Etikett: SvD ledare

Rasande kritik mot Public service efter BBC-klippning

Den Av Mathsi Uncategorized5 kommentarer

Ingen kan ha missat hur BBC hamnat i kris efter att deras fulklippning av Trumps tal uppdagades. Inte oväntat har det förstås spillt över på Public service här hemma. Kvartal menade att SVT fulklippt Trumps tal på samma sätt i en införpublicering av en dokumentär SVT köpt in. Själv tycker jag BBC:s klippning var bedräglig men att beskylla SVT:s dito för att vara av samma dignitet är närmast småaktigt och att VILJA hitta fel. Hela Trumps tal är en lång eggande harrang om hur valet var stulet och olagligt, även om han nu inte explicit sa att de skulle bryta sig in i Kapitolium. Men om nu SVT korrigerade och förtydligade efter kritiken, bör inte Kvartal och andra Public service-klagande medier i gengäld korrigera hur de belyser klimatfrågan om dessa fel påtalas? (Lite what-about friskar alltid upp 😉 )

Kvartal publicerade en artikel om varningarna om en ny istid som bevisligen existerade under 1970-talet. Texten hänvisar till gamla tidningsutklipp och läsaren lämnas med intrycket av att det då rådde vetenskaplig konsensus om att en ny istid stundade. Och att forskare inte alls varit särskilt överens om en kommande uppvärmning förrän just under de senaste åren. 

Kvartal påstår i princip rakt ut att situationen om istidslarmen då skulle vara ungefär som de om klimatet nu. Det är en ren och skär lögn. Jag kan utan problem via tidningsklipp visa att forskare larmade om en ny istid under 2010-talet, se nedanstående inlägg. Det här var uttjatat redan för femton år sen. Kanske lägga till en notis om hur det verkligen såg ut Kvartal!?

Lobbygruppen Näringslivets medieinstitut (NMI) lanserade en rapport på SvD:s ledarsida (var annars?) som sades visa hur alarmistiskt mainstream media rapporterade om havsnivåhöjningar: ”mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar”.

Men deras egna siffror visar att dessa bara utgjorde 15 procent av artiklarna.

När jag påpekade detta i en debattartikel i Aftonbladet replikerade de med att flytta målstolparna: ”Men när medierna kvantifierar [havsnivåökningen] så dominerar de värsta utfallen.” Nu gällde tydligen deras slutsats enbart för en utvald delmängd av de undersökta artiklarna – tvärtemot vad de tidigare påstått. För att komma fram till detta bortsåg de från 75 procent av det material som ingick i studien. Men inte ens då var resultatet överväldigande, det var bara nätt och jämnt att dessa ”alarmistiska artiklar” utgjorde mer än hälften av delmängden (och då var ändå några felklassade efter en snabb koll på måfå).

När NMI lade upp rapporten på sin webbsida refererade de även till en artikel på Kvartal. Som av en fantastisk slump hade nämligen Kvartal två dagar innan också skrivit en artikel på samma ämne med rubriken Varför överdriva havsnivåhöjningen? Där ser man.

Där påstås till exempel:

”I nyhetskanalen ABC påstods år 2008 att stora delar av Manhattan skulle ligga under vatten år 2015.”

Låter galet förstås. Så pass uppåt väggarna att ens första reaktion borde vara att fråga sig om det verkligen var sant, påstod ABC verkligen detta? Likt andra påstådda överdrifter i artikeln ges ingen kontrollerbar källa men sannolikt är det hämtat från en artikel från 2015 publicerad av Media Research Center Newsbuster (MRC) – en av de värsta klimatdyngspridarna på sociala medier.

Och när en snabb googling ger svaret att NetZeroWatch (en av Europas mer aktiva ”klimathotsskeptiska” lobbygrupper), Breitbart och liknande är de som sprider budskapet kanske en vetenskapsjournalist borde dra öronen åt sig?

Det handlar om programmet Earth 2100. Alltså, den ÄR olidligt dystopisk och det finns massor med saker att kritisera – men då krävs det ju att man har sett den och inte bara papegojar saker från nätet. De beskriver (start ca 56:40 min in) en framtid år 2075 och att New York då drabbas av en ödesdiger stormflod. Dvs det är inte 2015 och de påstår inte heller att staden permanent skulle ligga under vatten då.

Redan idag har vi i samband med stormar sett New York utlysa undantagstillstånd med avstängda tunnelbanor och drabbade sjukhus på grund av översvämningar. Ett rättelse på sin plats kanske Kvartal?

I samma Kvartalartikel: ”Och BBC förutspådde till exempel 2007 ett isfritt Arktis redan 2013, vilket förstås inte slagit in.”

Här går länken inte till originalartikeln utan till ett inlägg på Forskning och framsteg som Höjer själv har skrivit 2014. Det är en notis och där skriver han:

”Maslowskis prognos fick även stöd av andra forskare, exempelvis Mark Serreze, som fick avsluta artikeln med orden: ‘Maslowski är en smart person, och det skulle inte förvåna mig om hans framskrivning skulle stämma.’”

Nu var det förstås inte BBC som förutspådde ett isfritt Arktis utan de rapporterade om vad en forskargrupp kommit fram till i en studie (oskyldigt fel eller medvetet val för att misskreditera BBC och mainstream media..?). Läser man BBC-artikeln ser man att Höjer i sin FoF-artikel utelämnat början på det avslutande citatet. Inkluderar man hela får citatet en annan innebörd, dvs forskaren som citeras håller inte riktigt med slutsatserna från den nya studien (även om han förstås inte kan avfärda det utan vidare):

”I think Wieslaw is probably a little aggressive in his projections, simply because the luck of the draw means natural variability can kick in to give you a few years in which the ice loss is a little less than you’ve had in previous years. But Wieslaw is a smart guy and it would not surprise me if his projections came out.”

Är det att fulklippa, Kvartal?

Ni kan ju läsa och bedöma själva om huruvida BBC:s rapportering är alarmistisk eller inte. De lyfter fram vad ”mainstream” forskning säger och det framgår att just den studie de hänvisar visar avvikande resultat. 

Få saker är så väldokumenterade som hur oärligt debattören Bjørn Lomborg använder data och ibland ljuger rakt av. Han har till och med blivit fälld för forskningsfusk men senare friad av högre instans på grund av felaktig formalia (inte på grund av att de granskat fakta i fallet igen).

Nu kan han förstås säga vettiga saker ändå, men nog borde en tidningsredaktion vara lite försiktig med hans publikationer? Åtminstone kolla vilka länkar han ger i sina artiklar? Men icke, Lomborg tycks ha fri tillgång till de flesta högerlutande ledarsidor världen över. Han är exempelvis stamgäst på SvD:s ledarsida och de har lagt källkritik helt åt sidan.

Lomborg/SvD ledare:

Så vilka är dessa högljudda miljöaktivister som utropade att Stora Barriärrevet höll på att dö ut? Man får väl förmoda att Lomborg syftar på det som länkas till under ordet ”högljutt”? Det är alltså en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften PNAS:

Det framgår likaså i den inledande sammanfattningen att Lomborg ljuger rakt av, de påstår inte vad Lomborg säger (om de nu hade varit ”miljöaktivister”). SvD väljer att slå upp i stora bokstäver hur forskare nu ”avslöjade” uppgifter om koralltäckningen.

I verkligheten utanför konspirationsbubblan är ”scoopet” resultatet från ett övervakningsprogram som pågått i över 30 år och är redovisat i en årlig rapport. Projektet drivs av Australian Institute of Marine Science och ja, det är samma projekt som hänvisas till i PNAS-rapporten, och ja de är knutna till samma institution. Högljudda aktivister i ena stunden och forskare i andra. Allt beroende på resultaten förstås. Kanske SvD skulle lägga till vad som ligger bakom siffrorna och Lomborg inte väljer att nämna? Ja, ni får väl ta och läsa rapporten tänker jag.

I samma artikel:

Man kan kanske tro att hyperlänken i Lomborgs kommentarer ”Modeller visar” skulle gå till en vetenskaplig artikel eller liknande som faktiskt visar på det han påstår. Men icke. Det är till hans egen debattartikel i Wall Street Journal, jag hittade dock inget där som skulle bevisa några modellresultat…

Och angående brunna arealen, ja det stämmer men det är att ta data ur sitt sammanhang på ett sätt som gör det till rent förvillande: ARC conference: No, you can’t trust Lomborg’s numbers – Maths Nilsson, författare

I en annan artikel på SvD:s ledarsidor argumenterar Lomborg för fracking:

Länken under ”Amerikanska studier” går till en studie som uppenbarligen ska visa att nyttan med fracking ”vida överstiger” kostnaderna? Det är denna: Fracking, Coal, and Air Quality. Där gjordes en jämförelse mellan kolets och fossilgasens påverkan på luftkvaliteten (mer korrekt andel små partiklar PM2.5). Den säger i övrigt ingenting om CO2-utsläpp eller hur fracking påverkar andra aspekter på miljön och det påpekas upprepade gånger att det inte handlar om en övergripande cost-benefit-analys:

”Finally, we once again point out that this study by no means presents a full cost-benefit analysis of fracking.”

Och de överdrivna farhågorna? Länken under ”spridda” går till debattartikel med rubriken:

The plot against fracking. How cheap energy was killed by Green lies and Russian propaganda.

Bara av titeln kan man ju misstänka att det inte är en helt objektiv analys av läget… Den är skriven av den konservativa brittiska politikern Matt Ridley med ekonomiska intressen i kolindustrin. Han är, eller har i alla fall varit, ”rådgivare” åt ”klimathotsskeptiska” tankesmedjan GWPF. Tillförlitlig källa? Se vidare: Lomborg i ny SvD-artikel: om fracking och rysspåverkan – Maths Nilsson, författare

Notera att Lomborg anser att 3,75C uppvärmning är det optimala att satsa på. I sin bok Cool It! viftar han bort problemen med att glaciärerna smälter i Himalaya med att det finns gott om tid att bygga dammar för att kompensera… Trots horder av skarpa, hyperskeptiska personer på högerkanten har jag inte sett någon utmana Lomborg om något han häver ur sig.

I augusti 2021 släppte IPCC den första delrapporten av sin stora sammanställning av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatet. En process som tagit två-tre år i anspråk. Tidskriften Fokus valde att två dagar efter släppet istället låta en skribent helt utan vetenskaplig bakgrund att göra en sammanfattning om kunskapsläget:

Skribenten har uppenbarligen googlat lite och kom till andra slutsatser än IPCC (sic). Bland annat att endast pensionerade forskare vågar ha en avvikande uppfattning för att de annars blir av med anslagen. Med hänvisning till forskargiganten Elsa Widding. Det är ren pajasnivå. Se mer : Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD – Maths Nilsson, författare

Ja, det vara bara ett axplock och visar vilken nivå Public service måste hålla på klimatrapporteringen för att de mest högljudda på högerkanten ska bli nöjda. Och då har jag inte ens berört Swebb-TV, Nya Tider och andra skjutjärnsmedier som klagar på allt som har med mainstream media att göra.

Alla gör fel men ovanstående är knappast några slarvfel. Och vad tror ni, kommer de ta åt sig och lägga in rättningar när fel som de ovan påpekas. De är mer felaktiga och förvillande än de om Trumps tal. Men jag tar inte direkt fram popcornen och väntar…

Man måste förstås få kritisera Public service och mainstream media för de är inte felfria. Men om någon är intresserad av vad forskningen säger om systematisk bias hos Public service, så publicerade Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, forskningsöversikten Public service: En svensk kunskapsöversikt. I den beskrevs situationen för public service i Sverige utifrån aktuell forskning (2022).

”När det gäller public service är den samlade bild som existerande, empirisk forskning ger ovanligt tydlig: Oavsett om det handlar om medborgarnas politiska deltagande, kunskaper, engagemang eller intresse är det samma bild som går igen – uthålliga och välfungerande demokratier värnas av oberoende och starka public service medier. […] Som politiker är man förstås fri att tycka vad man vill (och utifrån de bevekelsegrunder man väljer), men forskningens svar är tydligt: Den svenska demokratin mår bra av public service.”

Men med det sagt är public service naturligtvis inte felfritt, som professor Bengt Johansson uttrycker det i pressmeddelande i samband med rapportsläppet:

”– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång.”

Några bonusspår:

En av de flitigaste kritikerna av Public service är högerdebattören Henrik Jönsson. Han anser att ”kampen mot public service [är] helt central för Sveriges demokrati”. Ni kommer väl ihåg hur det i SVT:s intervjuprogram 30 minuter blev tydligt hur Jönsson manipulerade och tog saker ur sitt sammanhang för att föra fram sin åsikt att mainstream media rapporterade skevt om Trump och valet i USA.

I en efterföljande snyftartikel i Expressen sa han sig ha tagit åt sig av metodkritiken. Det höll i flera dagar. Ända till hans efterföljande ”hämndvideo” mot SVT när samma metodik används. Han verkar uppenbarligen tycka det är problematiskt att SVT försvarar människors lika värde – tror fan att man då inte gillar Public service då det ingår i deras uppdragsbeskrivning.

Lena Andersson, SvD ledare och den sorgliga klimatdebatten (igen)

Den Av Mathsi Uncategorized2 kommentarer

Se där, Lena Andersson har fått kasta ytterligare en vedklabbe på den redan sorgligt osakliga klimatdebatten via en ny drapa på SvD:s ledarsida.

Det är som brukligt från henne, en högtravande text med svepande anklagelser om hur orättvis klimatdebatten är men där sakliga exempel lyser med sin frånvaro. Ovanpå det visas en i mina ögon osund naivitet där någon med professorstitel antas ha ”god empirisk kunskap” med enda argument att han just har en professorstitel. Återkommer till det.

Upprördheten denna gång gäller en TT-artikel som ni kan läsa på Aftonbladet: Klimatförnekarnas strategi: Härmar vetenskapen. Den handlar om en studie som undersökt hur klimatförnekande budskap sprids på nätet: Full article: The aesthetics of climate misinformation: computational multimodal framing analysis with BERTopic and CLIP. De undersökta webbsajterna är välkända i ”branschen”: Klimatsans, Klimatfakta, Klimatupplysningen, Det Goda Samhället, Nya Tider, Samnytt, Claes Johnson Blog och Nya Dagbladet.

En av forskarnas slutsatser är att de använder många visuella bilder, grafer, diagram och liknande som ger ett sken av att vara vetenskapligt underbyggda. Forskarna menar vidare att budskapen ”projicerar rationalitet, auktoritet och maskulin självkontroll. Däremot framställs klimatförespråkare via känsloladdade, feminiserade och irrationella bilder.”

Några av LA:s invändningar:

LA: ”Man skulle kunna tänka sig att dessa klimatbloggar mottogs med en närapå välkommen del av det fria kunskapssökandet i ett frimodigt samhälle. Men inte i vår demokrati. Här ser vi det som sedlighetssårande att alla medborgare inte ansluter sig till den rätta övertygelsen. […]

Forskarna gör det anmärkningsvärda antagandet att när klimatbloggare underbygger sina ståndpunkter med tabeller, staplar, grafer och diagram är det inte ett led i en argumentation, utan ett tecken på att de har aproprierat vetenskapens verktyg. […]

”Klimatförnekarna” använder således inte vetenskapens universella medel av samma skäl som vetenskapsmän använder dem, i avsikt att systematisera siffror för att kunna påvisa fenomen i naturen. Det skulle annars ligga nära till hands att anta, eftersom de som skriver på bloggarna tycks vara minst lika intresserade av hav, vattenstånd, naturkatastrofer, temperaturer, nederbörd och historiska förändringar som klimatforskarna är.

Jag vill hävda att det troliga är att bloggarna visar siffror ordnade i diagram för att de finner dessa uppgifter väsentliga i sökandet efter sanningen i klimatfrågan. Huruvida de har rätt eller fel går att pröva, eftersom kunskap är en öppen process.”

LA verkar uppenbarligen inte ha minsta förståelse för skillnaden mellan vetenskapligt publicerade data och det som skrivs på bloggar eller sägs i något Youtubeklipp. Det är extremt väldokumenterat hur manipulerade grafer, bilder och liknande sprids på dessa bloggar (ni hittar en radda exempel här på bloggen). Och alternativa förklaringsmodeller har inte ignorerats.

LA är särskilt upprörd över att bloggen Klimatupplysningen kritiseras. För de som inte känner till den så har det varit navet för svensk klimatförvillande under lång tid. Bloggen hette till en början The Climate Scam, men hon som drev den tröttnade och den togs 2011 över av det så kallade Stockholmsinitiativet (SI) och bytte namn. SI var en grupp herrar, varav flera med professorstitel, som ville protestera mot vad de ansåg vara samhällets klimathysteri. Deras första ”framträdande” ordnades av PR-firman Kreab. De heter numera Klimatrealisterna och ingår i ett internationellt samarbete med samma namn som inkluderar en rad av de mest kända förvillarorganisationerna.

LA: En av de bloggar som undersökts är Klimatupplysningen. Bakom den står ett antal professorer i naturvetenskapliga ämnen. Bloggens chefredaktör [Ingemar Nordin] är professor emeritus i filosofi, med djupa kunskaper i klimatfrågans empiri, och med vetenskapsteori som specialitet.

Endast i ett mycket egendomligt samhälle kan en person med den sortens kvalifikationer demoniseras så till den grad att det offentliga samtalet vägrar befatta sig med hans synpunkter och iakttagelser. Endast i ett samhälle helt utan nyfikenhet på sina eventuella tankefel, kan forskare bekymmerslöst framställa personer av den kalibern som del i ett nätverk av intellektuella svindlare.

LA är välkommen att föra fram några sakliga argument som kan bemötas. Vilka alternativa förklaringsmodeller är det som inte har beaktats? Far och son Connollys nypåkomna fysikaliska kraft kanske?

Det är två irländska entreprenörer, båda kemister, som 2009 gick från att utveckla fiskodling till att ge sig in i klimatdebatten. Snart kunde de förklara bort växthuseffekten då de upptäckte en, för vetenskapen okänd, mekanism för hur mekanisk kraft överförs. De kallade den pervection. Istället för att försöka få denna fantastiska upptäckt publicerad i erkända vetenskapliga tidskrifter, där andra experter kunde bemöta och undersöka hypotesen (som brukligt är inom den vetenskapliga processen) valde de att starta en egen tidskrift. En där enbart deras egna artiklar finns publicerade. Behändigt.
(Kommentar för den intresserade t ex här.)

De rör sig inte i utkanten av den här debatten utan producerar en radda av de mest cirkulerade ”vetenskapliga skeptiska artiklar” nuförtiden. Det gör de ihop med Willie Soon, en av ”debattens” mest ökända akademiker som varit involverad i en rad kontroverser och det saknas verkligen inte vetenskapliga bemötanden. Han har också ljugit om kontrakt och finansiering från fossilindustrin. Tillsammans har dessa tre bildat CERES som drivs av anonyma bidrag – smidigt ju.

I denna video kan du se hur det går till när de vinklar en vetenskaplig studie: Climate: The Movie: The Pseudoscientific Hodgepodge Det är alltså från filmen Climate the movie som Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal, gjorde reklam för.

Här är utdrag från sommarens konferens anordnad av ultrakonservativa Doctors for Disaster Prepardness, finansierad av bland annat miljardären Mercer. Notera föredragshållaren efter dem och rubriken på hans föredrag.

Den här blinda tron på titlars magi är farlig. En professor satt exempelvis relativt nyligen på Joe Rogans podd (en av världens mest följda) och hävdade att AIDS inte orsakas av HIV. Det är inget nytt utan en myt som tidigare salufördes hårt av några andra akademiker (varav en belönad med Nobelpriset i kemi – googla Peter Duesberg och Kary Mullis). Deras inflytande ledde bland annat till att Sydafrikas president Thabo Mbeki deklarerade att aids orsakades av fattigdom och förvägrade behandling för drabbade. Något olika studier uppskattat ha kostat upp mot 330 000 liv.

För att motverka alla dessa falska uppgifter startades sidan aidstruth.org. Med tiden har utvecklingen tagit enorma steg och hiv-smittade kan genom medicinering nu leva normala liv och det råder ingen som helst seriös debatt om det är hiv som orsakar aids eller inte. Under 2015 upphörde därför personerna bakom aidstruth.org sitt arbete. Deras jobb var inte längre nödvändigt. Trodde de … Men här är vi nu. Ingenting är sant, allt är bara åsikter. Det är exakt samma argumentation som hittas inom klimatdebatten och drivs av känslor, ”krig mot etablissemanget” och mot public service.

Nordin på Klimatupplysningen har inga vetenskapliga publikationer inom klimatologi. Men han är Sveriges representant för förvillarorganisationen Clintel (what an honour). Efter IPCC:s senaste rapport lade Nordin upp en bloggpost med rubriken Klimatpanelens rapport är ett ovetenskapligt hafsverk. Detta med hänvisning till en Clintelrapport, som innehåller en lång rad rena lögner. Ja, det är kontrollerbara fakta, jag tog upp några här:

Men LA har aldrig bemödat sig med att dubbelkolla något alls. Ni kanske kommer ihåg hennes uppmärksammade pekoral på SvD-ledarsida för några år sedan där hon anklagade journalister för att ha svikit sitt uppdrag gällande klimatet då de inte ställde några kritiska frågor. Andersson hade läst Sven Börjessons egenutgivna bok Klimathistoria, och tydligen köpt allt med hull och hår (han var tidigare reporter på Sveriges radio). Hon klagade som sagt på att andra inte ställer kritiska frågor men hela hennes artikel var ett haveri på just den punkten. Ett exempel:

”I de vetenskapliga rapporterna diskuterar IPCC såväl växthusgaser som naturliga variationer, skriver Börjesson, men i sammanfattningarna för politiker (och massmedier) anges enbart människoskapade orsaker.”

Det tar högst ett par minuter att kolla upp att detta inte stämmer men varken hon eller SvD:s ledarredaktion brydde sig. Saker som solens effekt och vulkanutbrott tas upp även där (men effekterna är försumbara i jämförelse med de människoskapade). Alla som hängt med i klimatdebatten vet mycket väl varifrån denna typ av påståenden kommer ifrån. I efterdebatten målades det upp som att LA var modig som ”vågade svära i klimatkyrkan.” Men nej, hon var bara lat och godtrogen.

Hon målade sedan upp samma halmgubbe som hon gjort i andra debattartiklar, den att vi lever i ett ”sorgligt samhälle som så hatar människans storhet att hon beklagar sina triumfer”, och argumenterar mot den.

”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått. Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. 

Men nej igen, det är inte vad världen hävdar. Att åtgärda problem är utveckling och människans storhet. Och när blir något nöjaktigt utrett för personer som LA när hon uppenbarligen inte ens ids ägna fem minuter på att bläddra i en rapport framtagen just för att även lekmän ska kunna hänga med?

I en senare artikel beskriver hon att klimatet berör komplexa processer där orsak och verkan-samband är svåra att reda ut (som om forskare inte är medvetna om det) och föreslår:

”Så hellre än att vetenskapsmän med avvikande mening görs till paria borde kunskapssamhällets högst reella oenighet om kausaliteterna ventileras offentligt och återkommande, just med tanke på att orsakssamband i komplexa system är notoriskt besvärliga.”[1]

Man undrar om det är satir. Det är exakt vad IPCC gör, offentligt och återkommande. Forskarsamhället kan inte begäras göra mer än vad de gjort och gör på klimatområdet. Andersson gillar bara inte slutsatserna. Kritiken hon får är en ren konsekvens av att hon är så dåligt påläst (som i sin tur förstås beror på floden av desinformation). För de flesta frågor hon ställer sig har besvarats för flera decennier sedan.

Läs mer: Kapitel 11:2:4 – Att tålmodigt diskutera – Maths Nilsson, författare

Om du undrar hur USA kunnat få ett så vetenskapsföraktande styre som de nu har, så har det inte skett över en natt. Amerikanare har bombarderats av den här typen av dynga i decennier och undan för undan har tvivlen satt sig. Och jag tror inte folk är medvetna om hur out of touch med verkligheten tidskrifter som Fokus, Kvartal, SvD ledare osv är i denna fråga. Och vilka starka krafter som är i rörelse för att få även Europa på fall: Jodå, Karin Pihl Expressen, Trumpismen går på högtryck i Europa – Maths Nilsson, författare

Men, men ska man inte lyssna på forskare som Lennart Bengtsson? Har skrivit en del om det: Lennart Bengtsson: Lyssna på experter! (SvD:s ledarsida) – Maths Nilsson, författare

Haha, vill skriva så mycket mer av ren frustration men nu orkar jag inte mer 😉

Lägger till en bild bara. Kommer ni ihåg Charlie Kirk som sköts ihjäl i USA? Vidrigt förstås. Jag gissar att få i Sverige utanför de Politiskt Överintresserade kände till honom innan. Men helt plötsligt blev han snudd på helgonförklarad och vänsterinriktade SVT beslutade att direktrapportera från en minneshögtid…

Kirk berömdes för sin vilja att debattera. Visst, jag kan köpa ambitionen om det nu handlar om debatt för att komma framåt. Men nej, att som nedan hävda att det inte ens existerar någon uppvärmning är inte att debattera, det är att provocera och samhället har ingen som helst skyldighet att älta sånt jävla skit. Nej, jag ursäktar inte språket.

[1] Lena Andersson, Trösten i en heltäckande förklaring, SvD ledarsida 2021-08-21 https://www.svd.se/a/5G3aJm/trosten-i-en-heltackande-forklaring

Propagandakriget – i miljöns namn

Den Av Mathsi Uncategorized2 kommentarer

Dagar efter Ryssland invaderade Ukraina gick kärnkraftsdrevet på Twitters högerflank – miljörörelsen påstods ha tagit mutor från Ryssland…

Mer att läsa om innehållet finns här: Om Ryssland och miljörörelsen:
https://mathsnilsson.se/2022/03/06/hur-klimatrorelsen-gav-ryssland-makten/

Om Astroturfing:
https://mathsnilsson.se/2022/03/13/astroturfing-att-fejka-folkvilja/

Om Lomborgs artikel på SvD Ledare som visas i videon:
https://mathsnilsson.se/2022/11/03/svd-ledare-%e2%99%a5-lomborg-sant-lat-sta/

Kapitel 19: Uteblivna undergångar?

Den Av Mathsi Uncategorized14 kommentarer

Föregående kapitel hittar du här.
En innehållsförteckning med länkar till de olika kapitlen hittar du här.

”Trots 50 år av förutsägelser som slagit spektakulärt fel, försöker aktivister, journalister och politiker fortfarande sälja bilden av nära förestående undergång.”[1]

Citatet ovan nämndes i början av boken och är från Bjørn Lomborgs artikel på SvD:s ledarsida. Men stämmer det – har förutsägelserna verkligen slagit spektakulärt fel?

Jag skulle vilja säga att vi inte har facit på det, och kommer heller aldrig att få. Spådomarna har ju gällt under förutsättningen att inget gjordes. Och vi som samhälle har faktiskt agerat kraftfullt på många av dessa larm som Lomborg hänvisar till. Bly, kvicksilver, klorerade föreningar som DDT och PCB, avgaser och smog, svaveldioxid, freoner, dioxiner från klorblekt papper och så vidare. Vad hade exempelvis hänt om utsläppen av svavel fortsatt att öka istället för att minska radikalt?

https://www.researchgate.net/figure/Global-sulfur-dioxide-emissions-by-region-North-America-USA-Canada-East-Asia_fig5_307838177

Ton efter ton av en rad olika beständiga kemikalier spreds utan en tanke på konsekvenserna. Vad hade hänt om det bara fortsatt eller till och med ökat? De utgör fortfarande problem på sina ställen trots att de slutade användas för fyrtio år sedan.

Vad hade hänt om produktion och användning av freonliknande ämnen fortsatt att öka i den takt vi såg på åttiotalet?

Istället för nedanstående utveckling:

https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/production-and-consumption-of-ozone/production-and-consumption-of-ozone-2

Faktum är att forskare har försökt svara på just den frågan: Vilken värld undvek vi i och med att Montrealprotokollet kom till stånd?[2]

Hade utsläppen av freoner och liknande ämnen fortsätt som tidigare innebär det också att UV-strålningen vid jordytan skulle öka dramatiskt. Det skulle i sin tur haft skadlig effekt på växter med följd att skördar minskas och att en mindre del av den koldioxid vi släpper ut absorberas från atmosfären. Freonliknande ämnen är dessutom kraftiga växthusgaser i sig. En studie simulerade detta och kom fram till att effekten skulle bli en temperaturökning på 0,5–1,0 °C vid år 2100. [3] Alltså utöver den som erhålls från koldioxid och andra parametrar. En vetenskaplig bedömning är likaså att den ökade UV-strålningen skulle lett till en massiv ökning av antal hudcancer varje år.[4]

https://youtube.com/watch?v=wfnVz_0Pa3c%3Fsi%3DQxoJUE9h4z7ghIPe

Det är kontrafaktiska simuleringar och vi kommer aldrig veta exakt hur världen skulle sett ut idag. Och det gäller inte minst om vi sammanfört effekten från alla stora miljöproblem som vi idag till stor del har åtgärdat. Måhända att en del larm har överdrivits men det gör det inte rationellt att vifta bort allvaret.

Man skulle lika väl kunna vända på Lomborgs påstående: Trots 50 år av larmande om att åtgärder ”är för dyra”, ”BNP kommer sjunka som en sten”, ”miljontals jobb kommer att ryka”, ”det går inte” och så vidare så har det hela tiden visat sig gå ändå. Utan de förutspådda samhällskrascherna. Det är faktiskt något vi har facit på. Många ville inte ens erkänna att det fanns problem. Samma personer hyllar nu hur bra allt blivit på grund av åtgärderna.

Självklart har det inte varit problemfritt, det har krävts både dyra investeringar och förändringar som har drabbat både folk och enskilda företag. Andra har dock vunnit på de affärsmöjligheter förändringarna inneburit. Miljön, och därmed vi människor, har definitivt tjänat på dem.

Jag skulle vilja påstå att Lomborg är ett bra exempel på personer som agerar som bromskloss för utveckling. För även om han argumenterar för mer forskning och utveckling är det svårt att veta vad det är för något han vill uppnå. Det enda nya jag sett honom förespråka, bortsett från ökad frihandel, är att EU skulle satsa på fracking av fossilgas. Om du läst en artikel som är negativt inställd till elbilar är det ganska hög sannolikhet att uppgifterna kommer från Lomborg och hans tankesmedja. Jämförelserna han gör är mellan de värsta tänkbara för elbilarna och de bästa för bensinbilar. Följer man upp de referenser han hänvisar till blir det snabbt uppenbart att han körsbärsplockar siffror från dessa helt medvetet.[5]

Lomborg tar till sig, och sprider, varenda tillgänglig siffra som visar på att en utfasning av fossila bränslen kommer bli dyrt. Det hjälper inte att forskare bakom dessa siffror uttryckligen och upprepade gånger sagt åt honom att siffrorna inte går att använda på det sätt som han gör. Professor David Victor:

”[Lomborg] tog resultaten ur sitt sammanhang och använde dem för ett syfte som vi uttryckligen sa att de inte kunde användas till, och som han blev påmind om när han bad om underliggande data”.[6]

Det finns hur många sådan här exempel som helst och jag har ärligt talat svårt att förstå att han tas på allvar i den här frågan. Svenska Dagbladets ledarsida fortsätter publicera hans alster utan minsta synligt försök till källkontroll. Han säger naturligtvis även tänkvärda saker men problemet är att det inte går att lita på de siffror han bygger sina slutsatser på.

Avsikten med den här boken har inte varit att förmedla ”den enda sanningen”. Jag har velat dela med mig av min egen nyfikenhet rörande frågan om hur klimatdebatten har utvecklats över tid. I Spelet om klimatet skildrade jag hur debatten sett ut från IPCC:s födelse och framåt. Det är uppenbart att mycket av meningsskiljaktigheterna har sin grund i olika ideologiska samhällsåskådningar.

Man behöver inte hålla med om allt organisationer tycker och gör för att anse att de spelar en viktig roll i samhället. Många verkar ha en bild av att miljöorganisationer enbart står för protestaktioner där man blockerar trafiken och slänger färg på konst och liknande. Det är långt ifrån sanningen.

Det finns saker jag inte håller med miljörörelsen om. Men de är heller ingen enhetlig massa utan består av en brokig samling organisationer och människor. Några utgör viktiga instanser vid lagremisser och liknande, de utför studier, medfinansierar miljöåtgärder, skriver rapporter och beslutsunderlag och så vidare. Men kanske framförallt utgör de en motpol till särintressen inom näringslivet och skapar opinion. Det har varit helt avgörande för att åtgärder har kommit till stånd i många stora miljöfrågor. Åtgärder som vi idag tycks hylla unisont.

Vi inom läkemedelsindustrin jobbar efter ett regelverk som kallas GMP. Det medför en hel del byråkrati och gör det svårare att införa snabba förändringar. Men det är också avsikten då det kan innebära stora risker att förändra saker om man inte har full kontroll på konsekvenserna. Och precis som i miljöfrågor kan det ibland innebära mycket frustration, men i grunden är det ett vettigt system även om man förstås kan diskutera omfattningen.

Så även om jag inte håller med om allt miljöorganisationer gör och står för i några frågor (kompromisslösheten vad det gäller GMO och kärnkraft till exempel), tror jag det skulle vara förödande för demokratin och miljön om man drar undan mattan för dem.

C, SD, M och KD ville sommaren 2022 minska miljöorganisationers rätt att föra talan i domstol och ändra så att bara de som är direkt berörda av miljöärenden ska kunna överklaga. Jag tror det är en björntjänst. Är kortsiktig ekonomisk effektivitet allt som räknas?

Sveriges miljölagar har fått hård kritik från vissa håll under senare tid. De skulle vara för byråkratiska och tillämpas för nitiskt av närmast ”aktivistiska myndigheter” och vara ett hot mot svensk konkurrenskraft. Naturskyddsföreningen publicerade i maj 2023 en rapport där de med ny statistik förde i bevis att många av dessa anklagelser inte stämmer med verkligheten.[7] Exempelvis får de flesta företag de tillstånd de ansöker om. Endast 3 procent av bolagens ansökningar får avslag i mark- och miljödomstolarna. Miljömålen tar heller inte längre tid i Sverige än i våra grannländer.

Två professorer i miljörätt backade upp Naturskyddsföreningens slutsatser om att lobbyister och ledarsidor sprider osakliga myter om svensk miljölagstiftning. De var dessutom väldigt kritiska till påståenden om att svenska myndigheter skulle vara aktivistiska i detta avseende.[8] Med det sagt verkar alla vara överens om att det finns utrymme för förbättringar (det vore väl konstigt annars). Likaså att det finns fall som hamnar i långbänk och visar på en tröttsam byråkrati som med råge överskridit rimlighetens gränser.

Miljöfrågor har ju ofta den egenheten att det är lätt att förstå problematiken för, och frustrationen hos, enskilda drabbade markägare och liknande, men det är helt ohållbart om alla bara fortsätter att stirra sig blind på sin lilla plätt.

SD gör ingen hemlighet av att de anser att exempelvis Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag inte är bra.[9] Det är förstås helt legitimt att tycka, men det blir lätt olustigt när en tjänsteman på SD:s riksdagskansli efter att Naturskyddsföreningen kritiserat Tidöavtalet efterfrågar vilka privatpersoner som skänkt pengar till organisationen.[10] Likaså ifrågasatte SD om Naturskyddsföreningen skulle få statliga bidrag efter att de hade annorlunda uppfattning i vargfrågan.[11] Nog måste en demokrati kunna hantera meningsskiljaktigheter utan sådant här?

Lisa Röstlund visar i sin bok Skogslandet hur nära banden mellan skogsbolagen och Skogsstyrelsen som ska reglera dem är. Myndigheten delade till och med fysiskt kontor med skogsägarföreningar och tjänstemän deltog regelbundet i deras jakter. Göran Enander blev generaldirektör och var kritisk till detta. När han ämnade gå på en konferens ordnad av Naturskyddsföreningen blev han uppringd av ministern Eskil Erlandsson (C) som inte tyckte att det var passande att han gick. Enander ignorerade uppmaningen och han fick sedermera sparken. Officiellt på grund av myndighetens ekonomi hade fått kritik, men Enander själv hävdar att det berodde på påtryckningar från näringslivet.

2016 blev Herman Sundqvist generaldirektör för Skogsstyrelsen och utan formellt beslut eller konsekvensanalys meddelade han via DN Debatt att han, till sina medarbetares förvåning och ilska, beslutat att pausa inventering av nyckelbiotoper.[12] (Miljöcertifierade bolag får inte avverka skog som klassas som nyckelbiotoper.)

Sundqvist har även drivit igenom beslut om att tjänstemän på myndigheten inte får ge skogsägare råd om miljöhänsyn vid avverkningsanmälningar. Det är bara en av många märkligheter i hur styrningen av myndigheten har gått till under hans ledning. Uppenbarligen helt utan invändningar från regeringen. Sundqvist fick också skarp kritik från Justitieombudsmannen för att ha brutit mot regeringsformen ­- en av Sveriges grundlagar ­- då han bad skogsindustrins konsult att skicka mejl till honom privat.

Sundqvist hade innan sin tjänst på myndigheten varit Sveaskogs skogschef och bloggat om hur han tyckte miljömål och kontinuitetsskogsbruk (bruk utan kalhuggning) bara handlade om politisk korrekthet. Hans åsikt var: ”låt oss slippa mål om bevarande av gammelskogar.” Likaså hade han ägnat fem år åt att processa emot Skogsstyrelsen för att få avverka värdefull skog.

Den här frågan är precis lika infekterad och svårgenomtränglig som den om fysiken bakom klimatförändringarna. Det jag ville skildra med ovanstående var att dessa otydliga gränsdragningar mellan de som ska reglera och de som regleras är problematisk.

I boken De gränslösa visar Marcus Larsson och Åsa Plesner vilka svängdörrar det finns mellan skolbolag, PR-firmor och politiker inom den svenska skolan och välfärden. De som är satta att reglera sitter i styrelser för skolbolagen, andra politiker med förtroendeuppdrag jobbar samtidigt parallellt i PR-firmor som lobbar för bolagen. Skolor och fastigheter säljs ut till gamla politikerkompisar trots att det är en rejäl förlustaffär för kommunerna.[13]

Även om det inte är något olagligt blir det i förlängningen förödande för demokrati och tilliten till myndigheter om det inte finns tydliga gränser mellan politik och näringsliv.

Jag har bloggat om klimatdebatten i många år men jag har aldrig kommenterat hur folk ska leva sina liv, hur de ska äta eller resa. Jag har främst försökt jämföra diverse uttalanden och texter med vad IPCC och liknande säger. Jag utmålas ändå som en vänstervriden aktivist i nedlåtande ordalag. Det tycker jag säger en del om hur snedvriden samhällsdebatten blivit.

Och angående alla klimatprotester?

Den 29 februari 1980 hölls ett möte på La Guardias flygplats utanför New York. Några experter skulle sammanställa kunskapsläget om klimatvetenskapen. De påpekade visserligen osäkerheterna men varnade för risken att jorden kunde drabbas av en global katastrof redan innan detta århundrade var över om koldioxidutsläppen fortsatte att öka. En förbrukningsminskning av fossila bränslen om cirka 2 procent per år skulle avhjälpa de värsta konsekvenserna menade de – och det fanns ingen tid att spilla i utfasning av fossilt.

Och vilka var dessa aktivister? Det var företrädare för American Petroleum Institute (API).

Bild Protokoll från American Petroleum Institutes AQ-9 Task Force Meeting (1980) https://insideclimatenews.org/documents/aq-9-task-force-meeting-1980/

Företagen dessa experter företrädde skulle bara några år senare slå in på en helt annan väg och göra allt för att sprida budskapet att det inte existerade ett problem.

Orsaken till den klimatalarmism som nu hörs och de protester som genomförs beror mycket på just detta, att så lite har åstadkommits under dessa fyra decennier. Fortfarande investeras mångmiljarder i nya fossila projekt. Visst är omställningen ett enormt projekt att ro iland. Men har vi ens försökt på riktigt?

[1] Lomborg, Bjørn, 50 år av falsk miljöpanik, SvD ledarsida, 2021-12-11 https://www.svd.se/a/nWBJaa/50-ar-av-falsk-miljopanik

[2] Newman, P. A., Oman, L. D., Douglass, A. R., Fleming, E. L., Frith, S. M., Hurwitz, M. M., Kawa, S. R., Jackman, C. H., Krotkov, N. A., Nash, E. R., Nielsen, J. E., Pawson, S., Stolarski, R. S., and Velders, G. J. M. (2009). What would have happened to the ozone layer if chlorofluorocarbons (CFCs) had not been regulated? Atmospheric Chemistry and Physics, 9(6), 2113-2128.

[3] Till exempel: Young, P.J., Harper, A.B., Huntingford, C. et al. The Montreal Protocol protects the terrestrial carbon sink. Nature 596, 384–388 (2021). https://doi.org/10.1038/s41586-021-03737-3

[4] van Dijk, A., et al (2013), Skin Cancer Risks Avoided by the Montreal Protocol—Worldwide Modeling Integrating Coupled Climate-Chemistry Models with a Risk Model for UV. Photochem Photobiol, 89: 234-246. https://doi.org/10.1111/j.1751-1097.2012.01223.x

[5] Hadfield, Peter, Are electric cars really green? An investigation of Bjorn Lomborg’s claims. Youtube kanal Potholer54, 2019 https://www.youtube.com/watch?v=hwMPFDqyfrA

[6] Graham Readfearn, Climate cost study authors accuse Bjørn Lomborg of misinterpreting results, The Guardian 2021-12-02 https://www.theguardian.com/environment/2021/dec/02/climate-cost-study-authors-accuse-bjrn-lomborg-of-misinterpreting-results

[7] Alarik, Oscar, Till miljölagarnas försvar, Naturskyddsföreningen, 2023, ISBN 978-91-558-0257-8

[8] Jonas Ebbesson och Jan Darpö, Professorer: Lobbyister och företag sprider myter om svensk miljölagstiftning, Altinget 2023-05-23 https://www.altinget.se/artikel/professorer-lobbyister-och-foretag-sprider-myter-om-svensk-miljolagstiftning

[9] Alskog, Johanna, ”Naturskyddsföreningen har inte en bra miljöpolitik” Altinget 2018-08-21 https://www.altinget.se/artikel/naturskyddsforeningen-har-inte-en-bra-miljopolitik

[10] Hurinsky, SD begärde lista på Naturskyddsföreningens givare, Dagens Nyheter 2022-10-27 https://www.dn.se/sverige/sd-begarde-lista-pa-naturskyddsforeningens-givare/

[11] Runar Filper (SD) ifrågasatte bidrag till Naturskyddsföreningen i en skriftlig fråga till miljöminister: 2018/19:511 av Runar Filper (SD) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fraga/_H611511

[12] Röstlund, Lisa, Skogslandet, Forum förlag 2022, ISBN 9789137503202

[13] Lars Heikensten, Hans Lindblad, Billigare för stat och kommun att själva äga fastigheterna”, Dagens Nyheter, 2022-07-05 https://www.dn.se/debatt/billigare-for-stat-och-kommun-att-sjalva-aga-fastigheterna/

SvD-ledare ♥ Lomborg = sant / låt stå

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized16 kommentarer

Bjørn Lomborg: Fler isbjörnar och färre bränder. Larmen om alla hot mot miljön och planeten utelämnar hur mycket som blir bättre i takt med att vi blir rikare.

Så lyder rubrik och inledning till Lomborgs senaste alster på SvD:s ledarsida. Han är en dansk opinionsbildare (driver tankesmedjan Copenhagen Consensus Center) som tycks ha fri tillgång till alla världens konservativt/marknadsliberalt inriktade ledarsidor – och SvD:s är inget undantag. I grunden är han statsvetare som inte ifrågasätter uppvärmningen men larmar om att det kostar för mycket att göra något åt det (”ej kostnadseffektivt”).

Visst kan det behövas folk som är lite motvalls och ger kritik till klimatdebatten men få har väl blivit så ofta påkommen med felaktigheter, vilseledande statistik och tvivelaktiga källor som Lomborg. Han är energisk som få, upprepar sina budskap om och om igen och jag har aldrig sett honom backa från ett enda uttalande eller på något sätt tagit åt sig av den omfattande kritik han får. Läs mer Ja, Lomborg bör tas med stora nypor salt

Här följer några exempel från den senaste SvD-artikeln:

Visst har han rätt i att media gärna gottar sig i undergångsrubriker (inom alla områden), men det är inget giltigt skäl till att slira på sanningen i det man själv skriver, särskilt när man vill verka utifrån att vara forskare. Och det handlar inte om oskyldiga misstag som vi alla gör till och från. (Han är dessutom själv ganska duktig på att trycka på hur illa det kommer gå om vi åtgärdar utsläppen). Lomborg:

Här skriver han om att arealen som brinner varje år minskar globalt sett. Det är visserligen sant och även IPCC påpekar det (även om jag inte kollat siffrorna han nämner), men …

Orsaken till nedgången beror främst på en nedgång i Afrika eftersom människan där förändrat landskapet och minskat avsiktliga bränder som ofta anlagts vid jordbruk. Länk till nedanstående klipp med fler kommentarer från forskare om detta:

IPCC konstaterar samtidigt att skogsbränder i den boreala zonen har blivit större och förekommer mer frekvent. IPCC AR6 kap 2:

”The boreal zone is also experiencing larger and more frequent fires, and this may increase under a warmer climate […] Box 4: Fire weather season has already lengthened by 18.7% globally between 1979 and 2013, with statistically significant increases across 25.3% but decreases only across 10.7% of Earth’s land surface covered with vegetation. Even sharper changes have been observed during the second half of this period (Jolly et al. 2015).[…] Fire frequencies under 2050 conditions are projected to increase by approximately 27% globally, relative to the 2000 levels”

Man kan kanske tro att hyperlänken i Lomborgs kommentarer ”Modeller visar” skulle gå till en vetenskaplig artikel eller liknande som faktiskt visar på det han påstår. Men icke. Det är till hans egen debattartikel i Wall Street Journal, jag hittade dock inget där som skulle bevisa några modellresultat…

Lomborg/SvD:

Så vilka är dessa högljudda miljöaktivister som utropade att Stora Barriärrevet höll på att dö ut? Man får väl förmoda att Lomborg syftar på det som länkas till under ordet ”högljutt”? Det är alltså en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften PNAS:

De redovisar data från undersökningar som sträcker sig över nästan tre decennier vilka visar en nedgång i koralltäckningen. Jag tycker du kan klicka dig dit själv och läsa vad de skriver om huruvida revet är nära på att dö ut på grund av korallblekning (hela artikeln är tillgänglig), här en mening från sammanfattningen:

”Tropical cyclones, coral predation by crown-of-thorns starfish (COTS), and coral bleaching accounted for 48%, 42%, and 10% of the respective estimated losses, amounting to 3.38% y−1 mortality rate. Importantly, the relatively pristine northern region showed no overall decline.”

Inte riktigt vad Lomborg påstår. Det är fan pajasaktigt att kalla dessa forskare miljöaktivister i nedlåtande ton. Vad det gäller dödsrunan i The Guardian, här är länken, det var en lång artikel med fina bilder, men jag orkade inte läsa den för tillfället.

Och det här med en rekordstor koralltäckning i år. SvD:s ledarsida och Lomborg framställer det nästan som ett scoop och brer på med ett separat citat i stora bokstäver! Ungefär som att två tappra forskare ska ha avslöjat information som någon (oklart vem) skulle ha försökt hålla hemlig.

I verkligheten utanför konspirationsbubblan är ”scoopet” resultatet från ett övervakningsprogram som pågått i över 30 år och är redovisat i en årlig rapport. Projektet drivs av Australian Institute of Marine Science, AIMS (ja, tre av de fyra ”högljudda miljöaktivisterna” bakom ovanstående PNAS-artikel var (är?) knutna till AIMS).

Men visst, det stämmer att det var rekordnivåer av hårdkoraller i norra och centrala delar av revet (södra delen hade minskat något) och många har säkert inte hört talas om det (?). Men finns det något mer man kanske ska beakta innan man ropar hej?

För det första är det endast en sorts snabbväxande hårdkorall som står för det mesta av ökningen. Tyvärr är de också de mest sårbara för korallblekning, stormar och törnekrona (som äter koraller), dvs det kan gå snabbt att radera uppgången.

”As recorded previously, most of the recovery was driven by increases in the fast-growing Acropora corals, which have proliferated across many GBR reefs. Once established, these corals enter an exponential growth phase that rapidly increases measures of percent hard coral cover, as documented in this year’s results. However, they are particularly susceptible to wave damage, like that generated by strong winds and tropical cyclones.

They are also highly susceptible to coral bleaching and are the preferred prey for crown-of-thorns starfish. Therefore, large increases in hard coral cover can quickly be overturned by disturbances on reefs where Acropora predominate.”

Och för det andra finns det andra oroande trender. I år var första gången en omfattande korallblekning inträffade trots att det var ett La Niña-år, vilket är den kalla fasen i den så kallade ENSO-cykeln (ändrade havsströmmar i tropikerna enkelt uttryck). Normalt sett sker blekningarna under dess varma fas, El Niño. Den ackumulerade värmen i år var dock inte så hög att man hade förväntat sig någon omfattande död. Men så här ser utvecklingen ut vad det gäller förhållanden som ger korallblekning (GBR = Great Barrier Reef), tillfällena kommer allt tätare och chansen till återhämtning minskar:

Till det kan läggas att även vattenkemin håller på att förändras med sjunkande pH på grund av koldioxiden. Läs vad IPCC skriver om korallreven i IPCC AR6 WG2 kapitel 3.4.2 sid 410.

Klart man inte ska överdriva, men att stirra sig blind på enstaka positiva tecken blir lätt Bagdad-Bob-retorik. Inget nytt för Lomborg dock, ett klassiskt klavertramp från 2008 då han tyckte att vi inte skulle fokusera på havsnivåökningarna när data faktiskt visade på en nedgång:

Lomborg/SvD:

Det är helt sant att Al Gore i sin film felaktigt angav att man hittat isbjörnar som drunknat på grund av att det inte fanns någon is att kravla upp på (i verkligheten handlade det sannolikt om att de drunknat i en storm).

Det är också sant att diverse tårframkallande bilder med till synes svältande isbjörnar har spridits med budskapet att isbjörnarna är akut utrotningshotade. Så är inte fallet, den är klassad som sårbar i IUCN:s röda lista och minskad havsis anges som största hotet. Här är en bra artikel om problematiken med att överdriva hotbilden.

Men det betyder inte att det är problemfritt och att man därför kan ljuga åt andra hållet.

Lomborg påstod i sin bok Cool It! från 2007, precis som i SvD-artikeln nu, att det fanns 5000 isbjörnar runt 1960 och att det nu finns +20000, det vill säga att isnallarna stortrivs och det är ingen fara. Peter Dykstra på CNN försökte ta reda på var uppgifterna kom ifrån och kontaktade Lomborg, som i boken bara hade refererat till ”Krauss 2006”.

Det visade sig vara tidningsartikel i New York Times men vid förfrågan kunde journalisten Krauss inte komma på varifrån han hade fått uppgifterna (”det var allmänt känt typ”).

Senare mejlade dock Lomborg en ny referens till Dykstra: en rapport från Rysslands jordbruksdepartement skriven av Uspensky. De hade undersökt några isbjörnspopulationer i dåvarande Sovjetunionen och sen extrapolerat siffran till resten av Arktis och kommit fram till ungefär 5000 nallar runt 1960-talet.

Annars brukar det vara zoologen Susan Crockford som det hänvisas till (och förstås: i egenskap av den enda som vågar ”säga som det är”™ har hon tydligen fått en liten månatlig peng av fossildrivna Heartland Institute). Hon har skrivit artiklar utgivna av lobbygruppen GWPF + en bok och varit inblandad i diverse ”akademiska isbjörnsbråk”. Hon försvarar i alla fall Uspenskys siffra på 5000 isnallar runt 1960-talet.

Men kollar man vad isbjörnsforskare säger tycks de vara rörande överens om att det inte finns data från 60-talet för att säga varken bu eller bä. Här en reviewartikel från 2018. Att stammen växte på 70-talet kan till stor del härledas till jaktförbud och så här såg det ut från senaste räkningen:

Några populationer växer, andra minskar medan för de flesta saknas tillförlitlig data för att avgöra trenderna. Man vet m a o ganska lite om populationerna men det skiter Lomborg fullständigt i, han är bara ute efter att opinionsbilda och använder de siffror som passar in.

Här en artikel om myter kring isbjörnarna.

Sen kommer det här med att fler dör av kyla än av värme, men det är som att jämföra äpplen och päron. Dödsfall i samband med värmeböljor kommer ganska direkt och kopplingen till temperaturen är tydlig. Så är inte fallet med dödsfall relaterade till kyla. Flera studier visar att den pågående uppvärmningen inte alls kommer ”spara liv”. Läs kommentarer från forskare på området här.

Visst har människans tillvaro på jorden blivit bättre precis som Lomborg säger. Han tar upp luftföroreningar som tidigare krävde mängder med liv även i Europa har minskat. Betänk då att utsläppsminskningar av både svavel och freoner har kommit till genom en enorm kamp mot exakt samma organisationer och ofta samma personer som inte accepterar IPCC::s slutsatser om klimatet, inte för att samhället åstadkom det av sig självt genom att vi blev rikare.

Nu orkar jag inte mer 🙂

Här finns fler inlägg jag skrivit om Lomborg, här en video om hur Lomborg vill prata ner elbilar med hjälp av cherry picking.

Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap19 kommentarer

Det finns självklart saker man kan kritisera och klassa som överdriven alarmism inom klimatdebatten. Problemet är att så mycket av det som skrivs för att kritisera medias rapportering oftast är brutalt dåligt underbyggt och mynnar snudd på alltid ut i nästan parodiska felaktigheter. (Jag tänker inte kommentera överdramatiska tidningsrubriker, de skrivs inom exakt alla områden, sluta låtsas vara chockad över att de finns). Här följer några exempel:

9 augusti förra året publicerade IPCC sin sjätte stora rapport AR6 WG1 (dvs den delrapport som berör fysiken bakom klimatförändringarna). Två dagar efter detta valde Fokus istället att göra en egen amatörbedömning där ”Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan”.

Det är en helt makalöst kass artikel, skrev om det här. IPCC hade alltså precis slagit fast att det inte råder några som helst tvivel om att uppvärmningen beror på våra utsläpp. Hörstadius:

”Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på: Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

SD:s Elsa Widding används som referens för att berätta att det bara är pensionerade professorer som vågar ha en avvikande uppfattning då de inte längre riskerar att missta forskningsanslag.

Hörstadius ifrågasätter om forskningen verkligen är överens om att mänsklighetens utsläpp påverkar klimatet med hänvisning till ett gammalt upprop (som jag har skrivit om här: 31000 forskare bestrider konsensus om klimatet. Eller?

Ekonomen John Hassler berättar vikten av att applicera marknadsekonomi och tillfrågas om vad de naturvetenskapliga forskarna kommit fram till:

– Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen.

Tvärtemot vad IPCC-rapporten säger.

Ekonomen Nordhaus åsikter tas upp. Icke-forskaren Michael Shellenbergers åsikter om att de fattiga måste få fortsätta använda fossila bränslen lyfts. Och så vidare, för det finns fler felaktigheter: Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD.

Det var alltså en rapport om den fysikaliska vetenskapen som forskare har sammanställt under ett par års tid. I Fokus är det ekonomer som får ge sin syn på saken, sammanställt av en skribent som, vad jag kan hitta, aldrig skrivit om vetenskap tidigare. En lång radda av gamla uttjatade felaktiga påståenden.

Lobbygruppen Näringslivets medieservice påstod att när medier skriver om havsnivåökningar så nämns enbart värstascenariot i en majoritet av artiklarna. Men för att komma fram till detta var de tvungna att ignorera 75 procent av alla de artiklar de undersökt, och dessutom felklassificerat ett antal som jag orkade kolla. Men inte ens då var utslaget särskilt klart: Svårt ta er klimatstudie om medierna på allvar

Kvartal publicerade så sent som i slutet av förra året artikeln Från istid till värmedöd där det beskrivs att människan alltid har larmat om undergång. På 1970-talet handlade det om varningar för en ny istid och nu är det värmekollaps. Baserat på tidningsklipp konstateras att: ”Slutligen, för 50 år sedan spåddes alltså istid och mänsklighetens undergång.”

Genom att körsbärsplocka kan man få fram precis vad man vill. Det här är gammal skåpmat i klimatdebatten och det är bedrövligt att skribenten inte med ett ord belyser att skillnaden då och nu är avgrundsdjup! Men redan på 70-talet handlade en klar majoritet av de vetenskapligt publicerade artiklarna en uppvärmning. Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär.

Från artikel i Bulletin of the American Meteorological Society 2008:

En Aftonbladetartikel ska till exempel ha hänvisat till ”klimatforskaren Göran Windelius som tillsammans med internationella forskare studerat himlakropparnas rörelser och jämfört med långa tidsserier av väderstatistik.” 

Klimatforskare?

Enligt Google scholar finns han med på en artikel och ett kapitel i en bok, men han har ingen anknytning till något universitet eller liknande. Här en text där han beskriver sin tes som handlar om att astronomiska cykler kan förklara uppvärmningen. Den är från början av 1990-talet men det är EXAKT samma argument som fortfarande snurrar runt på Klimatsans och andra bloggar. Hur många sådana hypoteser finns det? Klimatspådomar vi (inte) minns. Genom att körsbärsplocka skulle jag kunna skriva samma artikel som Kvartal publicerat, men att det i stället handlar om att man på 2010-talet larmar för en ny istid.

Kvartal berättar också att det tydligen skrevs om en kommande istid i skönlitteraturen. ”Klimatfrågan behandlades även litterärt. En roman med klimattema av Christer Persson, Den inre fienden (Bonniers 1971), fick fina recensioner på Dagens Nyheters kultursida den 24 september detta år. Boken skildrade en snar ”framtid då naturresurserna var förstörda” och jorden var snudd på obeboelig: en ny istid var på väg, på vintern var det minus 70 grader!”

Där ser man.

Det hänvisas även till Tor Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik och folkbildare. Han var alltså inte klimatforskare men mycket aktiv i klimatdebatten. Han satt exempelvis i ”tankesmedjan” Science and Environmental Policy Project (SEPP) vetenskapliga råd. Det är fysikern Fred Singers organisation och han har varit en nestor i att bestrida vetenskapen bakom försurning pga SO2-utsläpp, freoners verkan på ozonlagret och klimatförändringarna.

Visst förekom det larm om en ny istid, men det som beskrivs i Kvartals artikel är inte ett dugg representativt för vad vetenskapen då sa! (Och tänk att när den här typen av argument förs fram så glöms det alltid bort att samma människor och samma organisationer som dissar IPCC också spådde västvärldens undergång när utsläpp av bly, SO2, freoner osv skulle regleras).

Elsa Widding är ju en följetong här på bloggen. Hon säger sig vilja förklara för folk vad som ”egentligen” står i IPCC:s huvudrapporter till skillnad från vad media gör:

”Det övergripande syftet med mitt engagemang är att försöka bidra till en opartisk och saklig debatt baserad på data och faktiska observationer i IPCCs vetenskapliga underlag. Jag baseras i allt väsentligt mitt arbete på IPCCs vetenskapliga rapporter.”

Faktum är att hon enligt egen utsago tänkt berätta om detta i en bok med arbetsnamnet Blåsningen. Tydligen skulle den ha getts ut i slutet av förra året men hon hade blivit rådd att avvakta till efter IPCC AR6-rapportens alla delar getts ut och sammanställts i en ”syntesrapport” (planerad till i slutet av 2022). Anledning ska vara att hon blev ”nu osäker på hur jag får använda bilder och referat från AR6 eftersom denna enbart finns i draftversion.”

Alltså, man får inte använda deras bilder i kommersiellt syfte utan tillstånd ens efter finala rapporterna är klara.

En krystad förklaring i mina öron men jag antar att Sverigedemokraterna tyckte det passade bra att hon sköt upp publiceringen till efter valet just som hon anslutit till partiet (hon står som nr 12 på deras riksdagslista och kommer med all sannolikhet sitta där efter valet).

Varför då frågar ni kanske? Jo, för att hon inte alls har koll på vad IPCC säger, och för att det mesta hon framför går helt på tvärs mot även de mest säkerställda slutsatserna. Se några av mina inlägg här, här, här, här, här, här eller här osv. Två andra korta exempel:

I intervju 2019: ”Koldioxidhypotesen lades fram redan 1816 men är fortfarande inte mer än just en hypotes, förklarar hon.”

I ett brevsvar till frågor från SVT (som hon själv publicerat på Klimatupplysningen) påstår hon att IPCC skrivit ner säkerheten om hur mycket människan påverkat uppvärmningen och att de inte längre anger några siffror:

Men det är helt enkelt inte sant (understrykningarna hör samman med annat inlägg dock):

Och det här är INTE några undantag utan snarare regel (det är dock inget som t ex Kvartal brydde sig om när de gjorde en timslång intervju med henne och inledde med att belysa hur hon förtjänstfullt ”visselblåste” i Nuonaffären).

Widdings kommentar om Greta Thunberg är med tanke på detta närmast tragikomisk (samma intervju som ovan):

”– Hon [Greta] är vuxenvärldens förlängda arm, en lobbyist helt utan koppling till vetenskap. Dessutom är hon inte insatt i sakfrågan även om hon säkert har lärt sig några användbara fraser utantill. Jag ser det som omöjligt för en person som inte ens gått klart skolan att sätta sig in i de här komplexa frågorna.”

Greta säger, vad jag vet, att vi ska lyssna på forskare, inte på henne.

Lena Andersson: : Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (Svenska Dagbladets ledarsida (21/8 2021)).

”Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.” .

Hon replikerar på kritik:

”Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda.”

Jo, man får ha olika åsikter, men man kan inte räkna med att bli tagen på allvar när man i en av Sveriges största tidningar gång på gång kläcker ur sig rena felaktigheter. För det handlar inte om tyckande utan om vad som är vetenskapligt publicerat. Och hur kan något bli nöjaktigt utrett när LA i sina texter visar att hon själv inte ens brytt sig om att öppna och titta efter vad de rapporter hon sågar faktiskt skriver om saken!?

(Jag har skrivit om det flera gånger på bloggen, t ex här, får räcka så nu…)

Här har jag skrivit om statsvetare Emil Uddhammars artikel 2019 i Axess, Kraven på lydnad i klimatdebatten. Det finns en del ansatser jag kan hålla med om men som i nästan alla av dessa pseudokritiska inlägg trillar det över kanten, för det blir så uppenbart att han inte tagit del av vad som utspelats genom decennierna. Han skriver:

”Grunden för den offentliga journalistiken och debatten i ett öppet samhälle bör vara ett kritiskt förhållningssätt. Så brukar vi tänka, och det gäller givetvis även läsare och allmänhet. Detta är också i linje med vetenskapsfilosofen Karl Poppers kritisk-rationella metod, vilken han kortfattat beskrev som ”conjectures and refutations”, teser och motbevis.”

”Här handlar det alltså om att åstadkomma blind tro och lydnad hos läsaren; krisen är så stor, tycks Alestig och Guardian mena, att normala kritiska kapaciteter – ”vårt försvar” – bör läggas åt sidan.”

Teser och motbevis ja. Vet Uddhammar exempelvis hur många gånger den danske astrofysikern Svensmarks hypoteser dragits fram och påståtts ha ignorerats? Otaliga. Och det görs fortfarande. Men Svensmarks artiklar finns kommenterade i alla de fyra senaste stora rapporterna. Ja, ALLA. Hans hypotes korrelerar helt enkelt inte med observationer.

Har den kände forskaren Richard Lindzens hypoteser ignorerats (som t ex förvillarnätverket Clintel påstår efter senaste IPCC-rapporten)? Här är några vetenskapliga artiklar som undersökt saken:

Fu 2001, Lin 2002, Hartmann 2002, Lin 2004, Wong 2004, Forster 2006, Su 2008, Murphy 2009, Chung 2010, Trenberth 2010, Dressler 2011.

Det diskuteras även i IPCC förra rapport. Så nej, det har inte ignorerats. Karl Popper skulle vända sig i sin grav om man visste i vilka sammanhang hans namn används. För så här fortsätter det i all oändlighet.

Om man vill ha en konstruktiv debatt får man fan anstränga sig lite och åtminstone ge sken av att man gjort lite efterforskningar på riktigt. Det är lätt att linda in sitt tyckande i fina teoretiska resonemang om hur en debatt minsann ska föras med ett öppet kritiskt sinne där alla ska få komma till tals. Men det funkar inte när bara ”ena sidan” måste förhålla sig till vad som är vetenskapligt publicerat. Visst bör man ge alla en ärlig chans men efter ett tag kan man faktiskt förbruka sitt förtroende som trovärdig källa.

Ann Charlott Altstadt har ju en inledande bra ansats när hon på Bulletin kommenterar Media rapporterar fel om FN:s klimatrapport. Hon skriver:

”Det mest extrema scenariot RCA8.5 [ska vara RCP8.5], som 2013 lyftes som det mest troliga, bedöms ha låg sannolikhet för att faktiskt inträffa.”

Det är sant att detta scenario numera bedöms som osannolikt och jag kan hålla med om att det kanske kunnat meddelats tydligare (även om exempelvis Rockström påpekat det i Aktuelltsändning). Det finns dessutom forskare som fortfarande använder uttrycket business as usual om detta scenario, vilket inte är sant.

Men nej, IPCC gör ingen sannolikhetsbedömning av scenarierna i WG1-rapporterna och det stämmer inte att de tidigare bedömde detta scenario som mest sannolikt som Altstadt påstår.

Hon refererar till statsvetaren Roger Pielke Jr som har detta som något av en käpphäst. Hon (dvs Pielke Jr) menar att scenariot är byggt på helt befängda antaganden om utsläppsnivåer. Men det går att hamna på dessa koncentrationer av koldioxid i atmosfären även på ”annat sätt” beroende på osäkerheter i kolcykeln och liknande (även om alla forskare verkar vara rörande överens om att det inte längre är sannolikt). Från IPCC:

Och man kan ju tillägga att det inte är särskilt länge sen Pielke Jr själv ansåg att RCP8.5 inte var tillräckligt alarmerande för att beskriva framtiden: The fierce debate over future scenarios (RCP8.5)

Men Altstadts antydan till rimlig kritik blandas ganska omedelbart upp med felaktigheter och halmgubbar. Här om mediernas rapportering om extremväder:

”Och de låter oss också helt felaktigt tro att klimatpanelen konstaterat att extremväder som översvämningar, extrem blåst, hagel, åskväder, blixtar och tropiska cykloner beror på ökande koldioxidutsläpp. Vilket inte stämmer.”

Jaså, gjorde de? Det går säkert att hitta exempel men det var knappast vad medier i stort rapporterade om (av det jag läst och vi får heller inga exempel från Altstadt). Snarare är det hon som helt låter bli att nämna de trender som faktiskt är säkerställda. Här från SVT:

DN tar heller inte upp de väderextremer som Altstadt nämner. Inte ens i Aftonbladets artikel med den löjliga rubriken Skräckrapport för klimatet nämner det, texten är betydligt mer sansad än rubriken. (Ja, jag tycker också de borde sluta med sån skit men man behöver ju inte bli tramsig och och avfärda all klimatforskning för det.)

Och sedan kommer de närmast obligatoriska halmgubbarna:

”Mot det politiska klustertrasslet hjälper det knappast att nolla utsläpp. Om inte återgången till ett förindustriellt agrarsamhälle, medan Indiens och Kinas ekonomier får växa på fossila bränslen, är ett rättmätigt straff för vår västerländska existens.”

Från en som beskyller andra för alarmism…

Med detta sagt, det finns extremister som överdriver åt det alarmistiska hållet:

Men, det är nästan undantagslöst så att de som ska ”vara skeptiska” på ledarsidor och i krönikor tar detta som intäkt för att IPCC:s slutsatser inte är att lita på, att alternativa hypoteser och naturliga faktorer som påverkar klimatet ska ha ignorerats och så vidare.

Det är inte så att man inte ”får” kritisera klimatdebatten. Allt detta har bara ältats till förbannelse och kultursidornas nutida gnällargument har motbevisats för minst tio år sen (låt mig gissa att de flesta av dessa låtsasskeptiker började engagera sig i klimatfrågan först när Greta Thunberg fick media att lyfta frågan, nästan 30 år efter att världens länder var överens om att minska utsläppen).

De har inte tystats, det ges ut böcker, debattsidorna har varit fulla med inlägg, M och KD tog dessutom hjälp av Stockholmsinitiativet att anordna seminarier för Riksdagen där dessa röster fick höras och berätta om Climategate och allt vad det var. Lomborg kan retweeta väderkartsgate och vinkla siffror precis hur han vill men har ändå fritt inträde till alla konservativa ledarspalter världen över. Osv osv.

Man behöver definitivt inte vara dum för att börja tvivla på klimatvetenskapen. Jag tror inte folk i allmänhet är medvetna om hur omfattande och övertygande desinformationskampanjerna har varit genom åren, vilket jag beskrivit i min bok Spelet om klimatet.

Replik på Lomborgs inlägg på SvD ledarsida

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap17 kommentarer

MNIL8555

Bjørn Lomborg är en, inom klimatdebatten, kontroversiell dansk statsvetare som regelbundet skriver på SvD:s ledarsidor. Det här är en replik på hans inlägg 13 aug 2020.

Överdrifter och osaklig alarmism är naturligtvis ett otyg i alla debatter men det är inte ett dugg bättre att bagatellisera problem baserat på antaganden utan grund och körsbärsplocka data som passar in men bortse från annat. Det är tyvärr något Lomborg ofta har praktiserat genom åren för att komma till slutsatsen att det är för dyrt att reducera de fossila utsläppen. Hans senaste inlägg på SvD:s ledarsida är inget undantag som bygger på hans nya bok False Alarm.

Flera har kritiserat bokens innehåll och t ex Bob Ward på The Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment, London School of Economics and Political Science har granskat vad Lomborg egentligen bygger sina slutsatser på.

Lomborg menar att Parisavtalet, som har till målsättning att stoppa uppvärmningen vid under 2°C till 2100, inte kommer få någon effekt. Det bygger han på en modell som antar att länderna kommer uppfylla sina löften fram till 2030 för att sen inte reducera utsläppen mer fram till 2100 utan snarast återgå till utsläpp större än de för 2015. Det är knappast ett rimligt antagande.

Lomborg överdriver dessutom de kostnader för klimatåtgärder som den vetenskapliga litteraturen kommit fram till. Han har t ex dubblerat EU:s kostnader för att han anser det vara ”mer realistiskt” men den studie han anger som stöd för det nämner inget sådant. Fördubblingen verkar med andra ord vara baserad på hans magkänsla.

Mycket av Lomborgs resonemang runt kostnader i False Alarm bygger på Nordhaus (fick ”Nobels ekonomipris” 2018) ekonomiska modell vars resultat låg till grund för hans påstående om att ett ”optimalt” policymål istället vore att sikta på 4°C, vilket bara skulle ge bara några procents påverkan på världens BNP.

Modellen har kritiserats hårt av bl a ekonomiprofessor Keen för att inte ha något med vetenskap att göra. Som referens kan nämnas att den globala medeltemperaturen under senaste istiden var 4°C lägre än vad den är nu och att det bara skulle få en marginell påverkan på ekonomin enligt modellens skadefunktion är absurd. Modellen säger också att 6°C temperaturökning enbart skulle ge en sänkning av världens BNP på 8,5%, det räcker med att läsa IPCC:s rapport om skillnaderna i konsekvenser bara att gå från 1,5 till 2°C för att se hur illa det rimmar överens.

Nya studier som använder uppdaterad kunskap både inom ekonomi och klimatologi visar att 2°C ligger väl inom det ”optimala” policymålet (t ex Hänsel et al 2020) men det ignorerar Lomborg helt.

Lomborg påstår att deras undersökning visar att folk prioriterar mat, politisk stabilitet, hälsa etc före klimatåtgärder. Så klart, som man frågar får man svar. Ingen vet exakt vad som kommer hända i framtiden men vi vet att klimatförändringarna kommer ge ändrade väderförhållande och nederbördsmönster (syns redan nu) på många håll som i sin tur kan medföra problem på alla de punkter som Lomborg räknar upp.

Han skriver själv i sin bok Cool It! (s 58) att Himalayas glaciärer kan vara borta inom detta århundrade men viftar undan det med att man kan magasinera vatten. Det är otroligt många människor och ekosystem som är helt beroende av dessa glaciärer för vattentillgång. Krig har startats för mindre och vi vet alla vad följderna kan bli i form av lidande och flyktingströmmar. Inget tyder på att Lomborg räknar med något sådant.

Bamber et al PNAS 2019:

We find it plausible that SLR [Sea Level Rise] could exceed 2 m by 2100 for our high-temperature scenario, roughly equivalent to business as usual. This could result in land loss of 1.79 M km2, including critical regions of food production, and displacement of up to 187 million people (38). A SLR of this magnitude would clearly have profound consequences for humanity.

Det är naturligtvis extremt svårt att beräkna hur många ”klimatflyktingar” havsnivåökningarna kan leda till, siffran 187 miljoner sänker Lomborg till 305 000 genom att anta att vi kommer införa åtgärder enligt studie av Nicholls et al 2011. Hur?

Naiviteten i Lomborgs påstående är ofta slående. Han menade t ex att Bangladesh billigt och enkelt kunde skydda sig mot havsnivåhöjningen precis som Nederländerna har gjort:

”The Dutch has shown us 200 years ago, you can handle sea level rise fairly, easily and cheaply, you can do the same thing here and you will do the same thing here.” 

Det är bara att titta på en karta över Bangladesh, vars kust är ett enda stort floddelta, hur orimligt detta är, särskilt med tanke på de frekventa stormar som härjar där. Det är nästan i stil med det han skrev om isbjörnar i sin bok Cool It! (sid 6), att de kommer anpassa sig till en livsstil mer lik brunbjörnarnas som de utvecklats ifrån.

Samma studie Lomborg hänvisar till om 305 000 flyktingar konstaterar:

”So in conclusion, there is great uncertainty about the magnitude and sources of impacts and costs under high sea-level-rise scenarios.”

Det är också bedrägligt att räkna med världens BNP som mått på välfärd. Stormen Matthew på Haiti 2016 påverkade knappt världens BNP men det var likväl en katastrof för landet. Lomborg menar att vi kommer vara rikare framöver och att vi då kan införa åtgärder. När är vi rika nog? Vi är tydligen ännu inte rika nog att utveckla malariamediciner, inte rika nog för att åtgärda förväntade problem med antibiotikaresistens eller införa koldioxidregleringar. Vi var heller inte rika nog att ha beredskapslager eller väl finansierad äldrevårdför inför en (helt väntad) pandemi.

Det är inte kunskap eller pengar som hindrat oss hittills, lika lite som det står och väger mellan att bekosta klimatåtgärder eller att lyfta folk ur fattigdom. Vi är rikare nu än någonsin men ändå har vi rekord i antal människor på flykt i världen och antalet läkemedelsbolag som sysslar med malaria och antibiotika går bara ner.

Det mesta tyder på att vi har en klimatkänslighet på runt 3°C, vilket innebär att nuvarande utsläppsnivåer kommer ge en koldioxidhalt i atmosfären som intecknat en temperaturhöjning av 3°C vid år 2060 om inget görs. Det är långt utanför vad mänskligheten någonsin har upplevt både vad det gäller temperatur och koldioxidhalt. Senast var för flera miljoner år sen med havsnivåer på 10-20 m högre än nu. Och nu ska vi balansera åtgärderna mot en högst osäker procentsats för världens BNP? Om man är skeptisk till de ”fysikaliska klimatmodellerna” kan man definitivt sluta lyssna på Lomborg för de ekonomiska modellerna är inte värt ett skvatt om klimatmodellerna visar helt fel.

Egentligen är det märkligt att så många fri marknadsförespråkare hånar Greta Thunberg och det engagemang hon startat. Det går knappast få ett bättre exempel på marknadsekonomi. Det har nu skapats en enorm efterfrågan som entreprenörer redan har börjat utnyttja. Naturligtvis kämpar de inom fossilindustrin emot. Lomborg och andra protesterar mot dyra subventioner för alternativa energikällor men tycks ignorera de absurda subventioner motsvarande 6,3% av världens BNP som fossilindustrin får enligt IMF.

Eller Scovronik et al Nature Commucnications 2019:

”The global health benefits from climate policy could reach trillions of dollars annually, but will importantly depend on the air quality policies that nations adopt independently of climate change. Depending on how society values better health, economically optimal levels of mitigation may be consistent with a target of 2 °C or lower.” 

Det är odiskutabelt att klimatförändringarna kommer få allvarliga konsekvenser och det finns ingen tid att skjuta på åtgärder om vi vill ändra på det. Den koldioxid vi släpper ut nu kommer stanna kvar där i århundraden.

Det är synd att många väljer att lyssna på Lomborgs magra argument. För honom verkar precis allt vara enkelt och billigt utom att göra något åt de fossila utsläppen.