Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig

Det finns självklart saker man kan kritisera och klassa som överdriven alarmism inom klimatdebatten. Problemet är att så mycket av det som skrivs för att kritisera medias rapportering oftast är brutalt dåligt underbyggt och mynnar snudd på alltid ut i nästan parodiska felaktigheter. (Jag tänker inte kommentera överdramatiska tidningsrubriker, de skrivs inom exakt alla områden, sluta låtsas vara chockad över att de finns). Här följer några exempel:

9 augusti förra året publicerade IPCC sin sjätte stora rapport AR6 WG1 (dvs den delrapport som berör fysiken bakom klimatförändringarna). Två dagar efter detta valde Fokus istället att göra en egen amatörbedömning där ”Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan”.

Det är en helt makalöst kass artikel, skrev om det här. IPCC hade alltså precis slagit fast att det inte råder några som helst tvivel om att uppvärmningen beror på våra utsläpp. Hörstadius:

”Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på: Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

SD:s Elsa Widding används som referens för att berätta att det bara är pensionerade professorer som vågar ha en avvikande uppfattning då de inte längre riskerar att missta forskningsanslag.

Hörstadius ifrågasätter om forskningen verkligen är överens om att mänsklighetens utsläpp påverkar klimatet med hänvisning till ett gammalt upprop (som jag har skrivit om här: 31000 forskare bestrider konsensus om klimatet. Eller?

Ekonomen John Hassler berättar vikten av att applicera marknadsekonomi och tillfrågas om vad de naturvetenskapliga forskarna kommit fram till:

– Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen.

Tvärtemot vad IPCC-rapporten säger.

Ekonomen Nordhaus åsikter tas upp. Icke-forskaren Michael Shellenbergers åsikter om att de fattiga måste få fortsätta använda fossila bränslen lyfts. Och så vidare, för det finns fler felaktigheter: Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD.

Det var alltså en rapport om den fysikaliska vetenskapen som forskare har sammanställt under ett par års tid. I Fokus är det ekonomer som får ge sin syn på saken, sammanställt av en skribent som, vad jag kan hitta, aldrig skrivit om vetenskap tidigare. En lång radda av gamla uttjatade felaktiga påståenden.


Lobbygruppen Näringslivets medieservice påstod att när medier skriver om havsnivåökningar så nämns enbart värstascenariot i en majoritet av artiklarna. Men för att komma fram till detta var de tvungna att ignorera 75 procent av alla de artiklar de undersökt, och dessutom felklassificerat ett antal som jag orkade kolla. Men inte ens då var utslaget särskilt klart: Svårt ta er klimatstudie om medierna på allvar


Kvartal publicerade så sent som i slutet av förra året artikeln Från istid till värmedöd där det beskrivs att människan alltid har larmat om undergång. På 1970-talet handlade det om varningar för en ny istid och nu är det värmekollaps. Baserat på tidningsklipp konstateras att: ”Slutligen, för 50 år sedan spåddes alltså istid och mänsklighetens undergång.

Genom att körsbärsplocka kan man få fram precis vad man vill. Det här är gammal skåpmat i klimatdebatten och det är bedrövligt att skribenten inte med ett ord belyser att skillnaden då och nu är avgrundsdjup! Men redan på 70-talet handlade en klar majoritet av de vetenskapligt publicerade artiklarna en uppvärmning. Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär.

En Aftonbladetartikel ska till exempel ha hänvisat till ”klimatforskaren Göran Windelius som tillsammans med internationella forskare studerat himlakropparnas rörelser och jämfört med långa tidsserier av väderstatistik.” 

Klimatforskare?

Enligt Google scholar finns han med på en artikel och ett kapitel i en bok, men han har ingen anknytning till något universitet eller liknande. Här en text där han beskriver sin tes som handlar om att astronomiska cykler kan förklara uppvärmningen. Den är från början av 1990-talet men det är EXAKT samma argument som fortfarande snurrar runt på Klimatsans och andra bloggar. Hur många sådana hypoteser finns det? Klimatspådomar vi (inte) minns. Genom att körsbärsplocka skulle jag kunna skriva samma artikel som Kvartal publicerat, men att det i stället handlar om att man på 2010-talet larmar för en ny istid.

Kvartal berättar också att det tydligen skrevs om en kommande istid i skönlitteraturen. ”Klimatfrågan behandlades även litterärt. En roman med klimattema av Christer Persson, Den inre fienden (Bonniers 1971), fick fina recensioner på Dagens Nyheters kultursida den 24 september detta år. Boken skildrade en snar ”framtid då naturresurserna var förstörda” och jorden var snudd på obeboelig: en ny istid var på väg, på vintern var det minus 70 grader!

Där ser man.

Det hänvisas även till Tor Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik och folkbildare. Han var alltså inte klimatforskare men mycket aktiv i klimatdebatten. Han satt exempelvis i ”tankesmedjan” Science and Environmental Policy Project (SEPP) vetenskapliga råd. Det är fysikern Fred Singers organisation och han har varit en nestor i att bestrida vetenskapen bakom försurning pga SO2-utsläpp, freoners verkan på ozonlagret och klimatförändringarna.

Visst förekom det larm om en ny istid, men det som beskrivs i Kvartals artikel är inte ett dugg representativt för vad vetenskapen då sa! (Och tänk att när den här typen av argument förs fram så glöms det alltid bort att samma människor och samma organisationer som dissar IPCC också spådde västvärldens undergång när utsläpp av bly, SO2, freoner osv skulle regleras).


Elsa Widding är ju en följetong här på bloggen. Hon säger sig vilja förklara för folk vad som ”egentligen” står i IPCC:s huvudrapporter till skillnad från vad media gör:

”Det övergripande syftet med mitt engagemang är att försöka bidra till en opartisk och saklig debatt baserad på data och faktiska observationer i IPCCs vetenskapliga underlag. Jag baseras i allt väsentligt mitt arbete på IPCCs vetenskapliga rapporter.

Faktum är att hon enligt egen utsago tänkt berätta om detta i en bok med arbetsnamnet Blåsningen. Tydligen skulle den ha getts ut i slutet av förra året men hon hade blivit rådd att avvakta till efter IPCC AR6-rapportens alla delar getts ut och sammanställts i en ”syntesrapport” (planerad till i slutet av 2022). Anledning ska vara att hon blev ”nu osäker på hur jag får använda bilder och referat från AR6 eftersom denna enbart finns i draftversion.

Alltså, man får inte använda deras bilder i kommersiellt syfte utan tillstånd ens efter finala rapporterna är klara.

En krystad förklaring i mina öron men jag antar att Sverigedemokraterna tyckte det passade bra att hon sköt upp publiceringen till efter valet just som hon anslutit till partiet (hon står som nr 12 på deras riksdagslista och kommer med all sannolikhet sitta där efter valet).

Varför då frågar ni kanske? Jo, för att hon inte alls har koll på vad IPCC säger, och för att det mesta hon framför går helt på tvärs mot även de mest säkerställda slutsatserna. Se några av mina inlägg här, här, här, här, här, här eller här osv. Två andra korta exempel:

I intervju 2019: ”Koldioxidhypotesen lades fram redan 1816 men är fortfarande inte mer än just en hypotes, förklarar hon.

I ett brevsvar till frågor från SVT (som hon själv publicerat på Klimatupplysningen) påstår hon att IPCC skrivit ner säkerheten om hur mycket människan påverkat uppvärmningen och att de inte längre anger några siffror:

Men det är helt enkelt inte sant (understrykningarna hör samman med annat inlägg dock):

Och det här är INTE några undantag utan snarare regel (det är dock inget som t ex Kvartal brydde sig om när de gjorde en timslång intervju med henne och inledde med att belysa hur hon förtjänstfullt ”visselblåste” i Nuonaffären).

Widdings kommentar om Greta Thunberg är med tanke på detta närmast tragikomisk (samma intervju som ovan):

”– Hon [Greta] är vuxenvärldens förlängda arm, en lobbyist helt utan koppling till vetenskap. Dessutom är hon inte insatt i sakfrågan även om hon säkert har lärt sig några användbara fraser utantill. Jag ser det som omöjligt för en person som inte ens gått klart skolan att sätta sig in i de här komplexa frågorna.

Greta säger, vad jag vet, att vi ska lyssna på forskare, inte på henne.


Lena Andersson: : Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (Svenska Dagbladets ledarsida (21/8 2021)).

Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.” .

Hon replikerar på kritik:

Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda.”

Jo, man får ha olika åsikter, men man kan inte räkna med att bli tagen på allvar när man i en av Sveriges största tidningar gång på gång kläcker ur sig rena felaktigheter. För det handlar inte om tyckande utan om vad som är vetenskapligt publicerat. Och hur kan något bli nöjaktigt utrett när LA i sina texter visar att hon själv inte ens brytt sig om att öppna och titta efter vad de rapporter hon sågar faktiskt skriver om saken!?

(Jag har skrivit om det flera gånger på bloggen, t ex här, får räcka så nu…)

Här har jag skrivit om statsvetare Emil Uddhammars artikel 2019 i Axess, Kraven på lydnad i klimatdebatten. Det finns en del ansatser jag kan hålla med om men som i nästan alla av dessa pseudokritiska inlägg trillar det över kanten, för det blir så uppenbart att han inte tagit del av vad som utspelats genom decennierna. Han skriver:

”Grunden för den offentliga journalistiken och debatten i ett öppet samhälle bör vara ett kritiskt förhållningssätt. Så brukar vi tänka, och det gäller givetvis även läsare och allmänhet. Detta är också i linje med vetenskapsfilosofen Karl Poppers kritisk-rationella metod, vilken han kortfattat beskrev som ”conjectures and refutations”, teser och motbevis.”

”Här handlar det alltså om att åstadkomma blind tro och lydnad hos läsaren; krisen är så stor, tycks Alestig och Guardian mena, att normala kritiska kapaciteter – ”vårt försvar” – bör läggas åt sidan.”

Teser och motbevis ja. Vet Uddhammar exempelvis hur många gånger den danske astrofysikern Svensmarks hypoteser dragits fram och påståtts ha ignorerats? Otaliga. Och det görs fortfarande. Men Svensmarks artiklar finns kommenterade i alla de fyra senaste stora rapporterna. Ja, ALLA. Hans hypotes korrelerar helt enkelt inte med observationer.

Har den kände forskaren Richard Lindzens hypoteser ignorerats (som t ex förvillarnätverket Clintel påstår efter senaste IPCC-rapporten)? Här är några vetenskapliga artiklar som undersökt saken:

Fu 2001, Lin 2002, Hartmann 2002, Lin 2004, Wong 2004, Forster 2006, Su 2008, Murphy 2009, Chung 2010, Trenberth 2010, Dressler 2011.

Det diskuteras även i IPCC förra rapport. Så nej, det har inte ignorerats. Karl Popper skulle vända sig i sin grav om man visste i vilka sammanhang hans namn används. För så här fortsätter det i all oändlighet.

Om man vill ha en konstruktiv debatt får man fan anstränga sig lite och åtminstone ge sken av att man gjort lite efterforskningar på riktigt. Det är lätt att linda in sitt tyckande i fina teoretiska resonemang om hur en debatt minsann ska föras med ett öppet kritiskt sinne där alla ska få komma till tals. Men det funkar inte när bara ”ena sidan” måste förhålla sig till vad som är vetenskapligt publicerat. Visst bör man ge alla en ärlig chans men efter ett tag kan man faktiskt förbruka sitt förtroende som trovärdig källa.


Ann Charlott Altstadt har ju en inledande bra ansats när hon på Bulletin kommenterar Media rapporterar fel om FN:s klimatrapport. Hon skriver:

Det mest extrema scenariot RCA8.5 [ska vara RCP8.5], som 2013 lyftes som det mest troliga, bedöms ha låg sannolikhet för att faktiskt inträffa.”

Det är sant att detta scenario numera bedöms som osannolikt och jag kan hålla med om att det kanske kunnat meddelats tydligare (även om exempelvis Rockström påpekat det i Aktuelltsändning). Det finns dessutom forskare som fortfarande använder uttrycket business as usual om detta scenario, vilket inte är sant.

Men nej, IPCC gör ingen sannolikhetsbedömning av scenarierna i WG1-rapporterna och det stämmer inte att de tidigare bedömde detta scenario som mest sannolikt som Altstadt påstår.

Hon refererar till statsvetaren Roger Pielke Jr som har detta som något av en käpphäst. Hon (dvs Pielke Jr) menar att scenariot är byggt på helt befängda antaganden om utsläppsnivåer. Men det går att hamna på dessa koncentrationer av koldioxid i atmosfären även på ”annat sätt” beroende på osäkerheter i kolcykeln och liknande (även om alla forskare verkar vara rörande överens om att det inte längre är sannolikt). Från IPCC:

Och man kan ju tillägga att det inte är särskilt länge sen Pielke Jr själv ansåg att RCP8.5 inte var tillräckligt alarmerande för att beskriva framtiden: The fierce debate over future scenarios (RCP8.5)

Men Altstadts antydan till rimlig kritik blandas ganska omedelbart upp med felaktigheter och halmgubbar. Här om mediernas rapportering om extremväder:

Och de låter oss också helt felaktigt tro att klimatpanelen konstaterat att extremväder som översvämningar, extrem blåst, hagel, åskväder, blixtar och tropiska cykloner beror på ökande koldioxidutsläpp. Vilket inte stämmer.

Jaså, gjorde de? Det går säkert att hitta exempel men det var knappast vad medier i stort rapporterade om (av det jag läst och vi får heller inga exempel från Altstadt). Snarare är det hon som helt låter bli att nämna de trender som faktiskt är säkerställda. Här från SVT:

DN tar heller inte upp de väderextremer som Altstadt nämner. Inte ens i Aftonbladets artikel med den löjliga rubriken Skräckrapport för klimatet nämner det, texten är betydligt mer sansad än rubriken. (Ja, jag tycker också de borde sluta med sån skit men man behöver ju inte bli tramsig och och avfärda all klimatforskning för det.)

Och sedan kommer de närmast obligatoriska halmgubbarna:

Mot det politiska klustertrasslet hjälper det knappast att nolla utsläpp. Om inte återgången till ett förindustriellt agrarsamhälle, medan Indiens och Kinas ekonomier får växa på fossila bränslen, är ett rättmätigt straff för vår västerländska existens.”

Från en som beskyller andra för alarmism…


Med detta sagt, det finns extremister som överdriver åt det alarmistiska hållet:

Men, det är nästan undantagslöst så att de som ska ”vara skeptiska” på ledarsidor och i krönikor tar detta som intäkt för att IPCC:s slutsatser inte är att lita på, att alternativa hypoteser och naturliga faktorer som påverkar klimatet ska ha ignorerats och så vidare.

Det är inte så att man inte ”får” kritisera klimatdebatten. Allt detta har bara ältats till förbannelse och kultursidornas nutida gnällargument har motbevisats för minst tio år sen (låt mig gissa att de flesta av dessa låtsasskeptiker började engagera sig i klimatfrågan först när Greta Thunberg fick media att lyfta frågan, nästan 30 år efter att världens länder var överens om att minska utsläppen).

De har inte tystats, det ges ut böcker, debattsidorna har varit fulla med inlägg, M och KD tog dessutom hjälp av Stockholmsinitiativet att anordna seminarier för Riksdagen där dessa röster fick höras och berätta om Climategate och allt vad det var. Lomborg kan retweeta väderkartsgate och vinkla siffror precis hur han vill men har ändå fritt inträde till alla konservativa ledarspalter världen över. Osv osv.

Man behöver definitivt inte vara dum för att börja tvivla på klimatvetenskapen. Jag tror inte folk i allmänhet är medvetna om hur omfattande och övertygande desinformationskampanjerna har varit genom åren, vilket jag beskrivit i min bok Spelet om klimatet.

Klimatet och journalistiken

Det var tanken att detta skulle bli en text att försöka få publicerad inför IPCC:s närstående rapportsläpp (9 aug). Sen rann orden iväg och ja, blev lite för långt för ändamålet … men själv tycker jag det är ett viktigt inlägg och bör läsas av alla (disclaimer: kan vara jävig i frågan 😉 ).

[Okej, jag ljög, såg att Aftonbladet bad om klimatdebattartiklar … så det blev en debattartikel i alla fall: Massiv desinformation sinkar klimatlösningar (aftonbladet.se) ].

I början av augusti kommer IPCC:s sjätte stora rapport (WG1) som sammanfattar kunskapsläget om fysiken bakom klimatförändringarna. Förhoppningsvis kan det leda till en mer relevant klimatdebatt även på ledar- och kultursidorna – för det vi har sett på senare tid är en metadebatt med intellektuell spänst likt ett intorkat resårband från förra seklet.

Ofta är det journalistikens tillkortakommanden som tas upp. Nej, inte att det har rapporterats för lite genom åren eller att ”skeptiker” i USA och UK fått enormt mycket mer medietid än vad det vetenskapliga kunskapsläget förpliktigar.

Istället handlar det om att klimatjournalister bedriver en närmast sektliknande indoktrinering istället för att vara kritiska granskare. Statsvetaren Emil Uddhammar frågar sig: Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord? (Axess 2019).

Rubriken till Ann Charlott Altstadts klimatkrönika är lika talande: Den nya tidens allra heligaste (Fokus 2019) liksom Lena Anderssons uppmärksammade krönika: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (SvD 2021).

För att avgöra denna fråga måste man naturligtvis relatera kritiken till det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Hur ligger det till med den saken?


Jag har förstås inte läst allt men innehållet i dessa artiklar är lika förutsägbart och tröttsamt som de lika självklara och självgående efterspelen (guilty as charged 😉 ). Naturligtvis slängs tillmälet klimatförnekare fram (jag brukar sällan använda det dock), ett lika slött som osakligt argument. Ingen av de ovanstående är förstås heller köpta av oljeindustrin.

Men efter att ha hört exakt samma felaktigheter ältas under femton år känns det oftast lönlöst att ens försöka bemöta det sakligt, även om jag gör mitt bästa. Ett problem är att de svepande påståenden som framförs ofta innehåller ett uns av sanning och kan ta mer plats och ork att bemöta än vad som ryms i en replik (som med all sannolikhet heller aldrig kommer publiceras (GP tackade nej till ledarreplik – Maths Nilsson, författare)).

Det finns några standardpunkter som alltid dyker upp när kulturpersonligheter och politiker ska kritisera klimatdebatten. Man pekar på filosofen Torbjörn Tännsjö som tycks anse att det behövs en global despoti för att komma till rätta med utsläppsproblemen (DN 2018). Uddhammar lyfter i sin krönika fram en tysk författare som i en bok tydligen menar att barnafödande bör upphöra.

Två exempel att uppröras över.

Men det handlar om udda röster i debatten som de flesta säkert aldrig hört talas om (förutom ”skeptikerna” då). Jörgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan i Oslo är visserligen en annan som ifrågasätter om demokratin kan lösa problemen, men han vittnar också om att hans åsikt möter en storm av kritik var än i världen han framför den (Sveriges Radio 2017).

Det är således knappast allmänrådande åsikter, men ack så tacksamma att slänga fram i en känslostyrd debatt. Men om man nu argumenterar för att vi ska högt i tak, så måste väl även åsikter som dessa få luftas? För det handlar om just åsikter, inte fakta. Att använda detta för att påvisa att IPCC skulle vara ute och cykla är varken sakligt, skeptiskt eller intellektuellt hederligt.


Låt oss en gång för alla klargöra att irritationen över Anderssons och liknande krönikor inte handlar om att de ställer frågor om vad vetenskapen egentligen säger. Alla borde vara nyfikna över den saken.

Lena Andersson, SvD: … knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret.

Altstadt, Fokus: Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning?

Irritationen handlar istället om den häpnadsväckande slutsatsen att då de själva inte vet, så vet heller ingen annan eller åtminstone så är frågan inte utredd. Eller att det skulle vara ett bevis på en konspiration vars omfattning vi aldrig sett maken till.

Andersson påstår exempelvis att IPCC:s sammanfattande rapporter skulle mörka naturliga orsaker till klimatförändringarna, för där ”anges enbart människoskapade orsaker.” Det tar en minut att kontrollera att detta inte stämmer, något Andersson inte iddes göra (men beskyller andra för att inte vara kritiskt tänkande). Det här är standardmyt 1B hämtad direkt från nätet. Mycket annat av det hon påstår ligger på samma nivå.

IPCC har förstås inte heller ignorerat solens inverkan. Professor Lennart Bengtsson brukar gå hem i ”skeptiska” läger, hör honom i SwebbTV 2021 förklara att solens variationer inte korrelerar med nutida uppvärmning.

IPCC har heller inte ignorerat exempelvis Lindzens irishypotes eller astrofysikern Svensmarks hypotes om solens aktivitet och kosmisk strålning [uppdatering, se kommentar av Thomas P nedan. Inte ”hans hypotes” även om han har varit duktig på att marknadsföra den så]. Hypoteserna korrelerar helt enkelt inte med observationer. Om du inte litar på IPCC, läs vad Svensmark själv skrev 2009 då solen gick in i en mycket låg aktivitetsfas: den globala uppvärmningen har slutat och en nedkylning har börjat (WUWT 2009). Så blev inte fallet.

Danske Humlum förutspådde att den låga solaktiviteten skulle ge en lika stor nedkylning från 2009 fram till 2020 som vi haft uppvärmning sen sekelskiftet (Humlum m fl 2012). Temperaturen fortsatte uppåt. Liknande spådomar från ”skeptiker” om en stundande nedkylning har kommit varje år i mer än tjugo års tid. Inte baserat på fysikaliska kända effekter utan kurvanpassningar (korrelationer) av diverse mätserier.

Ändå är det här saker som fortfarande ältas, bara för någon dag sedan kom en insändare från Klimatsans i Kristianstadsbladet som menade att ovanstående gällde.

Idag är koldioxidens drivkraft i uppvärmningen inte bara en hypotes utan även empiriskt uppmätt, både vid jordytan (Feldman m fl 2015) och globalt via satellit (Kramer m fl 2021).

Inget av det som Andersson och andra kulturpersonligheter lyfter fram är heller något nytt. Att det skrevs om en ny istid under 70-talet är det ingen som förnekar, men det var knappast en enig forskarkår bakom det (Peterson m fl 2008). Även detta har ältats till leda i decennier, här är den ”skeptiske forskaren” Lindzens syn på saken: Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut. (Lindzen 1992).

Att leta 50 år gamla tidningsklipp är faktiskt löjligt, braskande medierubriker kommer alltid att finnas – sluta spela dum och förvånad över detta. Det går att hitta bara några år gamla tidningsklipp som varnar för en ny istid (på tal om journalistiskt haveri). 70-talets istidsrubriker är inte jämförbart med dagens vetenskapliga kunskapsläge om klimatförändringarna. Om du vill ha alarmism, kolla upp de undergångsprofetior som marknadsliberala debattörer spyr ut och har gjort i alla större miljöfrågor (och där vi nu har facit).


Låt oss vara rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta, skrev Maciej Zaremba i DN syftandes på Lena Andersson.

Nina Solomin utsåg Zarembas text till veckans viktigaste (Fokus):

Lena Andersson vågade svära i klimatkyrkan …  Han [Zaremba] som levt under kommunismen i Polen, såg i Lena Andersson en intellektuell som ställde relevanta och obekväma frågor.

Ja, de få individer som inte automatiskt gör och tänker som alla andra, är värdefulla för ett samhälle och en kultur som vill vara fri och intellektuellt vital. Dissidenterna i Sovjetunionen och det kommunistiska Europa var av det slaget.

Nej, Andersson svor inte i kyrkan, hon var inte skeptisk och ställde inga obekväma frågor.

Hon uppvisade bara en anmärkningsvärd lathet och förakt för kunskap. Visst går det att hitta journalistiska felaktigheter i klimatdebatten, men hon berörde inte någonting av det. Hade ni rusat till hennes försvar om hon, likt Lars Bern, krävt att vaccinationskampanjen avbröts. Ja, det är på exakt samma nivå! Har vi inga krav på våra så kallade intellektuella tänkare?

När är, som Andersson uttryckte det, oklarheterna … nöjaktigt utredda?

Frågan är i vilken form informationen ska framställas för att hon och andra upprörda professionella tyckare ska orka ta till sig den? Jag menar, Andersson har bevisligen inte ens brytt sig om att öppna IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare. Informationen finns tillgänglig. Den hoppar dock inte ner i halsen på en utan vidare. Nyhetsmedia kan heller inte beskyllas för att de inte rapporterar om alla detaljer från ett par hundra år av forskning.

Det värsta av allt är nog ändå att ”kultursideskeptikerna” inte tycks vara medvetna om hur omfattande desinformationskampanjerna om klimatvetenskapen varit, och fortfarande är. Någon annan förklaring till att de så lättvindigt köper ”allt” de hittar på bloggar kan jag inte komma på. (Jag kan dock hålla med att det är enormt svårt att veta vem och vad man kan lita på.)

Nätet svämmar över av felaktig och medvetet manipulerad information. Detta är visat bortom alla rimliga tvivel. Om och om igen. Att kampanjerna sponsrats av oljeindustrin är bara en ”obekväm intressekonflikt” – påståendena har framförallt motbevisats vetenskapligt sedan länge.

NIPCC är en av alla dessa organisationer (drivs av konservativa tankesmedjor, till stor del finansierat av pengar från oljebolagen) och deras rapporter har sågats vid fotknölarna av många. Lennart Bengtsson recenserade exempelvis en av deras rapporter:

Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.

Även på SwebbTV 2021 säger han att IPCC:s WG1-rapport (den som kommer nu augusti) är så tillförlitlig den kan vara. Snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över har aktivt uttalat sitt stöd för IPCC. De är inte politiskt styrda. Det är inte alla de vetenskapliga artiklar som publiceras heller. Allt håller naturligtvis inte världsklass och det går säkerligen hitta osmakligheter här som i alla andra branscher – men bevisen är så överväldigande och mångfacetterade att de knappast kan samordnas av alla forskare jorden runt. Men ja, det finns osäkerheter om mycket, de anges också i IPCC-rapporterna.


Frågan om vem och vilka som ska får möjlighet att nyttja de stora nyhetsplattformarna är intressant och i mina ögon långt ifrån enkel. Nättidningen Kvartal gjorde en timslång intervju med den ”skeptiska” debattören Elsa Widding och fick kritik för detta. Jörgen Huitfeldt motiverade det med: Kvartal går ut på att våga lyssna på dem som går mot strömmen och hålla diskussionen vid liv. Jag förespråkar inte censur men om man intervjuar en konspirationsteoretiker får man nog se till att passa sig hur man gör intervjun. I mina ögon fallerade detta.

För att ge exempel på vad Widding sprider för information kan nämnas i en video från 2021 påstår hon på fullt allvar att de enda experimentella bevisen för koldioxidens IR-absorption kommer från Tyndalls experiment från 1856:

Men varför refererar vi till experiment gjorda för 160 år sedan? Varför gör vi inte om de här experimenten med modern utrustning kan man fråga sig. Svaret på varför osäkerheter har glömts bort, och att man använder 160 år gamla experiment som bevis, är nog ganska enkel: Det finns inga forskare som jobbar med det här idag. (Youtube 2021)

Hon påstår vidare att det inte ens är kontroversiellt att säga att vi inte vet varifrån ökningen av atmosfärens koldioxid kommer. Saker som även ”skeptiska” forskare avfärdar som ren nonsens (Spencer 2014).

Hur länge är det viktigt att hålla denna diskussion vid liv? Hur ser redaktionerna på sin roll att sprida felaktigheter? Måste man av överlevnadsinstinkt publicera allt som ens lyssnare vill höra?


I Göteborgsposten ville Göran Värmby ha mer realism i klimatdebatten (GP 2020). Bland annat tar han upp standardmyt 1A: klassikern om Michael Manns så kallade hockeyklubbsgraf från 1999 som ett exempel på att IPCC inte är trovärdiga. Grafen visar en rekonstruerad temperatur under de senaste 1000 åren (norra halvklotet) och visualiserar hur exceptionell senaste tidens uppvärmning är.

Why the hockey stick graph will always be climate science's icon | New  Scientist

Studien fick berättigad kritik för sin statistikhantering och att den delvis bygger på skralt med data (vilket anges i studiens inledning/sammanfattning). Få studier har dock granskats så ingående som denna och trots bristerna håller den. Andra har replikerat studien och det finns numera ett trettiotal andra ”hockeyklubbor”.

Värmby påstår dock att: Hockeyklubban … togs med i IPCC´s tredje rapport 2001. Därefter togs den bort i den fjärde rapporten 2007 på grund av den massiva kritiken.

Nej, den fanns med i IPCC AR4 (ihop med ett dussin andra). Om man orkar kolla efter istället för att lyssna på internetkören, vill säga.

Värmby var helt omedveten om att det fanns ett 30-tal andra studier som bekräftar slutsatsen. Hans svar till mig: Har den kommit tillbaka i IPCC´s rapporter ? Har ej kollat. Men det borde ju ha rapporterats i media i så fall. Nej, det är inte medias roll att hålla reda på din kunskapsnivå eller vad du skriver om.

Slappheten och ointresset hos kultur- och ledarsidornas klimatdebattörer är häpnadsväckande. Och ja, jag blir förbannad på att de får betalt för att häva ur sig alla felaktigheter och till och med hyllas för det. Att arbetsgivare ens accepterar detta är för mig en gåta.

Man behöver, läs bör, inte ”acceptera” allt som händer i forskningsfronten utan vidare. Men det som berörs på kultursidorna handlar oftast om saker det finns en enorm mängd forskning och data som stöder.


Och medan ni blir personligt kränkta av fysiken kan kanske någon uppröras en smula av att forskare i nutid har tystats av konservativa regeringar i både USA och Kanada. Under tiden Gunnar Hökmark var EU-parlamentariker startade han tankesmedjan European Enterprise Institute (EEI) – för att verka mot Kyotoavtalet – ihop med en av klimatdebattens mest ökände lobbyist (Chris Horner). EEI involverade även finansministrar och vice ordförande för europeiska investeringsbanken, ändå vägrade de uppge vilka som finansierade verksamheten. Det finns ingen ände på stundtals obefintliga gränser mellan särintressen och beslutsfattande politiker.

Mattias Bengtsson, vd för Timbro, gick till tankesmedjan Centre for New Europe, som enbart 2004 mottog $80 000 från Exxon, öronmärkt för ”utbildningsinsatser om klimatet”. Marknadsfundamentalistiska organisationer har länge spridit felaktigheter på ledarsidor och i debattinlägg, särskilt i USA men även i Sverige – helt i otakt med vad vetenskapen presenterar. SvD ledarsida Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD och Bluff om klimatet (aftonbladet.se) bara för att nämna ett par. Timbro försöker, efter att ha tvivlat på vetenskapen i decennier, nu skriva om historien och hävda att det är de riktiga klimatvännerna.

Ja, jag kan förstå att man blir trött på klimatdebatten och att kan få skit bara för att visa en semesterbild från utlandet (tro det eller ej, jag är nog en av de tröttaste 😉 ). Det förekommer överdrifter och man får klaga på detta – forskare som Mann gör det ofta: Det är tillräckligt allvarligt utan att överdriva. Men om man istället ägnar sina artiklar åt att föra framför motbevisade myter, ja då får Andersson och kompani stå ut med att anses vara oseriösa, vill hon bli bemött med respekt får hon fanken anstränga dig lite.

Journalistikens stora misslyckande i klimatfrågan är att det krävdes ett barns protester för att befolkningen skulle bli medvetna om problemen som forskarna snudd på enhälligt varnat för i trettio år.

Det är inte rationellt att förkasta hela IPCC på grund av att man hatar MP eller Greenpeace. Inte heller att scanna varenda ord i media efter överdrivna rubriker att uppröras över. Det är förståeligt att man kan bli uppgiven på höga bensinpriser, särskilt när vi ger hundratals miljoner till världens rikaste företag (t ex Facebook) för att skapa ett fåtal jobb och sluka enorma mängder energi för billiga penningar.

Men fysiken skiter i våra känslor. Torsken vid Newfoundland försvann på grund av överfiske oavsett vad du känner för konsumtion.

Det finns de som försöker tänka annorlunda – hitta andra vägar bortom en skenande finansindustri där pengar skapas ur luften – inte gå tillbaka till 1800-talet. Tyvärr är taket i knähöjd för att ens diskutera den typen av frågor. Och mest inskränkta är de som som vill ha högt i tak när det kommer till att alla måste lyssna på rena rama vetenskapliga felaktigheter.



Började som sagt skriva det här med avsikten att försöka få in det i någon tidning. Sen bar det iväg och blev något annat … och för långt men jag har ändå inte sagt hälften av det jag vill 😊 Orkar inte redigera ner det, och heller inte vänta på refusering. För nästa vecka tänkte jag vara oanträffbar ute i vildmarken. (Men om någon vill använda så feel free (med referens).)

Om ni vill läsa mer, läs min bok vettja 😊 Den handlar inte om undergångsscenarier utan om hur debatten har förts sen IPCC bildades, och vilka som påverkat den. Den kanske kan vara en hjälp på vägen för att tänka er för innan ni skriver nonsens hämtat från nätet i era krönikor…
Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – inbunden (9789189215269) | Adlibris Bokhandel

Diagnostiskt klimattest för ledarskribenter

Naturligtvis finns det saker inom klimatdebatten man både kan och bör debattera och kritisera men det finns ju gränser. Det är inte hållbart om ”ena sidan” ska förhålla sig till fakta och publicerad vetenskap medan andra får fantisera fritt, plocka ut detaljer, ändra sig i takt med att de blir motbevisade bara för att slänga fram nya felaktigheter i en evig loop.

Ingen kan vara omedveten om problemen med falsk information och jag lever i den naiva tron att ingen vill vara en nyttig idiot. Och det borde väl i synnerhet gälla de som valt att utbilda sig till journalister? Men jag har i några inlägg visat hur vissa redaktioner inte verkar bry sig särskilt mycket om den saken (Axess, Fokus, GP)…  Är ni med på banan egentligen? Ta och fundera på nedanstående frågor inför nästa publikation om klimatet:


Grafen nedan är från lobbyorganisationen Global Warming Policy Foundation (GWPF). Den visar att det inte finns någon korrelation mellan koldioxidhalt och temperatur, eller hur?

GWPF 20 jan 2020 graf axlar

Nedan finns samma information men nu med en annan skala på temperaturen och en längre mätserie. INGEN förväntar sig att ens vara i närheten en tvågradig temperaturökning under 20 år (som valts i grafen ovan) och INGEN seriös kommunikatör skulle därför välja den skalan på y-axeln. INGEN seriös forskare påstår heller att enbart koldioxid påverkar klimatet (ja, det är en av alla halmgubbar).

CO2 vs temp Gareth vs GWPF

Tror ni det är ett medvetet val eller bara en slump? Tror ni den är framtagen för att sprida kunskap eller för att mata en redan brinnande brasa av missnöjdhet?


Följande graf, tagen från en anonym websida, användes av Elsa Widding på Swebb-TV:s höstkonferens (hon har skrivit boken Klimatkarusellen). Tror ni skalan för CO2 (gröna linjen) bara råkade bli så liten? Och till vänster är nutida minimala uppvärmning inritad (blåa pilen), visst är det hemskt hur IPCC överdriver när det är så här enkelt att motbevisa alarmisterna!

gisp2 med co2

Men nej, det är förstås inte sant. Originalgrafen går fram till 1855. Om man lägger in nutida temperaturer får man nedanstående graf (nej, det är inte helt rätt att bara klippa in och sammanfoga olika mätserier utan vidare men det illustrerar tydligt hur ovanstående graf inte stämmer). Observera att x-axelns skala nu är omvänd jämfört med ovan, dvs nutid åt höger. Läs mer här.

GISP2 with present_Box

Tror ni det är ett oskyldigt misstag?


Den här leken kan man köra i en oändlighet, så fort en bild vistats vara fel kommer tio nya, det är helt omöjligt att hinna/orka/vilja bemöta allt. Men hur länge ska man bli betraktad som en trovärdig källa och få utrymme på ledarsidor och liknande i yttrandefrihetens namn? Hur villiga är ni att sprida sånt här (ja, det är precis vad vissa av er gör, åtminstone indirekt).


Och hur länge ska det vara allas rättighet att utnyttja ledarsidor för att sprida felaktigheter om Mann et als hockeyklubbsgraf från ’98/’99? Jag har ältat det så många gånger att ni får läsa ett gammalt inlägg, t ex här. Det är faktiskt pinsamt att detta fortfarande anses vara aktuellt för debatt.

Men det är än mer pinsamt att Lars Bern på Swebb-TV år 2019 säger att ”hockeyklubban” var det enda som klimatologin byggde på ”under alla dessa år” (vilket förstås är rena fantasier). Bakgrund? Jo, ett internetrykte om att Mann blivit avslöjad som fuskare i rättegång, vilket förstås inte alls stämmer, läs här.

Och på tal om Bern, är det ärliga avsikter att sitta i en Expressenintervju och säga att han håller sig till ”accepterad vetenskap” och att IPCC kan det där med klimatet bäst, för att dagen efter skriva på sin blogg att IPCC är politiskt bakbundet eftersom de inte har mandat att undersöka naturliga faktorer som påverkar klimatet. Det är sådant skitsnack att alla som har kontakt med verkligheten borde reagera (eller åtminstone öppna valfri IPCC-rapport för att se om det stämmer? Spoiler: NEJ).

Bern som vidare på fullt allvar hävdar att IPCC och klimatforskningen är en stor bluff iscensatt av Rockefeller och Soros. Och ja, GöteborgsPosten, de flesta som uppskattade att ni publicerade Värmbys krönika 7 feb anser även att Bern är en trovärdig källa. Läs mer om Berns felaktigheter här.

Och hur trovärdig är en källa som t ex Gösta Pettersson som i sin bok Falskt Alarm inte ens nämner all den forskning som har gjorts på området efter Manns hockeyklubba? Inte ett ord!

Här, bara för att ta några exempel på studier som visar att nuvarande uppvärmning är exceptionell:

Hockeyklubbstudier

Kanske det beror på att Pettersson i stort sett enbart använt sig av lobbyisterna NIPCC:s rapporter som faktakälla? Lennart Bengtsson ska ju vara en trovärdig källa, borde vi då inte lyssna på honom även i detta avseende? Här sågar han deras rapport vid fotknölarna och skriver att det knappast kan vara annat än ett medvetet försök att förleda läsarna (ja, även LB hänvisar till IPCC som en trovärdig källa).


Och på tal om naturliga variationer. Ann Charlott Altstadt vill i krönika i Fokus ”exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning?”

Tror du verkligen på allvar att IPCC inte funderat på det? Och vilka av alla ”det är solen-argument” menar du?

Svensmarks hypotes om kosmisk strålning/solens aktivitet/molnbildning som påverkar temperaturen? Han påpekade själv 2009 att en nedkylning hade börjat och enligt hans hypotes skulle den fortsätta. Det gjorde den inte och det har inte setts en korrelation sen 90-talet.

Humlums solcykelhypotes? Kolla själv (Solheim, Humlum, Stordahl,  2012), de förutspådde en nedkylning på 0,9°C på norra halvklotet mellan 2009 till 2020 och hela 3,5°C nedgång på Svalbard. Hemläxa: kolla valfri temperaturmätserie och se vad som hände i verkligheten.

Scarfettas 60-årscykel utan fysikalisk förklaring? Även den påstår att vi ska befinna oss i en nedkylningsfas. Du kan inkludera den i läxan.

Eller Curry & Wyatts ”stadium wave”-cykel från 2013 som menade att issmältningen då stannat av och att vi skulle få en värmepaus fram till typ 2030.

Här finns ytterligare påståenden om att uppvärmningen har slutat och att vi skulle befinna oss i en nedkylningstrend sen länge. Hur länge ska dessa hypoteser behöva motbevisas?

Du kan även kontrollera om IPCC tagit upp de här faktorerna i valfri rapport. (Spoiler: JA).

Tycker ni inte det är lite märkligt ändå att ovanstående prediktioner aldrig översköljs av hånfulla kommentar från ”realisterna” medan klimatmodellerna som fungerar alldeles utmärkt ska dras i smutsen?


Tror ni att ovanstående är några udda avvikelser i klimatdebatten. Varsågoda, här kan ni kolla de vanligaste frågorna som ältats till förbannelse i årtionden. Nej, jag förmedlar inte ”den enda och slutgiltiga sanningen”, men ja det är fullt rimligt att de krönikörer ni avlönar förklarar varför de plockar ut en detalj från förra århundradet och inte med ett ord bemöter all den forskning som faktiskt finns.


GP-ledarsidor menade efter de publicerat Värmbys krönika att han ju sysslat med miljöfrågor tidigare och därmed (min tolkning) borde veta vad han pratar om. Är de trovärdiga källor enbart för att det har fina titlar eller dylikt?

Wakefield och Machiarini var läkare. Så var även Heimbach som satt i domstol och berättade skrämmande historier om ihjälbrända barn som skulle överlevt om det bara funnits flamskyddsmedel i sängkläderna. Men det var bara påhittat och de ihjälbrända barnen existerade inte. Det gjorde däremot de pengar han fått av den amerikanska bromindustrin att  föra deras talan …

Och var ska vi dra gränserna? De som inte tror på vetenskapen om klimatet hävdar till exempel fortfarande att det inte finns bevis för att DDT påverkar fåglar eller att asbest skulle vara hälsoskadligt (Milloy, Junk Science), freoner påverkar inte ozonskiktet och Montrealprotokollet är ett gigantiskt misslyckande (Nordin, Klimatupplysningen), problemen med plast i haven är bara påhittat (Moore, CO2 Coalition), det finns inga belägg för att reglera kvicksilverutsläpp från fossila bränslen (Soon, astrofysiker som är lite expert på det mesta och bara råkat ljuga om varifrån hans forskaranslag kommit ifrån) osv osv.

Lars Bern säger att alarmisterna aldrig kommer med några sakargument. Värmby säger samma sak och GP:s ledarredaktion säger att det går bra att skriva en replik och/eller debattera det på Twitter. Well, min replik refuserades och jag har inte fått en ynka kommentar på mina sakliga argument underbyggda av en rad angivna vetenskapliga artiklar (ja, jag taggade in både GP och Värmby). [16/2: nu har Värmby svarat på min ”replik”, kommenterade den här.]

Enda anledningen till att ni inte hör några sakargument är för att ni blundar och håller för öronen. Dessutom tröttnade folk på att älta exakt samma argument redan för tio år sen.

Jag är ärligt talat less på att höra personer som Jens Ganman och Henrik Jönsson sitta och gnälla på att ingen lyssnar på dem för att de är vita heterosexuella män. Jag har redan visat hur Ganman helt medvetet sprider falska rykten vidare och ändå har en enorm lyssnarskara, tjänar bra på det och blir dessutom belönad för det. Det är två jättebebisar som surar över att fysiken inte stämmer överens med deras känslor och kräver att alla måste lyssna på gnället.

Är det inte märkligt att alla de som gormar om mer realism i klimatdebatten menar att vi ska bortse från publicerad vetenskap och istället lyssna på en åsiktskorridor fylld av känsloargument och blogginlägg?

Och är det inte märkligt att de som ständigt hävdar att de bygger sin argumentation på logik och fakta (till skillnad från ”vänsterns” känsloargument) är helt allergiska mot vetenskapliga artiklar men gärna slänger fram 50 år gamla tidningsklipp som stöd för att vi ska anse att hela forskarkollegiet är korrupt och lobbyorganisationerna har rätt.

Det är helt okej att kritisera filosofen Torbjörn Tännsjös uttalanden om demokrati. Men släpp offerkoftan, ni FÅR göra det och väldigt få har något att invända i den kritiken, men när hans uttalande blir till ett av de starkaste argumenten (ja, det påtalas i nästan varenda ”klimatdebattkritiska” krönika jag har läst) för att klimatforskningen inte stämmer och att i princip varenda en av världens klimatforskare skulle vara korrupta så får ni fan stå där med foliehatten.

Nej, Fokus, Axess, GP osv, ni är inte modiga och rebelliska, ni är inte skeptiska, ni belyser inte ”båda sidor”. Vetenskap är ingen politisk vänster eller högerfråga.

You are being played!

Ni är på väg mot en trovärdighetsnivå i klass med Newsvoice men det är förstås ett fritt val att lalla med. Är tillfälliga ”ideologiska vinster” på sociala medier verkligen det enda viktiga?

 

Fan jag borde skaffa ett liv.

(Ja, jag är medveten om att jag ältar samma saker, men det kan ju bero på att motargumenten är exakt desamma som för tio år sen).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Axess: ”kraven på lydnad i klimatdebatten”

MNIL4203

Tidigare syntes klimathotsskeptiska artiklar mest i alternativa medier, bloggar och diverse insändare. Men som med det mesta från USA hamnar det så småningom även i Sverige och med Trump importerade ”vi” tydligen även republikanernas inställning i klimatfrågan och nu syns den typen av ifrågasättande på ledarsidor och liknande. Ganman blev till och med belönad trots att han bevisligen medvetet sprider rena lögner vidare.

I tidningsmagasinet Axess julnummer skriver Emil Uddhammar ”om kraven på lydnad i klimatdebatten”. Han slår knut på både sig själv och historien för att få ihop sitt resonemang om att kritiska röster tystas ner i media om klimatet.

(Jag förmodar att Uddhammar är den som Wikipedia beskriver som svensk statsvetare, liberalkonservativ, docent vid Uppsala universitet 2000, professor vid Växjö universitet 2006, numera Linnéuniversitetet).

”Grunden för den offentliga journalistiken och debatten i ett öppet samhälle bör vara ett kritiskt förhållningssätt. Så brukar vi tänka, och det gäller givetvis även läsare och allmänhet. Detta är också i linje med vetenskapsfilosofen Karl Poppers kritisk-rationella metod, vilken han kortfattat beskrev som ”conjectures and refutations”, teser och motbevis.”

Karl Popper, ja. Det är lätt att slänga ur sig men inte särskilt förtroendeingivande om man bara kräver av andra att de ska applicera det men själv tar på sig offerkoftan om censur så fort Poppers resonemang faktiskt tillämpas på riktigt.

Hur länge ska vi behöva älta Svensmarks hypotes om kosmisk strålning versus molntäcke/temperatur som saknar korrelation? Scarfettas solcykler som spårat ur, Humlums solfläckskorrelation som bevisligen inte stämde, Lindzens Irirseffekt som på sin höjd kan ha en akademisk effekt, Singers och andras ”det har inte skett någon uppvärmning sen [valfritt årtal]”, för att inte tala om alla manipulerade grafer osv?

I boken Falskt Alarm av Gösta Pettersson (liksom av myriader av andra) ältas fortfarande ”fusket” med Michael Manns hockeyklubbsgraf från 1999 (rekonstruktion av historiska temperaturer tusen år tillbaka), men inget om att det är utrett på korsen och tvärsen och att det finns i alla fall ett trettiotal* andra forskargrupper/studier som bekräftar den (plus en mängd annat).

[*4/2, på förekommen anledning (se kommentarer nedan): Här syftar jag på ett drygt trettiotal studier, se här, som bekräftar att senaste tidens temperaturer är de varmaste under senaste 1000 åren oavsett metodik, om än att de inte i varje detalj bekräftar grafen från 1999. Men även Mann var tydliga med att deras egen studie hade sina osäkerheter, från deras abstact:  ”Though expanded uncertainties prevent decisive conclusions for the period prior to AD 1400, our results suggest that the latter 20th century is anomalous in the context of at least the past millennium” (men även studien i sig är bekräftad och replikerad av andra trots sina brister som ingen försöker dölja).]

Här är en lista på studier som kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och autism. Det är ungefär samma storleksordning av studier som hockeyklubbsgrafer, är det då lika viktigt att vi även låter anti-vaxxare få utrymme i pressen?

(det finns säkert fler vaccinstudier, jag vet inte, men jag tror ni fattar poängen).

Det mesta av det som pseudoskeptiker tjafsar om på sociala medier har testats i Karl Poppers anda och avfärdats för decennier sen. Det är förstås fritt val för varje ny konservativ tyckare (ja, det verkar mest komma från det lägret) att nu hoppa in i debatten och gapa ”Censur!” över gammal skåpmat men räkna inte med att bli tagen på allvar (ett alternativ är att läsa på innan man ger sig på att skriva en artikel…).

Uddhammar och många likt honom letar upp udda (sorry) ställningstaganden, som t ex avskaffa demokrati och kräva enbarnspolicy likt Kina hade och halmgubbar sig igenom att man inte får säga emot det. Du får det, jag lovar, jag har gjort det själv flera gånger. Här kritiserar självaste Michael Mann ogrundade domedagsprofetior.


Uddhammar om att Guardian ändrat sin vokabulär: ”De som ifrågasätter forskningsresultat inom dessa områden skall kallas ”klimatforskningsförnekare”.

Nej, det var inte rätt, de säger att ”klimatskeptiker” ska kallas för ”klimatförnekare/klimatvetenskapsförnekare”. Om det är bra ord? Jag vet inte (använder det sällan själv) men innebörden är definitivt inte fel, att kalla de som dissar klimatvetenskapen för skeptiker är faktiskt rena skämtet (och precis alla vet vad som avses här).

För det handlar inte om att man inte får kritisera forskningsresultat utan om att anföra en jättelik konspirationsteori om att IPCC och jordens alla klimatforskare samkör sina resultat för att få fram ”rätt data” för att få sina forskningsanslag (nej, jag överdriver inte).

Guardian: Most “climate sceptics”, in the face of overwhelming scientific evidence, deny climate change is happening, or is caused by human activity, so ‘denier’ is more accurate.

Vad bygger jag det på? Se mina inlägg om klimatet här, ni får bilda er en egen uppfattning men jag anser att jag har gjort min hemläxa på den punkten utan att för den skull vara expert eller kunna allt.


”Den debatt som förts om miljövård sedan 1960-talet har i allt väsentligt haft solid vetenskaplig grund, exempelvis i väl belagda samband mellan giftanvändning och miljöproblem.

Till skillnad från klimatvetenskapen då antar jag?

Precis som Ulf Kristersson drar han fram gamla miljöfrågor som stöd för sin sak men det är faktiskt ganska bisarrt, de utgör tvärtom en lång rad av exempel på hur pseudoskeptiska personer som Uddhammar hjälpt till att förhala åtgärder TROTS den solida vetenskapliga grunden.

Efter Rachel Carsons Tyst Vår lejde till exempel pesticidtillverkarna PR-strategen E. Bruce Harrison för att bestrida vetenskapen. Lobbyorganisationen Global Climate Coalition, som inkluderade alla stora amerikanska oljebolag, anlitade samme man på 90-talet för att få USA att skippa Kyotoavtalet (de lyckades). Oljebolagen använde även samma PR-firmor som tobaksbolagen använt sig av för att bestrida vetenskapen bakom hälsoriskerna med rökning (ja, de blev fällda för bl a medveten manipulation av det amerikanska folket).

Singer, Seitz, Milloy, Joseph Bast, James Enstrom, Jay Lehr, Nordin med flera av de aktiva i klimatdebatten var som av en ren tillfällighet även aktiva i att bestrida hälsofarorna med rökning (bland annat). Två näraliggande vetenskapsområden som de naturligtvis är akademiska experter i allihop…

Ja, det har legat solid vetenskap bakom de stora miljöfrågorna men det har bestridits hårt i allt från bly i bensin, freoner, DDT, PCB, surt regn osv ända fram till klimatet. Det är exakt samma organisationer som står bakom motståndet, då som nu, samma konservativa politiker, i viss utsträckning även samma ”akademiska experter”, samma argument, samma förhalning och samma offerkoftor osv.

Nej, Uddhammar, tidigare miljöfrågor talar inte för din sak, bara tvärtom. Finns det någon grupp som kostat skattebetalare så mycket pengar som konservativa politiker som vägrar lyssna på vetenskap för att de tror att våra ekonomiska spelregler skulle vara någon naturlag? (Montrealprotokollet, reglering av SO2, bly i bensin osv sparar oss astronomiska summor men dessa åtgärder fördröjdes).


”Pudelns kärna är – hur kan vi veta vad som är ”bra” ekosystem? De som existerar nu? De som existerade på dinosauriernas tid? Fräken, ormbunkar och gråsuggor som vi möter i vår svenska natur fanns då och finns nu. Är det ”bra” eller ”dåligt”? ”

Måste man spela dum? Det utslagna fisket utanför Newfoundland var dåligt även om det inte berodde på klimatet. Precis som att det är dåligt om korallrev och de ekosystem som existerar där kollapsar. Men nej, det är inte livet på jorden som sådant som hotas. Ingen seriös forskare påstår det.

En miljö, ett ekosystem, ett jordbruk utvecklat efter förutsättningar som rått under hundratusentals år kommer påverkas av nya skadeinsekter, ändrade nederbördsmönster och temperaturer. Det blir problematiskt när det går för snabbt och inte fan ska man väl behöva vara utbildad naturvetare för att inse det? (men inte ens IPCC säger att det kommer vara dåligt för jordbruket överallt). Lomborg skriver i sin bok Cool It! att isbjörnar kommer utvecklas tillbaka till brunbjörnar. Varför ska media behöva älta liknande trams!?

Får du din åker dränkt i saltvatten är det sällan bra. Vatten i källaren är ganska kasst, om hela vägar och stadsdelar hamnar under vatten skulle nog en och annan tycka att det är dåligt. Utdragen torka är dåligt för jordbruket (särskilt som nästan alla större floder redan är överanvända) precis som för vilda växter och djur.


”Syftet är istället att ringa i varningsklockorna inför den journalistik och offentliga diskussion som uppmanar allmänheten att acceptera aktivistiska teser utan sedvanligt kritiskt tänkande. Det är inte värdigt ett öppet samhälle, det är också ett tecken på djup dekadens i det offentliga samtalet.

Den klimatretorik som växer fram i medierna och i det offentliga samtalet fokuserar på konsekvenser och åtgärder, men med rekommendationen att vi skall slänga allt kritisk-rationellt tänkande ut med badvattnet. Det är ett journalistikens bildstormande; det är de goda föresatsernas tyranni som begär förtroende.”

 

Nej, det är främst ett tecken på din okunskap och brist på just kritisk tänkande om allt det som far omkring på sociala medier. Om det finns några som överdriver? Klart det alltid kommer finnas, det är 2020, hur kan det komma som en överraskning för någon? Att MP eller någon filosof eller liknande lägger ett korkat förslag ändrar inte på vetenskapen.

Jag har sagt det förut, för all del kritisera klimatdebatten det finns alltid rättmätig kritik att föra fram, men dra av dig offerkoftan och läs på.

”Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord?”

Ja du, Uddhammar, hur ska vi nå framsteg utan kritiskt tänkande och att folk orkar göra ens en liten egen insats i att leta rätt på information innan man börjar oja sig? Känns som att det är något du själv borde fundera på faktiskt.

”Här handlar det alltså om att åstadkomma blind tro och lydnad hos läsaren; krisen är så stor, tycks Alestig och Guardian mena, att normala kritiska kapaciteter – ”vårt försvar” – bör läggas åt sidan.”

Trams är allt jag orkar att säga. En av journalisternas otacksamma uppgifter är sålla bort de myter och falska uppgifter som cirklar runt om klimatvetenskapen och bekräfta vad som finns fastslaget i vetenskapliga publikationer eller inte. Det är ingen lätt uppgift och Uddhammar gör det inte lättare.

Sammanfattningsvis lyfter Uddhammar fram några enstaka fall som exempel på hur det ligger till med den religiösa synen på klimathotet (igen, ja det finns fanatiker i precis alla frågor men precis som för dom så kan väl ett minimikrav vara att man åtminstone försöker förhålla sig till publicerad vetenskap?). I mina ögon är han bara ytterligare en tyckare som varken för fram någon saklig kritik om klimatvetenskapen eller ens tycks ha bläddrat i en IPCC-rapport. Det är min åsikt, men vad vet jag? Och vad spelar det för roll? Som jag skrev på Twitter:

 

Ursäkta mitt kräkande.