa att en ny liten istid skulle starta 2015. Utfall: Nää.
2013: Climate Scientist Prof. Anastasios Tsonis Predicts: ”I would assume something like another 15 years of leveling off or cooling” Utfall: Nää.
2013: Patrick Michaels slår vad (igen) att ”it’s a pretty good bet that we are going to go nearly a quarter of a century without warming.” [The Washington Times, 1/17/13]. Utfall: Nää.
2014: Mekanikingenjören och bloggaren Kevin Long förutspår att 2015 kommer bli ett varmt år men sen kommer en ”deep chill”. Utfall: Nää. 2016 blev det hittills varmast uppmätta året och åren där efter ligger topp fem.
2014: Matematiken David Evans presenterar (inte i vetenskaplig artikel utan på sitt företags hemsida+JoNovas blogg) sin märkliga Notch-Delay Solar Theory : pga okänd mekanism i solens inre (sort of) översvämmas jorden av energi med okänt ursprung (Force N, D och X) och som aldrig har uppmätts men av någon okänd anledning visar en fördröjd effekt på en sisådär 13 år (en solcykels fördröjning). Slutsatsen är ”and significant cooling, beginning 2017 or maybe as late as 2021”. Utfall Nää.
(Eller vi får väl vänta lite, datumet har skjutits fram allteftersom, tror 2024 är bortre gräns nu).
2015 Astrofysikern Zharkova et alspår en ny ”liten istid” vid 2030 baserat på en ny hypotes om solcykler. Hennes prediktioner (i brunt nedan) var ur fas redan då.
2016: Abdussamatov (igen). Hans påstående om att istiden skulle börja 2015 hade inte stämt, nu säger han att den börjar i år istället. Utfall: Nää igen
2017: Nuartev och Nuartev spår nedkylning, baserat på solcykler, ”This actually will lead to a decrease of the temperature on 0.5 – 0.7°C in both averaged solar cycles, in Geneva will decrease to 1.5 °C.” Från bloggen NoTrickZone som lagt upp sju nya artiklar som förutspår global nedkylning på grund av solcykler. Utfall: Nää.
2019: Klimatsans gör inlägg där pensionerade forskaren Nils-Axel Mörner berättar att klimatet går i 60 års-cykler (30 år värmning, 30 år kylning) som styrs av Jupiter och Saturnus omloppsbanor enligt kurvanpassningsartikel från Scarfetta (se 2011 ovan). Den bifogade bilden visar att kylning skulle startat typ 2010 så de borde kanske funderat över sin bevisföring. Utfall: Nää.
2020: Lobbyisten Patrick Moore retweetar 14 juni inlägg om att temperaturen sjunker, kanske på grund av Grand Solar Minimum, med stöd av ett tv-inslag som visar att det bildats is på vissa ställen under vintern… ”2020 will go down as the year when Grand Solar Minimum started”.
2022: Cancerforskaren Javier Vinós som gett sig in i klimatologin har presenterat en helt ny hypotes (Wintergate keeper) som går helt på tvärs med IPCC. Spådomar gjorda 2022 verkar än så länge inte gå så bra..:
Vad gör man efter att om och om igen ha spått en nära förestående nedkylning och det blivit precis tvärtom? Tja, man flyttar målstolparna. Förvillarorganisationen Clintel startade ett upprop om att det inte finns någon klimatkris som de flesta kändisar i det här spelet skrivit på och där konstateras att: ”Therefore, it is no surprise that we now are experiencing a period of warming.” Go figure!
I en parallell verklighet rapporterar NOAA om hur maj månad 2020 står sig gentemot historiska temperaturer:
”The global land and ocean surface temperature for May 2020 tied with 2016 as the highest in the 141-year record at 0.95°C (1.71°F) above the 20th century average of 14.8°C (58.6°F). The 10 warmest Mays have all occurred since 1998 […] May 2020 also marked the 44th consecutive May and the 425th consecutive month with temperatures, at least nominally, above the 20th century average.”
Tre månader in i 2020 gjordes den här bedömningen om hur 2020 skulle arta sig temperaturmässigt:
”At this point it is extremely likely that 2020 will be one of the Top 4 warmest years on record, and there is a real chance that it might beat 2016 to set the record as the warmest year. Most projections made at the start of 2020 – such as those from NASA GISTEMP and the UK Met Office – suggest that the year will end up as the second warmest after 2016.”
Jag antar att vi bara kan ta fram popcornet och se om Moore och kompani eller NASA et al får rätt, det enda vi kan vara tämligen säkra på är att Moore inte kommer behöva ”stå till svars” oavsett hur utfallet än blir.
Ja, det finns mer att hämta men jag orkar inte. Märkligt nog är det endast prediktioner från klimatmodeller nedan som hånas:
La till denna 31/1 2022, hur gamla klimatmodeller presterat:
Se för övrigt denna publicerade artikeln för en genomgång av använda klimatmodeller sedan 70-talet: We found that climate models – even those published back in the 1970s – did remarkably well, with 14 out of the 17 projections statistically indistinguishable from what actually occurred.
Michael Manns hockeyklubbsgraf är utan tvekan den mest omtalade i hela klimatdebatten (1998+99). De rekonstruerade en temperaturserie 1000 år tillbaka i tiden med hjälp av så kallade proxydata (trädringar och liknande) och kopplade ihop det med moderna mätningar och såg att nuvarande uppvärmning var exceptionell:
Det finns nu en hel uppsjö med studier som senare har bekräftat det här även om alla inte har samma raka ”klubbskaft”. Har skrivit en del om det här tidigare, t ex här. (Och nej, Mann har inte blivit avslöjad som en bedragare i någon domstol).
Idag publicerades ytterligare en studie som bekräftar den:
Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al. Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach. Sci Data 7, 201 (2020). https://doi.org/10.1038/s41597-020-0530-7
Baserat på över 1300 olika mätserier har de gjort en rekonstruktion (egentligen fem olika) av temperaturerna 12 000 år tillbaka, det vill säga från senaste istiden och framåt:
Det är en rekonstruktion (CPS) som sticker ut och visar en högre temp vid ca 6500 år sen. Det finns många studier som pekar på att den är en outlier och inte helt tillförlitlig men de kunde ändå inte helt avskriva den, se diskussion i artikeln (vi kan väl vara ganska säkra på att just den delen kommer tas fasta på i vår trevliga och nyfikna klimatdebatt…).
[Marcott gjorde en liknande studie 2013 och där kan man läsa om hur solinstrålningen varierat pga jordens axellutning/omloppsbana ger en del av förklaringen till ”en bulle” där runt 6500, se Real Climate där är även upplösningen diskuteras, det vill säga skulle en motsvarande uppvärmning som nu verkligen synas i den långa ”utsmetade tidserien”. Här har man lagt in spikar i temperaturen (+0,9C över 100 år och sen en nedkylning 0,9C över nästa 100 år). Ja de syns.].
Och på tal om klimatdebatten, ett evigt spörsmål är huruvida den medeltida värmeperioden var global eller inte, 900-1300 eKr enligt Wiki. (Det finns mycket att säga om det här men ni får vänta till min bok tror jag 😉 )
Så sent som förra året publicerades en artikel i Nature som visar att varken den medeltida värmeperioden eller lilla istiden var global på samma sätt som nutida uppvärmning. Även om det definitivt finns varma respektive kalla perioder så skiljer det flera hundra år emellan dem på olika ställen på jorden.
Det är förstås inte något de konservativa tankesmedjorna håller med om, de var globala. Punkt. Här har Center for the Study of Carbon Dioxide and Global Change /CO2 Science ”bevisat” det i en interaktiv karta (bilden nedan är inte interaktiv).
Det ser väldigt övertygande ut, men om man är skadad i huvudet som jag och faktiskt tittar på vad det står i de små graferna, så visar de ungefär vad ovanstående Nature-artikel påstod, det vill säga att det skiljer en del. Till exempel visar en av de två graferna i Sydafrika att värmetoppen kom ca 900 e Kr medan den andra 1200-1300 e Kr.
Och nej, man kan heller inte bara ta enskilda grafer och jämföra dem rakt av utan att korrigera för altitud och annat. Det kanske är gjort men det är helt omöjligt att veta genom att bara titta på en bild och jämföra med en annan.
Men cherry-picking is what this debate is for.
Och vilka är Center for the Study of Carbon Dioxide and Global Change? Det startades av familjen Idso. Craig Idso var tidigare direktör på koljätten Peabody men försörjer sig numera på den här debatten. De har fått någon miljon från Exxon som hjälp på vägen. Häpp.
Jag har förstås ingen aning om forskarna tolkat rådata på rätt sätt men jag litar på att de gör ett bättre jobb än lobbygrupperna. Och ja, jag tror faktiskt att de villveta hur det är på riktigt och inte hitta på. Om lobbyisterna har tillförlitliga data får de ta och publicera det vetenskapligt istället för på bloggar. Punkt.
Cherry picking. Ta saker ur sitt sammanhang. Jämföra data med sådant det egentligen inte kan jämföras med. Det är väl saker vi alla råkar göra ibland och det helt omedvetet, men det kan ju också vara helt avsiktlig … Här får ni ett klassiskt exempel från klimatdebatten, ett drama i två akter i där man kan fundera på tillfällighet kontra avsiktlighet. Ni får bedöma själva:
1988 hölls ett Kongressförhör i USA där klimatforskaren Jim Hansen sa att han var så säker han kunde bli på att människan låg bakom uppvärmningen. Han presenterade resultat från sin klimatmodell (simuleringarna gjordes 1984, artikeln publicerades 1988 strax efter förhöret). Eftersom det är svårt att förutspå framtida utsläpp hade tre olika scenarier körts baserat på olika nivåer av växthusgaser (CO2, N2O, CH4 och CFC) .
Tio år senare, 1998, var det dags för ett nytt kongressförhör varvid den IPCC-kritiske forskaren Patrick Michaels tyckte klimathotet var alarmistiskt och tog Hansens modell som bevis för det, den hade ju visat fel med 300% på bara tio år! [Det verkar vara taget från Crichtons bok State of Fear, det Michaels påstod var att den visat fyra gånger mindre]. Han visade nedanstående bild som bevis:
Som synes visade han enbart ett scenario och som av en händelse var det scenario A, det vill säga worst case. Detta trots att Hansen under sin presentation tio år tidigare ENBART hade visat scenario B eftersom han ansåg det vara mest troligt. Hur ser det ut om alla scenarier tas med och jämförs med verkligheten:
Nu blir bilden en helt annan än den Michaels målade upp. Scenario B låg närmst de verkliga utsläppen [Skeie et al 2011 och diskussion på Skeptical Science] och temperaturen stämmer bra överens med de observerade även om det naturligtvis inte är helt exakt (syftet med klimatmodellerna är för övrigt inte att förutspå enstaka år perfekt utan att visa trender).
Senare utvärderingar visar att modellen presterar bra när rätt utsläppsförhållanden inkluderas, det vill säga fysiken är bra representerad. En sak Hansen hade skattat fel i sin modell var att freonutsläppen (som är kraftiga växthusgaser) hade sjunkit mer än förväntat, simuleringarna hade gjorts innan Montrealprotokollet hade signerats.
Noterbart är att i scenario B och C hade ett större vulkanutbrott lagts in år 1995, vilket förklarar den tillfälliga dippen i temperaturkurvan. I verkligheten inträffade faktiskt ett utbrott på Mt Pinatubo 1991 och utvecklingen fångas ganska bra av modellen även om det förstås är omöjligt att veta när det inträffar och hur kraftigt det blir.
Och vem är Patrick Michaels? Jodå, han är klimatforskare. Grafen han använde kom från den konservativa tankesmedjan Cato Institute där han är, förlåt var, vetenskaplig rådgivare (de har ganska nyligen lagt ner sin klimatförvillaravdelning) och mycket av hans forskning har betalats av oljeindustrin…
Men Michaels är inte den enda som har attackerat Hansens modellkörningar. Här visar en viss David Evans hur fel ute Hansen varit (via Joanne Novas blogg):
Alla tre scenarier finns med och alla visar på tok för varma temperaturer (de observerade värdena är i svart). Det ser inte alls ut som det jag visade ovan, varför då kan man fråga sig?
Notera varifrån den angivna mätserien kommer: UAH. Det är satellitmätningar av den nedre atmosfären (troposfären) medan Hansens modell är validerad mot temperaturmätningarna vid jordytan och det blir verkligen att jämföra äpplen med päron även om man kan tycka att de borde visa samma (läs mer till exempel här).
Notera också vilken startpunkt Evans har valt för Hansens serier, i toppen av år 1987-88. Mätserien börjar nämligen inte där utan 1979:
Evans har alltså inte brytt sig om trenden eller medelvärdet utan valt toppnoteringen och, förlåt om jag låter cynisk, det är knappast av en slump. Startpunkten för Hansens serier borde börja ungefär vid den röda pilen jag lagt in (den vänstra, vid ”medelvärdet och inte vid toppen”) och därmed skulle serierna skjutas ner ca 0,2C i ”y-led”. Titta igen på Evans bild med det i åtanke, bilden av Hansens serier blir då en helt annan och mer rättvis (sen är det som sagt ett faktum att satellitmätningarna av atmosfären har legat lägre än de som gjorts vid jordytan).
Det här är samma metod som användes av Christy i ett annat kongressförhör för att visa hur illa modellerna presterar, läs mer här.
Nedan kan du se hur Hansens modell ser ut jämfört med de markbaserade mätningarna:
Bild från Real Climate
Och vem är David Evans?
Han är en matematiker som är pappa till Notch-Delay Solar Theory som bygger på ren kurvanpassning där han har hittat en okänd kraft, Force X, i solens inre aktivitetscykler, som av någon okänd anledning och via okänd mekanism drabbar jorden men med en fördröjning av elva år eller hm …
”The delay is most likely 11 years, though definitely between 10 and 20 years.” (Evans 2016).
Trots att det är en kraft som aldrig har registrerats så är den 10-20 gånger starkare än variationen i solens utstrålning i solcyklerna. Obegripligt? Varför inte låta Evans själv förklara sin klimatmodell:
”Force X works by modulating the albedo of the Earth, or the amount of solar radiation reflected straight back out to space without changing the heat of the planet, by clouds and ice and so on. Force X turns the tap that controls how much sunlight pours into the Earth’s climate system. This could be through UV, magnetic field effects, solar wind, or some form of electrical field.”
”We don’t know the mechanisms behind forces X, N, or D. We canvas several possibilities, including Solar stimulation of ozone via UV or energetic electron or particle precipitation, cosmic rays, solar stimulation of plankton, meteoritic dust, the interplanetary electric field, asymmetries in the motion of the Sun, and the influence of the Jovian planets.”
Hm, de okända krafterna verkar kunna vara nästan vad som helst alltså. Men i vilket fall kan man använda modellen till att förutspå klimatet, så här lät det 2014:
”So the cooling is most likely to begin in 2017.
The delay could be as much as 20 years, in which case the drop could be as late as 2024. Or it could occur as soon as 2014. An El Nino or La Nina could affect the timing too. At this stage, we don’t know. But by the end of 2018 seems fairly likely.”
”If the hypothesis is right, sustained and significant cooling of about 0.3 °C will begin in around 2017”.
Otydligt? Joanne Nova lät ändå ganska säker på sin sak:
”As we head to the UNFCCC meeting in Paris 2015 where global bureaucracy beckons, a sharp cooling change appears to be developing and set to hit in the next five years.”
Hm, blev inte så mycket av med den där nedkylningen va? Istället för 0,3C nedkylning har vi sett ca 0,2C uppvärmning. Evans ger inte upp dock, 2016:
”David’s overarching prediction is that the 2020s will be no warmer than the 1980s, which should kill off the carbon dioxide theory of global warming.”
Tycker ni också det här låter skumt?
Gösta Petterson (GP), professor emeritus i biokemi och författare till boken Falskt Alarm -klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv, tyckte i alla fall att Evans hypotes var mer värd att ta upp än nästan allt av det som IPCC presenterar. Trots bokens underrubrik refererade GP i sin bok (upplaga 2019) inte till någon vetenskaplig artikel (finns nämligen inte) utan till David Evans företags hemsida. Ett företag han driver ihop med Joanne Nova, som driver bloggen JoNova, där bland annat den här hypotesen har saluförts.
Även Staffan Mörner, författare till boken Borde vi bry oss om klimathotet?refererar till just denna graf (not 94). Som jag berättade i ett tidigare inlägg så tyckte Mörner att man skulle vara noga med att kontrollera var grafer startar, jag håller med om det men han verkar inte ta så hårt på det om det styrker hans egen tes…
Är jag elak om jag tycker att det här mest liknar en parodi på vetenskap? Kanske är jag ännu elakare när jag funderar på om Nova och Evans med nöjda men förvånade miner konstaterar att man faktiskt kan leva på att presentera vilka hypoteser som helst …
Evans är för övrigt Founding member of Climate Exit (Clexit), stöder Galileo Movement, CFACT med mera.
Låt mig ta fram min egen klimatmodell och göra en spådom: Evans kan snart inte längre skjuta fram datumet för nedkylningen mer. Kanske är det dags för en ny hypotes baserad på kurvanpassningar? Kanske får vi se Force Y lanseras?
Ja, jag kanske får äta upp det här men det kan jag ta, hur man än vrider på det så är det ingen seriös vetenskaplig metodik utan handlar mer om att gissa och hitta på.
Maths Nilsson, författare 