Kategori: Klimat

Historiska ögonblick inom klimatvetenskapen

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized6 kommentarer

Jag kan inte låta bli att hänföras av gamla vetenskapliga upptäckter och de som gjorde dem. Ärligt talat tror jag de flesta av oss skulle stå helt handfallna om vi skickades ett par hundra år tillbaka i tiden och blev tillsagda att bevisa den kunskap vi nu har. Även saker som vi nu anser vara enkla och självklara. Även för dem med fina akademiska titlar.

Idag reflekterar vi knappt över att vi på ingen tid alls lyckats isolera och ”strukturbestämma” ett för oss helt okänt virus. Vi tar det för givet. Det går dock nästan inte att föreställa sig hur mycket arbete som ligger bakom den kunskap som krävs för att åstadkomma detta. Ett ändlöst dunkande av pannor mot väggar, frustrationsvrål och ett oändligt antal motgångar för att då och då ta mikrosteg framåt. Som sen sakta men säkert bildar en helhet. Läs t ex om hur Sören Jensen, en kemist vid dåvarande Stockholms Högskola, lyckades reda ut vad som förorenade hans prover och hur vida spritt PCB var: Det mystiska miljögiftet – Maths Nilsson, författare

Ni säger att marknadsekonomin är grunden för vår välfärd? Skulle själv vilja hävda att vetenskapen och dess system för att publicera och sprida kunskapen har varit det helt avgörande. (Alltså, inget är svart-vitt förstås.)

Här några avgörande steg i klimathistoriken:

1640: Johann Baptista van Helmolt upptäcker koldioxid

Vi vet förstås att luften består av en blandning av gaser, men det finns egentligen inget självklart i detta antagande. Flamländaren Helmolt visade att det bildades en ”annan sorts luft” – än den vi andas – vid förbränning. Han kallade det ”gas sylvestre” (som vi nu vet är koldioxid). Likaså noterade han en annan sort luft som bildades i tarmar och av svampar, den kallade han “gas pingue” (=metan). Det var alltså Helmolt som myntade ordet gas som kan härledas till grekiskans ord för kaos.

Även om han gjorde en del experiment som känns rätt moderna i sin utformning var det uppblandat med en rad mer ”andliga” och mystifika uppfattningar om vår värld.

1754 Joseph Black konstruerar första ”koldioxiddetektorn”

Den skotske kemisten Black hettade upp kalciumkarbonat och upptäckte att materialet ”förvandlades” till kalciumoxid och någon sorts gas. Han noterade också att gasen kunde återförenas med den fasta kalciumoxiden och därmed återbilda kalciumkarbonaten. Just denna ”återfixering” till den fasta substansen gjorde att han kallade den för ”fixed air”. Den var dessutom identisk med den Helmolt hade kallat ”gas sylvestre”. Black visade också (ihop med andra) att det inte gick att tända ett ljus i denna luft och att möss inte överlevde i denna atmosfär.

Black upptäckte att denna ”fixed air” (koldioxid) bildade en fällning när man bubblade den genom en vattenlösning av kalciumhydroxid (det bildas då kalciumkarbonat och lösningen blir mjölkig). Han använde detta för att påvisa att koldioxid fanns i vår utandningsluft, bildades vid mikrobiell fermentering och vid förbränning av kol och olja. Blacks apparat förfinades senare av Henry Cavendish (som bland mycket annat också var först att beräkna jordens massa).

1824 Jean-Baptiste-Joseph Fourier beskriver växthuseffekten

Fourier beräknade att temperaturen på jorden borde vara mycket kallare än den de facto var om värmen enbart skulle bero på solens inkommande strålar. Hans hypotes var att atmosfären släpper igenom de inkommande solstrålarna men inte den utgående ”mörka” värmestrålningen från jordens yta. Även om Fourier, vad jag förstår, aldrig kallade detta för växthuseffekt så liknade han fenomenet vid hur atmosfären agerar som fönsterrutan i ett drivhus (anledningen till att det blir varmt i ett växthus beror dock främst på att det saknas konvektion där, dvs luften stängs inne, och inte på att IR-strålning absorberas på det sätt som växthuseffekten beskriver Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare).

1856 Eunice Foote presenterar experimentella bevis för växthuseffekten

Eller rättare sagt, Footes resultat presenterades åt henne på en konferens anordnad av American Association for the Advancement of Science. Kvinnor var tydligen inte välkomna där! Footes resultat var de första riktiga experimentella bevisen på Fouriers hypotes. Hon hade fyllt glasrör med koldioxid samt fuktig respektive torr luft och sen placerat dem i solljus kontra skugga och kontrollerat temperaturen. Hennes försök visade att koldioxid och vattenånga absorberar mer energi än vad torr luft gjorde (framförallt koldioxid). Hon spekulerade också i att detta kunde ha påverkat klimatet i ”historiska tider”.

1859 John Tyndall presenterar fler bevis

Tyndall har varit den som fått äran av att först ha presenterat experimentella bevis för växthuseffekten, men som synes ovan stämmer det inte riktigt (det verkar oklart huruvida han hade haft kännedom om Footes försök). Hans experiment tycks dock ha varit mer omfattande än Footes och han påvisade hur kväve och syre inte ”fångade in” energi, vilket däremot koldioxid, vattenånga och ozon gjorde.

1896 Svante Arrhenius beräknar klimatkänsligheten

Arrhenius var först med att göra en beräkning av vad en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle få för effekt på temperaturen (brukar kallas klimatkänslighet). Han kom fram till 5–6 °C, vilket ska jämföras med nutida bästa uppskattning: Sannolikt: 2,6-4,1 °C (66% range), Mycket sannolikt: 2,2-4,9 °C (90% range). Senaste IPCC-rapporten redovisade 1,5-4,5 °C men den är från 2013 (Arrhenius beräkningar skulle nog inte hålla idag, det var mycket fysik han inte kände till när det begav sig).

Men även om han insåg att våra utsläpp skulle leda till en uppvärmning kunde han för sitt liv inte förutse vilken enorm utveckling som skulle följa – han uppskattade att det skulle ta tretusen år innan koldioxidhalten i atmosfären skulle fördubblas på grund av våra utsläpp. Med nuvarande takt är vi dock där runt 2060 eller något sånt.

1901 John Koch och Knut Ångströms motbevisar Arrhenius

John Koch utförde, efter diskussioner med Knut Ångström (son till den mer kände Anders Ångström), experiment som motbevisade Arrhenius hypotes. Försök som man idag dock vet innehöll en del felaktigheter. Men resultaten gjorde att intresset för växthuseffekten avtog. Men bara tillfälligt.

1912 Diskussionen lever uppenbarligen i samhället

Växthuseffekten art fr 1912

1938 Guy Stewart Callendar sammanställer första globala medeltemperaturen

Callendar sammanställde en enorm mängd mätdata (som förstås inte fanns digitalt tillgängliga) och kom fram till att temperaturen var på uppåtgående (men verkade inte tycka det var något dåligt: ”the return of the deadly glaciers should be delayed indefinitely.”). Han lyfte fram att uppvärmningen kunde bero på växthuseffekten men fick inte jättegehör från sina vetenskapliga kollegor. De menade att det nog bara handlade om naturliga variationer. Och med tanke på mätningarnas kvalitet kunde man väl bevisa vad som helst?

Kunskapen om klimatet växte allt mer och farhågorna att de exponentiellt stigande koldioxidutsläppen utgjorde ett problem blev allt starkare. 1958 lyckades Charles Keeling med att mäta koldioxidhalten i atmosfären och upptäckte att den fluktuerade med årstiderna. När det är vår/sommar på norra halvklotet ”drar” växtligheten koldioxid ur atmosfären och halten sjunker för att sedan öka under höst/vinter. Detta har mätts kontinuerligt sedan dess (då han började var halten 313 ppm, den 7 juni 2021 var den 419 ppm).

1956 Första ”General circulation model” (GCM) of the atmosphere

Norman Phillips publicerade studie baserad på den första datordrivna klimatmodellen som beskrev flödena i troposfären. Datorn som användes hade ett minne på 5 kB och ytterligare 10 kB på ett externt minne…

1965 USA:s president vetenskapliga råds rapport

President Lyndon B Johnson fick redan1965 fick en rapport från sina vetenskapliga rådgivare som refererade till tre dussin vetenskapliga studier från 50 och 60-talet och de sa så här:

”Within a few short centuries, we are returning to the air a significant part of the carbon that was extracted by plants and buried in the sediments during half a billion years”

”Through his worldwide industrial civilization, Man is unwittingly conducting a vast geophysical experiment. Within a few generations he is burning the fossil fuels that slowly accumulated in the earth over the past 500 million years”

”By the year 2000 the increase in CO2 will be close to 25%. This may be sufficient to produce measurable and perhaps marked changes in climate.”

”The climate changes that may be produced by the increased CO2 content could be deleterious from the point of view of human beings.”

Och på den vägen är det. 2015 lyckades man empiriskt mäta och bekräfta en ökad växthuseffekt från två olika platser på jorden Observational determination of surface radiative forcing by CO 2 from 2000 to 2010 | Nature:

These graphs show carbon dioxide’s increasing greenhouse effect at two locations on the Earth’s surface. The first graph shows CO2 radiative forcing measurements obtained at a research facility in Oklahoma. As the atmospheric concentration of CO2 (blue) increased from 2000 to the end of 2010, so did surface radiative forcing due to CO2 (orange), and both quantities have upward trends. This means the Earth absorbed more energy from solar radiation than it emitted as heat back to space. The seasonal fluctuations are caused by plant-based photosynthetic activity. The second graph shows similar upward trends at a research facility on the North Slope of Alaska. (Credit: Berkeley Lab)

I år (2021) publicerade NASA en studie som via satellit empiriskt kunnat mäta den ökade växthuseffekten också på global skala. Observational evidence of increasing global radiative forcing – Kramer – – Geophysical Research Letters – Wiley Online Library

(Förutspår att kritik kommer för att jag utelämnat artiklar om en stundande istid på 70-talet. Har redan tjafsat om det i ett par inlägg: Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär – Maths Nilsson, författare ).

Köp gärna min bok om du är intresserad av vad som hänt bakom kulisserna i klimatdebatten sedan IPCC bildades (eller bara vill sponsra det jag gör): Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

Politik i bokhyllan SvT

Den Av Mathsi Klimat2 kommentarer

I måndags blev jag intervjuad av Nedjma Chaouche om Spelet om klimatet i programmet Politik i bokhyllan på SvT Forum. Spelades in i deras lilla ”fjärrstyrda” studio i Riksdagshuset. Ganska stor skillnad jämfört med intervjun i TV4:s Nyhetsmorgon. Där var det pang på, ett kort inslag och intervjuarna hade inte läst boken. Nu var det längre tid (en kvart) och Nedjma hade läst boken och ställde intresserade frågor.

Om det blev bra? Det får ni bedöma själva, direktsändning gör en ju lite nervös får jag erkänna 😉 Den omedelbara känslan var likadan som efter Nyhetsmorgon: väldigt vad snabbt det gick och vad sa jag egentligen!?

”Ett smutsigt propagandakrig mellan vetenskap och politik” | SVT Nyheter

I onsdags blev jag också intervjuad i Klimatpodden. Inte bestämt när det avsnittet läggs ut, ska ju redigeras och så. Jättekul och intervjun pågick i mer än en timme – jösses vad slut i skallen man blir, finns säkert en del saker jag kanske skulle formulerat annorlunda 🙂 …

Patrick Moores nya bok om överdrivna larm

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized14 kommentarer

Det är poppis med böcker som ”klär av miljöalarmismen”. Patrick Moores Amazonbästsäljare Fake Invisible Catastrophes and Threats of Doom är en i raden. Moore hävdar, i vanlig ordning, att hans bok är byggd på vetenskap. Sean Holman, professor i journalism vid Mount Royal University i Calgary, har tagit en titt på innehållet i boken och har också kontaktat flera av de forskare vars studier Moore använder som referenser.

Moore var en gång i tiden Greenpeaceaktivist, och framställs ofta som forskare eftersom han har en doktorshatt i ekologi från 70-talet. I själva verket har han lämnat både akademin och Greenpeace för evigheter sen och är inget annat än en lobbyist/opinionsbildare. De så kallade vetenskapliga artiklar han skriver är rapporter utgivna av olika tankesmedjor och skulle inte hålla ens som studentuppsats, se ett av mina tidigare inlägg: Patrick Moore. En studie i förnekelse. – Maths Nilsson, författare

Nedan följer några punkter ur Holmans långa genomgång (jag har själv inte läst boken och refererar bara till texten).

Moore är övertygad om att korallerna inte kommer påverkas av klimatförändringarna och att larmen är överdrivna. 2016 drabbades Stora Barriärrevet av en kraftig värmebölja där stora delar av revet drabbades av korallblekning. Moore skriver att det bara handlar om alarmistiska rubriker utan stöd:

“… the careful reader would be hard pressed to find the origin of the 93 per cent as there is no record of it other than in headlines.”

Verkligheten: här är ett pressmeddelande från ARC Centre of Excellence Coral Reef Studies som nämner just denna siffra: Only 7% of the Great Barrier Reef has avoided coral bleaching – ARC Centre of Excellence for Coral Reef Studies (coralcoe.org.au). Studier som sedermera avrapporterades i Nature Global warming and recurrent mass bleaching of corals | Nature

Moores kommentar till Holman var att han måste ha missat den. Det var ju synd.

”Varmare hav hotar inte korallreven”

Moore säger att en ökad temperatur bara är gynnsamt och leder till en högre biodiversitet i haven. Han hänvisar till en studie av Tittensor m fl som stöd för detta Global patterns and predictors of marine biodiversity across taxa | Nature.

Tittensor svarar Holman att deras studie handlade om hur det generellt såg ut på jorden, det finns fler arter i varmare vatten, MEN den säger inget om vad som händer vid en så pass snabb förändring som nu sker. Tittensor har själv publicerat studier som visar på det omvända mot vad Moore hävdar:

Moore skriver att “warmest waters in the world have the greatest diversity for every taxonomic class of marine life”, med hänvisning till samma studie. Men enligt Tittensor själv visade studien att artrikedomen i öppet hav är störst i subtropiska regioner medan kustnära arter är rikligast i varmare ekvatoriella områden. Om Moore backade från sitt påstående efter att ha fått ta del av Tittensors kommentarer? Nä, det är inte riktigt så klimatdebatten fungerar.

”Nevertheless, Moore maintained his support for that claim, citing a map he said showed that “tropical and subtropical waters are about the same temperature,” something Tittensor wrote could be “disproved with about 30 seconds of Googling,” providing four supporting links.”

Holman frågar Moore varför han inte kan visa vetenskapliga artiklar som som stöder det han skrivit om uppvärmningen av haven. Moore levererar standardsvaret att han inte tror på klimatmodeller…

Det finns fler kommentarer om korallernas väl och ve i Holmans genomgång. Och för er som anser att forskare bara larmar och inte kan ta in ny information publicerades en artikel i Nature i år som skriver ner hoten mot en utrotning av korallreven en aning (en av forskarna, Terry Hughes, tillhör den som larmar mest om Stora Barriärrevets hälsotillstånd):

”Our findings suggest that, while local depletions pose imminent threats that can have ecologically devastating impacts to coral reefs, the global extinction risk of most coral species is lower than previously estimated.”

”Klimatförändringarna orsakar inte fler skogsbränder i USA”

USA:s myndigheter redovisar ytan av brunnen mark från och med tidigt 1980-tal, vilket ger en ökande trend. I bloggosfären och i Lomborgs artiklar låter det dock helt annorlunda. Där används ofta nedanstående graf:

Så mycket för nya rekord, eller hur!

Myndigheterna skriver att statistiken innan 1983 inte kan jämföras med tidigare år eftersom jämförelsebar data inte finns och/eller kan inte bekräftas:

Bild

Moore tar dock detta som ett ”politisk uttalande”.

Det är ingen som förnekar att ”bränd yta” har minskat sen 1900-talets början i både USA och världen. Men om man ska leta efter en ”klimatsignal” i dessa mätningar kan man inte bara stirra sig blind på stapeldiagram utan att fundera på vad värdena innebär och hur de har samlats in (om man nu är intresserad och inte bara vill sprida propaganda). Det har trots allt hänt en del i världen sedan 1920-talet vad det gäller övervakning, bekämpning och markanvändning.

Stefan Doerr, Professor, Swansea University: ”In other words, where humans have not converted flammable landscapes to less or-non flammable landscapes by removing or changing the vegetation, warming temperatures are, overall, associated with an increase in fire activity. A very thorough recent global analysis of trends and fire knowledge overall is here” (Bowman et al 2020). (i ett av mina tidigare inlägg här finns länkar till fler studier).

Här finns mer om detta.

Att använda data som Moore och Lomborg är lite som att använda nedanstående graf som argument för att mässlingsviruset har blivit mindre smittsamt med åren. Vi vet alla vad denna nedgång beror på (hej, antivaxxare):

File:Measles cases graph.svg - Wikimedia Commons

”Det finns ingen korrelation mellan koldioxid och temperaturen”

Här dyker Moores favoritgraf upp som sägs visa att det inte finns någon korrelation mellan temp och CO2-halter 600 miljoner år tillbaka:

What are your thoughts on the fact that CO2 levels have hit 415 PPM for first time in 3 million+ years? Or the fact this, and or our hand on it, is

Grafen är som synes gjord av en viss Nasif Nahle med ett, hm, märkligt cv: professor vid Biology Cabinet Org (enligt den nu nedlagda (?) hemsidan var/är det en grupp Nahle startade med sina kompisar när han var 23 år och de bedriver någon sorts frilansande forskning About_Us (archive.org)), han har även en tidigare professur i okänt ämne och menar att jorden inte värms upp utan kyls ner.

Nåja, Nahle hänvisar som synes till en bok skriven av Ruddiman, som dock bestämt förnekar att grafen skulle komma från honom. Moores respons: jaha, då får jag väl ta bort den informationen (hej, källkritik).

Det hänvisas också till en artikel skriven av Pagani (numera avliden) i Science 2005. Den beskriver CO2-nedgången mellan 45-25 miljoner år sedan, en liten fraktion av ovanstående alltså. En annan artikel av Pagani i Science 2006 kommer till slutsatsen att klimatet är väldigt känsligt för koldioxidhalten i atmosfären:

”Sudden global warming 55 million years ago provides evidence for high climate sensitivity to atmospheric CO2″

Precis det motsatta till vad Moore påstår.

I grafen ovan visas temperaturen som i det närmaste binär med ett varmt och ett kallt läge. Det kommer från en schematisk, handritad graf av Scotese baserat på väldigt sparsamma data. Idén om att det bara skulle finnas två lägen är sedan länge utdaterad – i alla fall om man frågar dem som jobbar med det. Läs mer och om ursprunget till grafen på RealClimate: Can we make better graphs of global temperature history?

Holman kontaktade även Scotese som bifogade en av ina egna studier av syreisotoper och påpekade:

“There’s no doubt that more CO2 leads to higher temperatures.”

Moores kommentar på det? “I’d like to see his argument on that,” Moore replied, later accusing Scotese in an email of being a “full-on alarmist” who has “clearly bought into the ‘CO2 is dangerous’ mantra even though it is at historically low levels.”

Det är för övrigt intressant att argumentet om att klimatet alltid har varierat och att koldioxidhalterna varit högre förr, förs fram som om de ”mainstreamforskare” som tagit fram dessa data inte känner till dem! Notera att solens instrålning har varierat på denna skalan och är inte medräknad. Havsnivån, som var mer än 80 meter högre än i dag vid ”koldioxidtopparna”, visas inte heller.

”Försurningen av haven är en ren fabrikation”

Moore menar att detta inte stämmer och stödjer sig delvis på en 16 år gammal artikel. Enligt Moore säger denna att pH inte ändrats i haven utanför Australiens västkust mellan 1708-1988. Professor Carles Pelejero, huvudförfattare till artikeln, säger dock att Moores påstående inte stämmer (han påpekar att det var flera bloggar som missuppfattade just detta när artikeln publicerades, men blev förvånad över att det fortfarande används som ett argument 16 år senare (gissar dock att ingen som följt Moore och klimatdebatten höjer på ögonbrynet en millimeter).

Vad artiklen/studien visar är hur pH i en begränsad lagun i området har varierat baserat på så kallade proxydata från bor-isotoper. Kemin ”uppför sig” betydligt annorlunda där än i haven utanför och det är svårt att detektera en trend i ”bruset”. Pelejero gav Holman länkar till en studie som använt sig av samma teknik men i havet utanför som visar en tydlig trend Surface ocean pH variations since 1689 CE and recent ocean acidification in the tropical South Pacific | Nature Communications En annan studie från Sydkinesiska sjön: Acceleration of modern acidification in the South China Sea driven by anthropogenic CO 2 | Scientific Reports (nature.com)

Moores kommentar? “I don’t buy it. They don’t know what the pH was in 1900, never mind 1850, never mind 1750. They don’t know what the pH was then.”

Han svarade dock inte på varför han i så fall använde Pelejeros artikel för att bevisa just detta… Och så hänvisar han istället till Craig Idso vid organisationen Center for the Study of Carbon Dioxide and Global Change. Även om man bortser från de miljoner denna organisation och familjen Idso har fått från vissa särintressen så är det inte vetenskapliga artiklar Moore stödjer sig på utan diverse blogginlägg. Allt är med andra ord precis som vanligt.

Det finns fler detaljer i Holmans genomgång. Moore har en bestämd uppfattning om att koldioxid enbart är bra och att människor inte påverkar klimatet. Han letar sedan fram detaljer för att stödja denna åsikt. Det hjälper inte ens att de som tagit fram dessa data dementerar Moores påståenden. Han replikerar bara att de är rädda för att ha en avvikande uppfattning (C.Y.A – Cover Your Ass action). Ett cirkelresonemang som aldrig tar slut.

Är allt Moore säger och anser fel? Så brukar det knappast vara, men hans trovärdighet som informationskälla är i mina ögon helt förbrukad sedan länge och det tar år och dagar att gå igenom varenda påstående han ständigt häver ur sig.

Men detta är förstås ingen information som når Hakelius, Lena Andersson, SvD:s ledarredaktion osv. Tids nog kommer Timbro argumentera för hur ”vi” åtgärdade även ”klimatproblemen” enbart för att vi blev rikare – precis som de nu tar åt sig av att miljön är så mycket bättre trots attackerna på den fria marknaden tidigare utsläppsregleringarna har inneburit.

Jag säger väl som ”klimathotsskeptikerna” – allt går i cykler…

PS. Moore är förstås tystad på sedvanligt sätt …:

Moore’s book, which was just released in audiobook and hardcover formats, has so far been promoted by Canada’s largest newspaper chain, Rupert Murdoch’s Sky News in Australia, a TV talk show supported by a prominent Canadian university and a PBS talk show, as well as a constellation of conservative or climate science doubting groups including the Competitive Enterprise Institute, American Thinker, Rebel News, Watts Up With That? and Friends of Science.

The Washington Times and the Epoch Times both promoted it within the last several weeks.

”Var rädd om skeptikerna” – en kulturdebatt av rang

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap3 kommentarer

SvD:s ledarsida fick nog precis den reaktion de ville ha på Lena Anderssons krönika häromdagen. Alla reagerade exakt som de skulle (jäpp, jag med). Maciej Zaremba (författare och journalist) skrev en, i mina ögon, märklig kolumn i DN 24 maj 2021 som kommentar till ”dramat”. Han menar att vi borde vara ”rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta”. Han påpekar att det blev fel i LA:s krönika men ändå.

Hakelius är dock upprörd och skriver en krönika, riktad mot särskilt Zaremba, i Expressen med titeln ”Den antidemokratiske grannen är nu normen”. Zarembas krönika inleds nämligen med att han beskriver att han har en granne som ”vill ersätta demokratin med en global ekodiktatur” – men ändå klagar Zaremba bara på LA:s brister, inte grannens!

Hakelius: ”Lena Anderssons skepsis är det avvikande och farliga. Den som inte ser det bisarra i det är sin samtids fånge. Den som inte ser faran är en dödgrävare.”

LA fick igår chansen med en ny krönika på SvD:s ledarsida. Återigen antar jag att det ska handla om samhällets och journalisters brist på skepsis mot klimatalarmismen. Men det blir lite som att se på en sketch av Gösta Ekmans Papphammar som snubblar omkring i rummet utan kontroll. Om hon i sin första krönika åtminstone gjorde ett försök att lägga fram några exempel på saklig kritik handlar det nu enbart om trassliga trådar marinerade i en ideologisk värdegrund. Hon klagar på all undergångsretorik för att sen själv beskriva den totala katastrof och brott mot individens frihet som väntar om klimatåtgärder införs (It’s okay when we do it! – det är sen gammalt att alarmism enbart kan gälla att åtgärda miljöproblem).

Mattias Svensson (Timbroit och ledarskribent på SvD) stämmer in på Twitter: ”Lena Andersson: Det vore en hemsk tillvaro att all frihet och alla mänskliga ambitioner underordnas despoti och ett statligt satt mål. Internet: Klimatförnekare! En jobbig dag för oss klimataristoteliker, men det är vi (jag) vana vid.”

Det brukar ofta grymtas om infantila kulturdebatter, men det här är fanken Kulturdebatternas Kulturdebatt. Brist på kunskap och ovilja att lära sig upphöjs till skepticism och någon sorts försvar av den fria världen! Som om de blivit personligt kränkta av forskningens resultat.

Hakelius skriver: ”Hon konstaterade att journalistiken ersatt skepticism med aktivism i denna fråga. Hon beskrev hur alarmism blivit ett tecken på högtstående moral och tvivel ett tecken på ljusskygg osedlighet.”

Ja, hon skrev det, ja! Men helt utan belägg. Andrew Wakefield säger att vaccin ger autism – man varken måste eller bör ta det för en sanning.

LA uppvisade enbart en häpnadsväckande naivitet och bevisade dessutom att hon inte gjort minsta försök att se efter vad forskningen faktiskt säger i det hon skrev om (se mina tidigare inlägg här och här). De tre nämnda debattörerna ovan hänvisar till en filosof och ett eller annat uttalande taget ur sitt sammanhang för att bevisa för att alla alarmister vill ha en klimatdiktatur. Så ohederligt och barnsligt att jag inte orkar kommentera det mer.

Själv undrar jag om någon av alla dessa proffstyckare har en aning om vad de faktiskt ropar efter? ”Jo men alla sidor måste belysas”. Tack, men hur? De ger aldrig några konkreta förslag på hur vetenskaplig informationsspridning ska gå till.

Världen bryter ryggen för att få till just en sådan transparant belysning och dokumentering av klimatvetenskapen genom IPCC. De tusentals artiklar som ingår i deras bedömningar har granskats och nagelfarits som brukligt är innan publicering i vetenskapliga journaler. Därefter kan alla forskare försöka bekräfta, förkasta och kommentera innehållet. IPCC:s rapporter granskas sedan i sin tur i flera rundor (vem som helst har i princip kunnat vara med), kommentarer och svar är offentliga.

Men det duger inte, LA hade inte ens bläddrat i sammanfattningen – men vet ändå att det är fel. Istället lyfter hon fram anekdotiska observationer och uttjatade argument som härstammar från diverse tankesmedjor och bloggar. Allt är en konspiration. Istället ska vi lyssna på bloggar, upprop från icke-klimatforskare och enstaka akademikers åsikter som inte står på vetenskaplig grund. Då hamnar vi i samma situation som vaccinmotståndet.

Jo, man både får och bör klaga på journalister (det finns gott om rättfärdig kritik att framföra), man får ställa kritiska frågor till forskare – de flesta brukar inte ha några problem att diskutera osäkerheter och liknande, och man får vara kritisk till vilka åtgärder som ska vidtas. Men gör man det samtidigt som man slänger ur sig en konspirationsteori att alla världens forskare i princip fuskar kanske man får räkna med irriterade svar!?

Bloggen Klimatupplysningen och Elsa Widding hurrade förstås åt LA:s inlägg. Victor Galaz (associate professor vid Stockholm Resilience Centre) skrev också en replik till LA:s krönika, EW spelade in en video och kommenterar där i nedlåtande ton: ”Victor Galaz, du är helt ute och cyklar!”

Låt oss ta en titt på några av EW:s påstående i videon. Ännu en bild av vad som ”tålmodigt måste diskuteras” enligt LA.

Ca 1:35: EW: Har du, Viktor, tänkt på varför klimatmodellerna stämmer så dåligt med verkligheten?

Hon väljer här att visa en klassisk bild som ska visa att alla klimatmodellerna är way off target (jag har skrivit om liknande exempel här, där cherry pickade data från troposfären – oftast enbart från tropikerna eftersom svårigheterna att få tillförlitliga data därifrån är betydande Tropical hot spot – att hantera vetenskapliga osäkerheter – Maths Nilsson, författare).

Men de så kallade skeptikerna vägrar att visa nedanstående bild för temperaturen vid markytan (CMIP5 och CMIP6 är modellensembelkörningar). Här är en utvärdering av klimatmodeller som använts sen 1970-talet RealClimate: How good have climate models been at truly predicting the future?

BILD 2 TV4 Modeller CMIP5+CMIP6

8:10 Strunta i Sammanfattning för beslutsfattare – den är skriven av politiker för politiker.

Nej.

Ca 14:20: IPCC mörkar naturliga variationer för politikerna:

En av sakerna LA tagit till sig utan minsta skepticism. EW frågar sig hur det kan komma sig att IPCC inte tar upp naturliga variationer i sammanfattningen. ”Är inte detta gravt vilseledande? Det lurar ju våra stackars journalister och politiker …”

Det enda som är vilseledande är EW:s påstående. Det tar en minut att kolla upp att det inte stämmer, här skrivs det som synes både om vulkaner och solinstrålning (men allt annat hon tar upp är förstås grundligt och skeptiskt granskat…):

Ca 15:00 Att bara koncentrera sig på koldioxid är som att gå i samma fälla som mannen som bara letade efter sina nycklar under lampskenet för det var där det var ljust.

Naturligtvis, men så är ju heller inte fallet. Det är bara att slå upp närmsta IPCC-rapport för att kontrollera.

13:30 Om klimatmodeller: Man gör många antaganden, det kan vara att den relativa fuktigheten är konstant, man antar också att kosmisk strålning är konstant, man antar att långsamma svängningar i haven saknar betydelse, man antar att solens totala strålning (TSI) inte kommer ändra sig osv…

Ca 15:40 Det är viktigt att veta att IPCC inte inkluderar naturliga variationer i modellerna.

Självklart görs antaganden. Självklart är det saker som är osäkra, precis som i alla andra vetenskaper. Ta läkemedel, alla kliniska prövningar visar att våra modeller inte är fullständiga – 100%-iga resultat erhålls aldrig. Men det innebär knappast att vi inte vet något, eller att vi ska lägga ner all modern sjukvård och sluta behandla för den skull.

Varför lyssna på EW om så komplicerade saker som klimatmodeller? Hon har, precis som jag, förmodligen aldrig varit i närheten av att använda en. Här finns en lång utläggning Q&A: How do climate models work? | Carbon Brief

Självklart tas naturliga faktorer med. Här finns t ex en beskrivning av hur solstrålning, kosmisk strålning etc hanteras: GMD – Solar forcing for CMIP6 (v3.2) (copernicus.org). Här är ytterligare saker som inkluderas i modellerna:

Eller varför inte lyssna på en av världens främsta forskare, Gavin Schmidt vid NASA. Självklart är de medvetna om begränsningarna:

Men att så tvivel om detta är den enklaste saken i världen. Det är endast de så kallade skeptikerna som förväntar sig att modellerna ska visa exakt rätt.

Ca 16:05 Klimatet varierar som en sinuskurva… Sen istiden har temperaturen varierat i 30-årscykler

EW har inga som helst problem att acceptera rena kurvpassningar om det passar in i det hon vill föra fram. Så också i detta fall Climastrology – curve fitting planetary movements (skepticalscience.com)?

Här är den senaste (?) rekonstruktionen av temperaturen sedan istiden Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach | Scientific Data (nature.com). Men EW ser inget exceptionellt i varken ändringarnas hastighet elle rmagnitud.

temp 12K_ny hockey

10:50 EW: Victor och hans journalist kollegor borde fundera lite på vad som styr klimatet. Har ni tänkt på solen?

Vad tror du själv?

Orkar inte mer. Samma gamla tugg. Samma hänvisningar till CLINTEL och andra pseudogrupper där vi ska ta upprop från personer som professor emeritus Ingemar Nordin på Klimatupplysningen på allvar (nej, han har inte varit i närheten att forska om klimat). Som om vi ska rösta på vilka vetenskapliga artiklar som är godtagbara.

Det här är inga engångsexempel. EW har gång efter annan visat att hon hämtar anonyma grafer på nätet och stödjer sig på information från bloggar som har bevisats vräka ut felaktig info hur många gånger som helst. (Ja, helt bevisat!)

Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare

Och när det inte går att hitta något annat, anklaga IPCC för att vara politiska. Well, här nedan listas några hundra akademiska institutioners uttalande om klimatvetenskapen. Inte för att jag tror att Andersson, Hakelius, Svensson eller Widding bryr sig – en filosof har ju sagt att vi måste införa diktatur. Kulturdebatten måste få leva! Hur skulle annars Hakelius och kompani ha ett jobb, men blanda inte ihop brist på kunskap med verklig skepticism.

Man får inte vara naiv när man söker information om klimatet. Det finns de som avsiktligt sprider felaktig information. Alla ”klimatförnekare” gör inte det förstås medvetet och alla är naturligtvis inte köpta av oljeindustrin, men debatten har blivit ett självspelande piano där felaktigheter ältats i evigheter. Vissa tidningars ledarsidor väljer att stoppa mynt i springan för att hålla det igång.

Ni har väl läst min ( 😉 ): Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

(tagen härifrån: List of Worldwide Scientific Organizations – Office of Planning and Research (ca.gov)

List of Worldwide Scientific Organizations

The following are scientific organizations that hold the position that Climate Change has been caused by human action:

  1. Academia Chilena de Ciencias, Chile
  2. Academia das Ciencias de Lisboa, Portugal
  3. Academia de Ciencias de la República Dominicana
  4. Academia de Ciencias Físicas, Matemáticas y Naturales de Venezuela
  5. Academia de Ciencias Medicas, Fisicas y Naturales de Guatemala
  6. Academia Mexicana de Ciencias,Mexico
  7. Academia Nacional de Ciencias de Bolivia
  8. Academia Nacional de Ciencias del Peru
  9. Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  10. Académie des Sciences, France
  11. Academies of Arts, Humanities and Sciences of Canada
  12. Academy of Athens
  13. Academy of Science of Mozambique
  14. Academy of Science of South Africa
  15. Academy of Sciences for the Developing World (TWAS)
  16. Academy of Sciences Malaysia
  17. Academy of Sciences of Moldova
  18. Academy of Sciences of the Czech Republic
  19. Academy of Sciences of the Islamic Republic of Iran
  20. Academy of Scientific Research and Technology, Egypt
  21. Academy of the Royal Society of New Zealand
  22. Accademia Nazionale dei Lincei, Italy
  23. Africa Centre for Climate and Earth Systems Science
  24. African Academy of Sciences
  25. Albanian Academy of Sciences
  26. Amazon Environmental Research Institute
  27. American Academy of Pediatrics
  28. American Anthropological Association
  29. American Association for the Advancement of Science
  30. American Association of State Climatologists (AASC)
  31. American Association of Wildlife Veterinarians
  32. American Astronomical Society
  33. American Chemical Society
  34. American College of Preventive Medicine
  35. American Fisheries Society
  36. American Geophysical Union
  37. American Institute of Biological Sciences
  38. American Institute of Physics
  39. American Meteorological Society
  40. American Physical Society
  41. American Public Health Association
  42. American Quaternary Association
  43. American Society for Microbiology
  44. American Society of Agronomy
  45. American Society of Civil Engineers
  46. American Society of Plant Biologists
  47. American Statistical Association
  48. Association of Ecosystem Research Centers
  49. Australian Academy of Science
  50. Australian Bureau of Meteorology
  51. Australian Coral Reef Society
  52. Australian Institute of Marine Science
  53. Australian Institute of Physics
  54. Australian Marine Sciences Association
  55. Australian Medical Association
  56. Australian Meteorological and Oceanographic Society  
  57. Bangladesh Academy of Sciences
  58. Botanical Society of America
  59. Brazilian Academy of Sciences
  60. British Antarctic Survey
  61. Bulgarian Academy of Sciences
  62. California Academy of Sciences
  63. Cameroon Academy of Sciences
  64. Canadian Association of Physicists
  65. Canadian Foundation for Climate and Atmospheric Sciences
  66. Canadian Geophysical Union
  67. Canadian Meteorological and Oceanographic Society
  68. Canadian Society of Soil Science
  69. Canadian Society of Zoologists
  70. Caribbean Academy of Sciences views
  71. Center for International Forestry Research
  72. Chinese Academy of Sciences
  73. Colombian Academy of Exact, Physical and Natural Sciences
  74. Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization (CSIRO) (Australia)
  75. Consultative Group on International Agricultural Research
  76. Croatian Academy of Arts and Sciences
  77. Crop Science Society of America
  78. Cuban Academy of Sciences
  79. Delegation of the Finnish Academies of Science and Letters
  80. Ecological Society of America
  81. Ecological Society of Australia
  82. Environmental Protection Agency
  83. European Academy of Sciences and Arts
  84. European Federation of Geologists
  85. European Geosciences Union
  86. European Physical Society
  87. European Science Foundation
  88. Federation of American Scientists
  89. French Academy of Sciences
  90. Geological Society of America
  91. Geological Society of Australia
  92. Geological Society of London
  93. Georgian Academy of Sciences
  94. German Academy of Natural Scientists Leopoldina  
  95. Ghana Academy of Arts and Sciences
  96. Indian National Science Academy
  97. Indonesian Academy of Sciences  
  98. Institute of Ecology and Environmental Management
  99. Institute of Marine Engineering, Science and Technology
  100. Institute of Professional Engineers New Zealand
  101. Institution of Mechanical Engineers, UK
  102. InterAcademy Council
  103. International Alliance of Research Universities
  104. International Arctic Science Committee
  105. International Association for Great Lakes Research
  106. International Council for Science
  107. International Council of Academies of Engineering and Technological Sciences
  108. International Research Institute for Climate and Society
  109. International Union for Quaternary Research
  110. International Union of Geodesy and Geophysics
  111. International Union of Pure and Applied Physics
  112. Islamic World Academy of Sciences
  113. Israel Academy of Sciences and Humanities
  114. Kenya National Academy of Sciences
  115. Korean Academy of Science and Technology
  116. Kosovo Academy of Sciences and Arts
  117. l’Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  118. Latin American Academy of Sciences
  119. Latvian Academy of Sciences
  120. Lithuanian Academy of Sciences
  121. Madagascar National Academy of Arts, Letters, and Sciences
  122. Mauritius Academy of Science and Technology
  123. Montenegrin Academy of Sciences and Arts
  124. National Academy of Exact, Physical and Natural Sciences, Argentina
  125. National Academy of Sciences of Armenia
  126. National Academy of Sciences of the Kyrgyz Republic
  127. National Academy of Sciences, Sri Lanka
  128. National Academy of Sciences, United States of America
  129. National Aeronautics and Space Administration  
  130. National Association of Geoscience Teachers
  131. National Association of State Foresters
  132. National Center for Atmospheric Research  
  133. National Council of Engineers Australia
  134. National Institute of Water & Atmospheric Research, New Zealand
  135. National Oceanic and Atmospheric Administration
  136. National Research Council
  137. National Science Foundation
  138. Natural England
  139. Natural Environment Research Council, UK
  140. Natural Science Collections Alliance
  141. Network of African Science Academies
  142. New York Academy of Sciences
  143. Nicaraguan Academy of Sciences
  144. Nigerian Academy of Sciences
  145. Norwegian Academy of Sciences and Letters
  146. Oklahoma Climatological Survey
  147. Organization of Biological Field Stations
  148. Pakistan Academy of Sciences
  149. Palestine Academy for Science and Technology
  150. Pew Center on Global Climate Change
  151. Polish Academy of Sciences
  152. Romanian Academy
  153. Royal Academies for Science and the Arts of Belgium
  154. Royal Academy of Exact, Physical and Natural Sciences of Spain
  155. Royal Astronomical Society, UK
  156. Royal Danish Academy of Sciences and Letters
  157. Royal Irish Academy
  158. Royal Meteorological Society (UK)
  159. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences
  160. Royal Netherlands Institute for Sea Research
  161. Royal Scientific Society of Jordan
  162. Royal Society of Canada
  163. Royal Society of Chemistry, UK
  164. Royal Society of the United Kingdom
  165. Royal Swedish Academy of Sciences
  166. Russian Academy of Sciences
  167. Science and Technology, Australia  
  168. Science Council of Japan
  169. Scientific Committee on Antarctic Research
  170. Scientific Committee on Solar-Terrestrial Physics
  171. Scripps Institution of Oceanography
  172. Serbian Academy of Sciences and Arts
  173. Slovak Academy of Sciences
  174. Slovenian Academy of Sciences and Arts
  175. Society for Ecological Restoration International
  176. Society for Industrial and Applied Mathematics
  177. Society of American Foresters   
  178. Society of Biology (UK)   
  179. Society of Systematic Biologists
  180. Soil Science Society of America
  181. Sudan Academy of Sciences
  182. Sudanese National Academy of Science
  183. Tanzania Academy of Sciences
  184. The Wildlife Society (international)
  185. Turkish Academy of Sciences
  186. Uganda National Academy of Sciences
  187. Union of German Academies of Sciences and Humanities
  188. United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change
  189. University Corporation for Atmospheric Research
  190. Woods Hole Oceanographic Institution
  191. Woods Hole Research Center
  192. World Association of Zoos and Aquariums
  193. World Federation of Public Health Associations
  194. World Forestry Congress
  195. World Health Organization
  196. World Meteorological Organization
  197. Zambia Academy of Sciences
  198. Zimbabwe Academy of Sciences

”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel”

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap9 kommentarer

Jag är egentligen obeskrivligt trött på uppmärksamheten runt Lena Anderssons (LA) krönika i SvD (se mitt förra inlägg för kommentarer). Särskilt olyckligt är att en dråplig enhetsmiss vi alla hade kunnat göra fick ta så stor plats när detta var det minsta problemet med krönikans innehåll (Fahrenheit hade blandats ihop med Celcius).

Men efterspelet väcker några intressanta frågor, hur ska egentligen vetenskaplig informationsspridning ska gå till? I ett bemötande av kritik skriver LA:

”Något är allvarligt fel med en hegemoni som är så upptänd att den måste förgöra alla kättare i stället för att tålmodigt diskutera.”

Nu är situationen knappast så enkel som hon vill ge sken av. Jag tänkte exemplifiera med några punkter från ett inlägg skrivet av Elsa Widding i Epoch Times som också publicerades i helgen som gick. Men först, några ord om efterspelet till LA:s krönika:

Victor Galaz (statsvetare, associate professor vid Stockholm Resilience Centre) fick en replik publicerad i SvD. Den är låst och jag har inte läst den, men vad jag förstår skriver han att LA:s krönika är ett textboksexempel på tobaksbolagens taktik att så tvivel om forskningsresultat appliceras.

Ingemar Nordin på bloggen Klimatupplysningen kommenterar Galazs replik: ”Det finns inte en enda saklig invändning i Galazs respons utan bara desperata försök att svartmåla budbäraren, i det här fallet LA.”

Eftersom jag inte har läst Galaz replik vet jag inte hur det är med den saken, men Nordins respons påvisar bristerna i att bara anföra ”tobakstaktiken”. Hur väldokumenterat detta fenomen än är så är det lätt att få uppfattningen att det inte finns sakliga argument att bemöta LA:s inlägg med. Och jag tror inte någon (nåja) för en sekund tror att LA är betald av oljeindustrin. Argumentationen träffar därmed fel.

(Nu är dock LA:s krönika allt annat än saklig och som jag skrev i mitt första inlägg blir det oerhört mödosamt/svårt att bemöta utan att skriva en hel uppsats. Bara en sådan sak att LA menar att det är miljörörelsens vilja att kritisera livsstilen i väst som ”gör det nödvändigt att utsläppen ensamma orsakar uppvärmningen” är ett ordentligt svepande påhopp som dryper av politik – det är en gång för alla inte miljörörelsen som påstår att så är fallet utan IPCC.)

LA:s krönika är snarare ett symptom på den faktaförvirring som organisationer likt NIPCC och en drös med tankesmedjor och bloggar lyckats åstadkomma i debatten. Och ja, de har fått ordentligt med flis från diverse oljebolag för att driva dessa kampanjer (nu syftar jag inte på alla bloggar förstås).

Några rader ur LA:s svar på kritiken belyser saken tydligt (citaten är tagna från Nordins inlägg):

”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått. Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret. Men jag vill gärna leva i ett samhälle där journalistiken är frimodig nog att undra huruvida detta påverkar teorin om växthusgaserna.”

Det Lena Andersson (och andra) måste förstå är att kritiken inte handlar om att frågor ställs om historiska värmeperioder. Herregud, forskarna har ställt sig dessa frågor från första början och informationen finns att tillgå. Men att du inte sitter på denna kunskap, är det verkligen journalisters eller forskares fel? Jag undrar också i vilken form du behöver få informationen serverad för att ta den till dig? Jag frågar mig ärligt om det verkligen ska vara nyhetsmedias roll att stå för all utbildning av vuxna människor?

Du, LA, visade i din krönika att IPCC:s rapporter inte duger. Ingen normal människa sätter sig och läser IPCC stora rapporter (tusentals sidor). Är man dessutom lekman lär det vara mycket man inte förstår. Just därför tas ju Sammanfattning för beslutsfattare fram. Forskare och delegater formulerar den gemensamt för att den ska vara tydlig och tillräckligt enkel att förstå. Uppenbarligen hade du inte ens bläddrat i den (se mitt förra inlägg). Var finns nyfikenheten? Hur kan man ens tänka tanken att klimatforskare inte har undersökt solens inverkan på klimatförändringarna? I mina ögon är det ingen saklig kritik du framför utan ett rent påhopp och anklagelse om medvetet fusk.

Ingen annan vetenskap sammanställs på detta omfattande sätt. Den remissas i omgångar, kommentarer och svar finns offentliga. Klimathotsskeptikernas favorithypoteser som Svensmarks kosmiska strålning, Lindzens irishypotes och så vidare har inte ignorerats och diskuteras däri. En mängd vetenskapliga studier har dock motbevisat dem, precis som vetenskap har fungerat i alla tider.

Det finns en rad andra organisationer som regelbundet sammanställer vetenskapen i klimatfrågan. Nätet svämmar över av information. Där finns svar på dina frågor. De har belysts. Men berätta, vad ska krävas för att du läser detta?

Naturligtvis finns det osäkerheter. Självklart vet man inte allt. Men du tror väl inte att vi kan allt om cancer? Ingen rationell person anser väl att läkarna därför inte vet någonting om saken och att all behandling ska avbrytas tills vi luskat ut exakt allt.

Men jo, jag vet varför du tvivlar – du har hittat annan information på nätet. Folk med akademiska titlar har åsikter. Du börjar undra. Och ja, jag förstår om du börjar vackla – många har jobbat hårt för att debatten ska hamna just där. Jag har ägnat en miljard inlägg om bristen i dessa argument. En gång i tiden skrev meteorologiprofessor Lennart Bengtsson så här om NIPCC:s rapporter: Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson om NIPCC:s nya tvivelaktiga rapport

LA och Nordin vill göra sken av att hennes krönika är rimlig kritik mot vissa överdrifter i journalistiska inslag (ja, självklart existerar sådant), men det du efterfrågar Lena Andersson, är att blogginlägg och tyckande ska behandlas med samma tyngd som vetenskapliga publikationer. Även du måste inse problematiken i detta? För varthän leder det?

”Anslagens fördelning har därtill en benägenhet att gynna konsensus och anpassning.” Det är ett typiskt konspiratoriskt grepp som är omöjligt att argumentera emot. Varje vetenskaplig studie som slår fast ett samband blir också samtidigt ett bevis för att det handlar om fusk. Det finns uppenbara paralleller till ämnen jag inte behöver nämna.

LA skrev: ”… i stället för att tålmodigt diskutera”

Jag vet inte om hon just har halkat in i klimatdebatten, men detta ”tålmodiga diskuterandet” har pågått i åtminstone 30 år. Debatten har ännu inte tagit sig förbi millenieskiftet: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare

Ett par påstående från Elsa Widdings debattartikel i Epoch Times ger exempel på hur denna debatten (inte) fungerar. (skrivit en del om hennes påståenden tidigare, t ex här: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare)

EW: ”Man är också överens om att ismassorna har smält under de senaste 40 åren och att situationen under 1930-talet var likartad som den vi ser idag.”

Nej, det är ”man” inte överens om. Påståendet är dessutom vagt och det är svårt att veta vad hon syftar på – ”ismassorna” kan innebära mycket.

Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue).
Smältning av Grönlands glaciärer / Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue) Greenland’s melting snow makes new hockey stick (graph) | Ars Technica

IPCC: ”Between 1979 and 2018, Arctic sea ice extent has very likely decreased for all months of the year. September sea ice reductions are very likely 12.8 ± 2.3% per decade. These sea ice changes in September are likely unprecedented for at least 1000 years.”

Men det är heller ingen som mörkar att det är mycket man inte vet om detta RealClimate: Why is future sea level rise still so uncertain? Hittills har dock inte osäkerheterna varit till vår fördel: Direct observations of submarine melt and subsurface geometry at a tidewater glacier | Science (sciencemag.org)

Bild

EW: ”Den ökning vi sett sedan regelbundna mätningar började på Hawaii för 60 år sedan kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm, men är i sammanhanget mycket liten, och från en från början låg nivå.”

Nonsenspåstående. Ingen mänsklig varelse har upplevt de nivåer vi nu har i atmosfären. Någonsin. Inte ens om man är meteorlogiprofessor borde man få slippa undan med argument som att jorden haft 1000 ppm tidigare utan att berätta varför man inte anser att 10-15 meters högre havsnivå skulle innebära problem. Inte heller vifta bort det faktum att delar av jorden då kan nå wet bulb temperature på +35C (googla om du inte vet vad det är) med att det finns AC.

(nej, man kan inte bara plocka ut en faktor ur ”klimatet har alltid varierat” och blunda för resten, och nej, ingen tror att vi är på väg dit heller).

The inexorable rise of carbon dioxide levels in the atmosphere.

EW: ”En liten förändring av mängden koldioxid kommer därför ha en marginell betydelse när vi ser till den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Effekten av en ökad mängd växthusgas är inte heller linjär utan logaritmisk vilket gör att det blir svårare och svårare att få temperaturen att stiga till följd av mer koldioxid.”

Det må vara delvis sant men inte ens IPCC-kritiska klimatforskare köper Widdings uttjatade argument om detta: Skeptical Arguments that Don�t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)

EW: ”IPCC har under fyrtio år hållit fast vid att en fördubblad halt koldioxid i atmosfären leder till en temperaturökning på mellan 1.5 och 4.5 grader. Data och observationer pekar nu på att siffran ligger i det undre intervallet (till exempel Lewis and Curry et al).”

Nej, det gör det inte. Förra året publicerades en av de största studierna som gjorts på detta område An Assessment of Earth’s Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence – Sherwood – 2020 – Reviews of Geophysics – Wiley Online Library Slutsatsen: Mycket sannolikt: 2,2-4,9°C (90% range) med bästa uppskattningen till strax över 3°C. 

Hur kan då Widding påstå något sådant? Hon plockar ut en detalj och tycks sedan vara oförmögen att ta in annan information. Just detta kan härledas till en grovt felaktig graf från en blogg: Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I – Maths Nilsson, författare

EW: ”… speciellt inte på grund av en icke vetenskapligt belagd teori om global uppvärmning kopplad till användningen av fossila bränslen.”

Oh, please: Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare

Listan på den här typen av konstaterade felaktigheter och avsiktligt manipulerade grafer från olika bloggar är snudd på oändlig. Det vore intressant att höra hur LA tycker sådant här ska hanteras. Det torde vara omöjligt att ha missat hur desinformation sprids. Något konkret förslag istället för att anklaga hela forskarkåren för att vara korrupt hade uppskattats.

Lena Andersson: ”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.”

En sådan löjlig halmgubbe att jag inte orkar bemöta den. Men här kan även jag skjuta in lite kritik mot journalistiken: varför inte granska alla de ekonomiska undergångsspådomar vi hört genom åren i alla stora miljöfrågor. Vi har facit på dem nu! Var är alla rop om alarmism i dessa sammanhang?

Och Lena Andersson, är du inte ens lite upprörd över att länder som Kanada med sin konservativa regering á la Stephen Harper 2006 satte munkavle på sina forskare. De fick inte ens prata om sin egen forskning med journalister utan tillstånd. Och fick förskrivna svar på frågor när de åkte på konferenser. Ja, det är i nutid.

Att chefen för den enhet som koordinerar USA:s miljöarbete kom direkt från oljeindustrins lobbygrupp (han hade där ansvarat för deras ”klimatprogram”). Det är dokumenterat hur han har redigerat diverse forskarrapporter för att tona ner allvaret. Och ja, han har erkänt detta.

Att Gunnar Hökmark (M) kunnat driva tankesmedja ihop med den ”ökände” konsulten Chris Horner samtidigt som han var EU-parlamentariker och vice ordförande i EPP – och vägra lämna ut uppgifter på vilka som finansierade deras verksamhet.

Och så vidare.

Ja, jag anser inte att det duger att enbart hänvisa till tobaksindustrins dokumenterade planer att så tvivel om forskningen. Det är visserligen väldokumenterat hur oljebolagen finansierat liknande verksamheter men det är samtidigt väsentligt att visa att det inte är huvudorsaken till att pseudoskeptiska argument förkastas – det handlar om grundligt vetenskapligt motbevisade saker. Samtidigt är jag nog mer medveten än de flesta om hur tröttsamt evighetsjobb det innebär.

Men jag förstår att Lena Andersson kan tvivla. Men man kan inte vara naiv om man letar efter information på nätet idag. Appeal to authorities räcker inte. Det finns läkare som skrivit artiklar om att HIV inte orsakar AIDS och att aborter är skulden till ”bröstcancerepidemin” (som av en händelse publicerade i samma tidskrift som den artikel som ska motbevisa klimatkonsensus i det så kallade Orgegonuppropet).

När är dessa frågor ”nöjaktigt utredda” enligt Lena Andersson? Jag vet inte, men så länge man bevisligen inte ens har bläddrat i IPCC:s sammanfattande rapporter tänker jag inte ta hennes argument på allvar.

Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

Varför trampar ”klimatkritiker” alltid så snett?

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap20 kommentarer

Det blev ett himla ståhej om Lena Anderssons (LA) artikel på SvD:s ledarsida i helgen: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan | Lena Andersson | SvD (låst) (det blev min kanske mest delade tråd någonsin på Twitter). Själv pendlar jag mellan att vara nöjd över att felen uppmärksammas och att fyllas med olustkänslor för att ingå i ett drev i högt tonläge. Ville bara skriva några rader om detta och problematiken att bemöta den här typen av inlägg.

SvD-artikeln är nu låst men ingressen sammanfattar LA:s budskap ganska bra:

”Journalistiken har lämnat sitt skeptiska uppdrag för ett civilisationskritiskt, samtidigt som miljörörelsen gått från att vara i opposition till makten till att bli makten.”

Nu säger vi alla det här i kör ännu en gång: IPCC är ingen miljörörelse.

Kort sagt, hon menar att journalister inte förhåller sig skeptiska till vad de skriver om klimatet och att kritiska frågor uteblir – de driver istället en politisk agenda. Eftermälet mynnar som vanligt ut i en slutsats i stil med att man inte får kritisera klimatlarmen utan att bli kallad klimatförnekare. Visst, jag kan hålla med om att somliga delar ut denna stämpel i tid och otid, och ja, det förekommer överdriven undergångsretorik, överdrivna tidningsrubriker osv som inte har stöd i forskningen – precis som i alla samhällsfrågor som någonsin existerat.

LA:s inlägg låter precis som det brukar vara när politiska proffstyckare ska låta kaxiga i klimatdebatten. Det som kanske liknar edgy och skarpa argument är bara tröttsamma zombiepunkter som ältats i olika varianter i decennier. Om man nu ska vara kritisk till IPCC:s rapporter och snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över får man faktiskt ha lite mer kött på benen än att vara sur över nyanser i några nyhetsinslag. (Och klara av kritiska repliker utan att börja gråta över brist på yttrandefrihet (inte riktat till LA utan halva Twitter)).

Min, och andras kritik, handlar inte om att vilja censurera och tysta dessa personer för att de inte ”tycker rätt” – det handlar om att den framförda kritiken är så förbaskat dåligt underbyggd och frustrationen över att de ständigt får nya plattformar att föra ut det som någon sorts sanning. De blir sen hyllade som modiga hjältar som vågar stå upp mot etablissemanget.

Jag kan förstå att man kanske kan få den uppfattningen om man först nu råkat ta del av klimatdebatten (när media äntligen började behandla den på allvar i och med uppståndelsen efter Greta Thunbergs klimatstrejk). Men det är långt ifrån sanningen.

LA hade läst Sven Börjessons egenutgivna bok Klimathistoria, och tydligen köpt allt med hull och hår (han är tidigare reporter på Sveriges radio). Hon klagar på att andra inte ställer kritiska frågor men hela hennes artikel är ett haveri på just den punkten. Exempel:

”I de vetenskapliga rapporterna diskuterar IPCC såväl växthusgaser som naturliga variationer, skriver Börjesson, men i sammanfattningarna för politiker (och massmedier) anges enbart människoskapade orsaker.”

Börjesson skriver det kanske. Nivån av slapphet är obeskrivlig när man skriver en hel artikel om just att vara kritisk inställd och inte bryr sig om att kolla upp en sådan här sak. Det tog mindre än en minut att göra, naturligtvis finns det beskrivet också:

Att man för det första köper att alla mainstreamforskare skulle ignorera naturliga klimatfaktorer är häpnadsväckande i sig men är ett stående tema hos Lars Bern, Swebb-TV och så vidare. Slapphänta inlägg som LA:s gör att det lever kvar. Det säger nog dock mest om hur långt ner i kaninhålet man har stoppat huvudet.

Men det är inget nytt på SvD:s ledarsida, det var inte särskilt längesen de hävdade att just IPCC:s Summary for policymakers inte var skriven av forskare:

”IPCC sammanställer mängder av angelägen forskning som spänner över flera områden, men de rapporter som oftast når den offentliga diskussionen är sammanställda av politiska tjänstemän och ska betraktas just som det, och inte som en högre makts dekret.” De som sätter tvångströja på debatten | Tove Lifvendahl | SvD

Visst finns det andra saker i hennes artikel jag kan hålla med om men SvD:s ledarsidas skepticism är väääldigt selektiv. För samtidigt som de tvivlar på IPCC:s rapporter, så publicerar de regelbundet Lomborgs alster utan att ställa en kritisk fråga om t ex varför han anser att en ”optimal temperaturökning” är det dubbla mot vad hela det naturvetenskapliga forskarsamfundet varnar för kan ge förödande konsekvenser.

Att SvD:s ledarsida är tveksamt inställda till IPCC är sen gammalt, här t ex från 2005: Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD Och ja, det ligger er i fatet. Inte mycket tyder på att ni ändrat er i frågan heller.

Om vi nu ska tala om medialt haveri i klimatdebatten…

LA tar sen upp larmen om en ny istid som fanns på 1970-talet. Hon hänvisar till artiklar fyllda av undergångsretorik i bl a Guardian och Expressen (tror jag det var) som uppstått efter en ”nedkylning” mellan 1940 och 70-talet (mkt beroende på utsläpp från fossila bränslen). Ja, det existerade definitivt sådana larm. Och visst kan man väl kalla det ett misslyckande för journalistiken att dessa fick så pass stor spridning, för det speglade inte alls det vetenskapliga läget (se länk nedan).

Så här beskriver Lindzen, den kanske mest meriterade ”IPCC-kritiska” forskaren:

”… den globala nedkylningstrenden under 1950- och 1960-talen ledde till en mindre hysteri om global nedkylning på 1970-talet. […] Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut.”

Det går att körsbärsplocka ut gamla tidningsartiklar och bevisa vad som helst. Jag skulle på liknande sätt kunna påstå att det larmades om en ny istid under hela 2010-talet och referera till både tidningsartiklar och vetenskapliga rapporter. Kombinera innehållet i denna Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare med några bilder som nedan. Voilà!:

Skillnaden mot nuläget är att det knappt finns någon vetenskaplig artikel som motsäger en antropogen driven uppvärmning bland de tiotusentals artiklar som publicerats. Så såg det inte ut om istid/uppvärmning på 70-talet och parallellen med klimatfrågan idag håller inte!

Även detta är gammal skåpmat:

LA lyfter sen fram några uttalanden från enskilda forskare och andra tidningsklipp. Hon skriver att istidslarmen gjorde att ”FN aktiverades mot fattigdomen och för att bromsa tillväxten i nord.” Om det är sant vet jag inte men jag anar varthän detta lutar …

LA fortsätter om Börjesson: ”Som SR:s utsände på de stora klimatkonferenserna i FN:s regi på 1990-talet när den nuvarande kursen togs ut, såg han hur den politiska dimensionen kom allt starkare till uttryck på vetenskapens bekostnad. I boken åskådliggörs hur FN efter murens fall stegvis kunde återvinna terräng i sitt gamla paradämne, de rikas ländernas skuld till de fattiga.”

Så där ja, det är bara ett litet skutt till den vanligt förekommande anklagelsen om att FN vill införa världskommunism i klimatets namn. För ja, vi har hört detta förut. Men som bevis på ignorerad vetenskap finns bara bloggar och diverse tankesmedjerapporter (Ett typexempel på hur svepande anklagelser används, LA anför inga som helst konkreta exempel och det är svårt att bemöta och känslan av konspiration blir kvar där, hängande som ett mörkt moln över diskussionen).

Men det väl för f-n inte så att forskarvärlden är kritiska till att FN har åstadkommit för mycket klimatåtgärder. Och for the record, alla dessa vetenskapliga institutioner ÄR INTE FN! Det är inte heller alla de vetenskapliga artiklar som publiceras. Allt är naturligtvis inte världsklass, men återkom när du kan beskriva hur det går till när alla dessa forskare inom ett otal discipliner samordnar sina resultat ”för att få sina forskningsanslag!”

LA tar upp filosofen Torbjörn Tännsjö som i en nyutkommen intervjubok tydligen menar att vi kommer att ”koka oss själva till döds”. Tännsjö ”sätter sitt sista hopp till ‘en globaldespotisk regim’.” Att lyfta fram extremerna är effektivt. Och Tännsjö lyfts ofta fram trots att hans åsikter är kliniskt frånvarande i nyhetsrapporteringen. Han har väl skrivit några debattinlägg och sen dyker dessa upp som vedpinnar i klimahotsskeptikernas eldar: ”alla alarmisterna vill avskaffa demokratin”. Som om han skulle stå för någon allmängiltig ståndpunkt i klimatdebatten. Herregud.

Naturligtvis finns det osäkerheter men en förutsättning för att kunna ställa kritiska frågor är att man faktiskt är något sånär insatt i frågan. Många proffstyckare är inte det. LA:

”Att ställa frågor är suspekt, för det ser ut som tvivel. Hänvisningarna till forskning liknar egendomligt nog mer krampaktig tro än ett vetenskapligt förhållningssätt. Med ett sådant ska ju allt som talar emot teorin sökas upp och beaktas, snarare än framställas som hädelse och ges beteckningar av det slag som gudsförnekare brukade föräras.”

En bra början för att undvika dessa tillmälen är att läsa på innan man blir hänförd av en, säger en, bok och anklaga sina kollegor för att inte göra sitt jobb.

LA skriver sen om hur Börjesson beskriver debatten om extremväder. Notera igen att hon hänvisar till vad Börjesson skriver. Hon har inte kollat själv. Hon verkar inte ha ställt de kritiska frågor om Börjessons texter som hon avkräver sina sina usla kollegor.

Och ja, media överdriver ibland. Definitivt. Men braskande rubriker kommer vi att få leva med. Sluta gråt. Eller är det SvD:s ledarsida som kommer gå i bräschen i kampen mot kommersialismen!?

Och det finns en massa osäkerheter i detta. Absolut. Men det är lika tröttsamt att höra att det inte finns några bekräftade trender eller vetenskap bakom. Och här kommer ytterligare ett problem med att bemöta en artikel som LA har skrivit. Ett litet stycke tar år och dagar att bemöta, minsta osäkerhet uppfattas som att forskarna inte vet något alls. Jag orkar inte mer och nöjer mig med att länka till det jag skrivit tidigare:

Här en interaktiv karta över väderextremer och uppskattningar om hur dess sannolikhet har påverkats av klimatförändringarna följt av en sammanfattande artikel om den här typen av attribution studies:

Börjesson skrev en kommentar på SvD:s ledarsida för att korrigera några påståenden och avslutar:
”Fel ska rättas till och det gäller även för andra felaktiga påståenden som florerar när det gäller klimatet. Jag önskar att påståenden som ”de tropiska orkanerna blir allt fler” och ”naturkatastroferna har ökat under 2000-talet” hade granskats på samma ambitiösa sätt.”

För all del, men det innebär inte att man behöver låtsas som att inga mönster syns. Som exempel:

IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 215: They show that positive trends (reflecting an increase in the length of drought and/or extreme precipitation events) are most marked in Europe, India, parts of South America and East Asia although trends appear to have decreased (reflecting a decrease in the length of drought and/or extreme precipitation events) in Australia and northern South America (Figure 2.33c). Data availability, quality and length of record remain issues in drawing conclusions on a global scale, however.

Kom ihåg att detta är snart 8 år gammal information och mycket har hänt sedan dess. Läs mer på Guest post: Climate change is already making droughts worse | Carbon Brief

Några andra exempel (som jag började med innan ovanstående text växte 🙂 Jaja, ni får väl stå ut med en för lång text igen…):

Ann Charlott Altstadt skrev en krönika i Fokus 2019: ”Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning? Så varför kan frågorna inte belysas, för och emot, det handlar ju faktiskt om planetens undergång?”

Visst är det rimliga frågor men återigen, det finns beskrivet i IPCC:s rapporter liksom i ett otal andra rapporter. Svensmarks kosmiska strålningshypotes, Lindzens irishypotes osv har inte ignorerats. Mängder med studier har visat att dessa hypoteser inte håller. Precis som vetenskap har fungerat i alla tider.

Om vi ska ta hänsyn till varenda forskares åsikter som uttrycks på bloggar och liknande och likställa detta med vad som är vetenskapligt publicerat, ja då kommer vi aldrig komma vidare med någonting. Det gäller inte bara klimatfrågan. Dessa frågor HAR belysts. Att du inte orkar leta rätt på informationen är ett helt annat problem. Att någon enstaka journalist/författare/forskare överdriver ursäktar inte att du inte orkar läsa in dig på ämnet.

Och på tal om Fokus, de utnämnde Jens Ganman till årets svensk 2019. Även han staplar felaktigheter på varandra och är dessutom medveten om dem men skiter i det och delar på ändå:

Precis som i en krönika på Göteborgsposten förra året ältas felaktigheter om Mann:s hockeyklubbsgraf och annat.

Elsa Widding satt på Kvartals fredagsintervju och påstod att det inte är vetenskapligt kontroversiellt att ifrågasätta ”koldioxidhypotesen”. Staffan Dopping hade inga särskilt kritiska frågor att bemöta det med. Men till och med IPCC-kritiska Roy Spencer avfärdar sådant här som rent nonsens:

Ja, det är så här det brukar låta. Visst finns det överdrifter och annat som kan kritiseras i klimatdebatten, men herregud gör då det istället för att anspela på konspirationshistorier och liknande. Gör åtminstone ett försök att hitta information bortom bloggarna. Det duger inte att klaga på att era journalistkollegor är en slö fårskock när ni själva inte ens gör en liten sanity check på det ni skriver. Appeal to authorities är ingen bra grej om man ska vara skjutjärnsreporter…

Det blev för övrigt mycket fokus på LA:s avslutande mening, hon slår till med att det minsann varit varmare tidigare, hela 25 grader, på Antarktis 1934. Det är förstås långt högre än 2020 års rekord på 18 grader (klimatet har alltid varierat osv). Bara det att temperaturen från 1934 är i Fahrenheit medan den senare är i Celsius. Jag skulle säkert kunna göra liknande misstag, men har man skrivit en hel artikel som ”idiotförklarar” sin egen nyhetsredaktion för att vara okritiska, ja då får man nog ta en smäll. SvD har rättat och det visar sig att felet kommer från Börjessons bok.

Men just detta blir väl bara ytterligare ett tecken på att Lena Andersson inte ägnat särskilt många kritiska tankar om innehållet i den bok hon har läst. Visst finns det anledning att kritisera olika nyhetsinslag. Det innebär dock inte att man måste stoppa ner hela kroppen i kaninhålet!

Bild

Flera av SvD:s nyhetsjournalister verkade för övrigt inte särskilt nöjda över sin ledarsidas påhopp på dem ….

Skrev lite om efterspelet: ”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel” – Maths Nilsson, författare

Diagnostiskt klimattest för ledarskribenter – Maths Nilsson, författare

Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

Klimatdebattens mest skrämmande artikel?

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized9 kommentarer

Klimatdebatten känns ibland helt obegriplig. Å ena sidan: ett enormt tryck för att begränsa utsläppen så att den globala medeltemperaturen ska hålla sig under 2ºC (helst 1,5ºC ) till år 2100 – allt för att klara oss undan potentiellt katastrofala följder. Å andra sidan: uppvärmningen kommer ha en rätt marginell påverkan på världens BNP och människans vardag, det optimala är att ”sikta på” en temperaturökning om 3,5-4ºC – dubbelt så högt jämfört med Parisavtalets ambitioner!

Det senare är vad exempelvis Nordhaus, som fick ekonomipriset till Nobels minne 2018, menar. Likaså Lomborg (som bygger mycket av sina resonemang på Nordhaus slutsatser). Motsättningarna åskådliggörs tydligt i detta replikskifte mellan Wijkman och Lomborg på SvD:s ledarsida. Det märkliga är att båda hänvisar till IPCC!

Hur är det möjligt?

Ekonomiprofessor Steve Keen anser sig ha svaret på den frågan. Och kanske är hans artikel där han förklarar detta en av de mer skrämmande i hela klimatdebatten? Full article: The appallingly bad neoclassical economics of climate change (tandfonline.com)

Först en titt på några av de faror som kan ligga och skvalpa där i framtiden enligt ”alarmisterna”. IPCC gav ut en specialrapport SR15 år 2018 som beskrev riskerna med att bara gå från 1,5C till 2C:s global uppvärmning, här en av bilderna Graphics — Global Warming of 1.5 ºC (ipcc.ch):

Flera studier visar att djur och växtliv riskerar att drabbas hårt av uppvärmningen. Vid 3,2°C ökning av den globala medeltemperaturen förväntas hälften av alla insekter, växter samt en fjärdedel av alla ryggradsdjur ha förlorat mer än hälften av sina utbredningsområden. The projected effect on insects, vertebrates, and plants of limiting global warming to 1.5°C rather than 2°C | Science (sciencemag.org).

Naturligtvis finns det osäkerheter i sådana här analyser men det är inte de exakta siffrorna som är viktiga, det handlar om trender och riskhantering. Ovanstående effekter förväntas alltså uppstå vid en lägre temperatur än den både Nordhaus och Lomborgs anser vara ett optimum då man tar hänsyn till kostnader för klimatåtgärder.

När temperatur och fuktighet blir för hög klarar vår kropp inte längre av att svettas (vätskan avdunstar inte). Då handlar det bara om timmar innan kroppen kollapsar av överhettning. Många människor har dock svårt att överleva i förhållanden innan denna tröskel överskrids – några kända värmeböljor som orsakat stor överdödlighet är Paris år 2003 med 4870 dödsfall och Moskva år 2010 med 10 860 dödsfall.

Enligt Mora et al 2017 innebär en global medeltemperaturökning på 3,8C att exempelvis Jakarta kommer få detta klimat året runt (PDF) Global risk of deadly heat (researchgate.net). Nedan visas resultatet från deras beräkningar över hur många dagar av ”dödligt klimat” som kan förväntas i en framtid vid olika koncentrationer av koldioxid i atmosfären (olika RCP). Lomborgs optimum ligger på 3,75 °C och det motsvarar nästan bilden RCP8.5 nedan. Notera att det inte innebär att hela befolkningen kommer trilla ihop under dessa dagar!

Climate Change, Public Health, Social Peace | SpringerLink

Här är en annan studie på samma tema: Deadly heat waves projected in the densely populated agricultural regions of South Asia | Science Advances (sciencemag.org) Och här en till: An adaptability limit to climate change due to heat stress | PNAS

Nu finns det stora osäkerheter även i dessa projektioner och de olika studierna kommer inte till identiska slutsatser om när detta kommer inträffa, men ändå.

Det finns alltså en lång rad risker med att temperaturen ökar mer än 2°C (långt fler än vad som redovisat ovan, jordbrukets produktivitet tycks t ex redan nu ha påverkats negativt: Climate change has cost 7 years of ag productivity growth | Cornell Chronicle).

Det finns dock ytterligare en väsentlig sak som behöver läggas till:

Forskarna – i alla fall de naturvetenskapliga – tycks ganska ense om att klimateffekterna inte kommer att ske linjärt. Det finns uppenbara risker att diverse jämviktsförhållande rubbas så att jorden hamnar i ett ”nytt läge” som vi inte utan vidare kan ta ett steg tillbaka ifrån. Att då sluta släppa ut CO2 är för sent och kommer inte hjälpa. Dessa abrupta klimatförändringar brukar kallas tipping points, se t ex denna studien Tipping elements in the Earth’s climate system | PNAS:

En sådan punkt handlar om att Arktis sommar-is helt försvinner. När isen är borta absorberar havet mer solljus istället för att reflektera bort det och havet värms upp – och det blir lite av en självförstärkande spiraleffekt. Enligt studien är det tänkbart att vi redan passerat denna tipping point. Mer om detta i populärvetenskaplig form: As Climate Change Worsens, A Cascade of Tipping Points Looms – Yale E360.

Forskarna verkar vara rörande överens om att riskerna för att passera dessa gränser ökar dramatiskt om den globala medeltemperaturen kryper över 2°C. (Naturligtvis är det inget speciellt som händer vid just gränsen 2°C, det hela handlar om riskbedömningar och det mänskliga behovet av att sätta siffror och absoluta gränser på allt 😉 .)

Men, som sagt, IPCC:s rapporter innehåller även andra delar som behandlar kostnader och tänkbara åtgärder. Kapitlet ”Key Economic Sectors and Services” från 2014 inleds så här:

”For most economic sectors, the impact of climate change will be small relative to the impacts of other drivers (medium evidence, high agreement). ”

I mina öron rimmar detta illa med vad som presenteras i övriga kapitel, men vad vet jag. Bedömningen bygger förstås på resultaten från ekonomiska modeller. Här var, vad jag förstår, Nordhaus pionjär i att utvärdera klimatförändringarna. Hans modell kallas DICE och man kan fråga sig om den tar hänsyn till effekterna av minskad mängd krill, förstörda korallrev och allt vad som förväntas påverkas av uppvärmningen? Ingen enkel uppgift, jag undrar om ens biologer med någon större säkerhet kan förutspå vad som kommer hända när/om diverse bestånd kollapsar.

Ekonomiprofessor Keen har som sagt granskat vad Nordhaus DICE-modell bygger på:

Till att börja med konstaterade Nordhaus i en artikel 1991 att nära 90% av USA:s ”ekonomiska verksamheter” inte påverkades av klimatförändringar och därför kunde bortses ifrån. Det var enbart saker som jordbruk och annat som skedde utomhus som påverkades av väder och behövde tas med i beräkningarna:

Our estimate is that approximately 3% of United States national output is produced in highly sensitive sectors, another 10% in moderately sensitive sectors, and about 87% in sectors that are negligibly affected by climate change. (Nordhaus, 1991)

Mer än tjugo år senare gäller detta antagande fortfarande och användes i IPCC:s rapport AR5 (2014) enligt Keen.

Vidare antar man att det finns ett kausalt samband mellan BNP och medeltemperatur. Skillnaden i BNP mellan stater ska alltså kunna förklaras av deras medeltemperatur. Långsökt och förenklat? Ja, det anser även Keen… I bilden nedan visas detta samband för USA:s stater – ju större temperaturförändring från ett optimum (dvs ju längre ut åt kanterna) man rör sig, desto mer sjunker BNP.

De antar också att detta samband håller över tid, det vill säga utvecklingen av BNP versus temperatur kommer fortsätta på samma sätt även i framtiden. Inga abrupta förändringar tas med i beräkningarna.

Figure
Bild: Full article: The appallingly bad neoclassical economics of climate change (tandfonline.com)

Som synes ligger datapunkterna ganska huller om buller och det finns inget jättetydligt mönster. Korrelationen är usel (korrelationsfaktor = 0,31), vilket också innebär att förmågan att förutsäga en framtida utveckling med hjälp av denna modell blir usel. Enligt Keen har Nordhaus använt liknande data som ovan i sin modell DICE, men med en till och med lägre korrelationsfaktor.

”The parameter used in the model was an equation with a parameter of 0.227 percent loss in global income per degrees Celsius squared with no linear term. This leads to a damage of 2.0 percent of income at 3°C, and 7.9 percent of global income at a global temperature rise of 6°C”. (Nordhaus, 2018)

Lomborg är med på samma tåg (förstås). Här är en bild från hans senaste artikel:

Bild

Och denna ”skadeberäkning” är symmetrisk, det vill säga även en avkylning på 6°C skulle ge en minskning av världens BNP med 6-7% på samma sätt som en uppvärmning med 6°C. Vi hamnar då på förhållanden som rådde under senaste istiden. Sverige låg då under ett kilometertjockt lager av is!

Är det verkligen sådana här lösa antaganden som ligger till grund för beslut som kan få ganska ödesdigra konsekvenser? Jag vill verkligen inte tro det, jag menar, han fick trots allt pseudo-Nobelpriset för detta. Alla modeller och vetenskaper kräver visserligen att man gör antaganden och förenklingar av verkligheten, här har dock själva grundantagandet (att BNP beror av temperaturen) också blivit själva slutsatsen!

Jag är inte ekonom och jag förmedlar bara vad Keen har redovisat i sin vetenskapligt publicerade artikel. Jag letade halvhjärtat efter en kommentar från t ex Nordhaus men hittade inget. Keen menar att denna ovetenskapliga metodik beror på att ekonomer, skolade i den neoklassiska ekonomin, har fått dominera inom den ekonomiska klimatforskningen. Själv vet jag inte ens vad det betyder eller innebär…

(Det ska sägas att inte alla ekonomer viftar bort klimatfrågan som en trivialitet, Nordhaus har fått en hel del kritik. Och googla t ex vad World Economic Forum har att säga i frågan).

Ekonomiprofessor Richard Tol ligger bakom en annan ekonomisk modell (FUND) som legat till grund för IPCC:s kostnadsberäkningar av klimatförändringarna: Jag har skrivit om denna kontroversiella person tidigare.

Bara det att man ens pratar om BNP vid 10°C ökning av den globala medeltemperaturen känns i mina ögon som att man inte ens gjort en grundläggande sanity check på resultatet från sina modeller.

Sen har vi Lomborg som inte drar sig för att bolla lite med andras studieresultat som han känner för så att de passar in i hans resonemang: A closer examination of the fantastical numbers in Bjorn Lomborg’s new book – Grantham Research Institute on climate change and the environment (lse.ac.uk)

Som sagt, det känns som att det finns en avgrundsdjup spricka mellan de flesta naturvetenskapliga forskare och dessa ekonomers syn på verkligheten. (som sagt, inte alla ekonomer osv).

Och ja, jag inser naturligtvis hur det kommer låta: Vad var det vi sa, modeller är bara trams! Men det finns inget bättre tillfälle att använda uttrycket skit in – skit ut. De fysikaliska modellerna har presterat bra: Klimatmodeller och uppdaterad temperaturserie – Maths Nilsson, författare

Boksläpp: Spelet om klimatet

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Skrivande, Uncategorized, Vetenskap4 kommentarer

Då var det äntligen dags. Idag släpps min bok om klimatdebatten: Spelet om klimatet. Tyvärr gör ju pandemin att det inte blir något boksläppsmingel men det är som det är. Nu ska den i alla fall finnas tillgänglig att köpa där man normalt köper böcker. Rätt kul att se så många års jobb hamna i bokformat, men prestationsångesten har ökat i takt med att denna dag har närmat sig 🙂

Spelet om klimatet är en bok om klimatdebatten men huvudfokus ligger varken på bistra framtidsprognoser eller de allra senaste rönen inom klimatforskningen. Det är mer en titt bakåt i tiden och en skildring av hur debatten kunnat bli så polariserad som den har blivit. Vad hände egentligen på vägen när politiker som Bush, Thatcher och Trump gick från att agitera för klimatåtgärder till att senare anta en rakt motsatt hållning och anse att det mest handlade om alarmism?

Det är naturligtvis inget som har hänt av sig självt, många har kämpat hårt för att få det dithän men det är långt ifrån så enkelt att oljebolagen har köpt alla som protesterar mot IPCC:s slutsatser eller att alla ”klimathotsskeptiker” skulle vara korkade och lida brist på utbildning.

Förord av Anders Wijkman och Martin Hedberg:


”Maths Nilssons bok är en bedrift i en tid då fake news och ifrågasättandet av kunskap har fått allt större utrymme. Maths visar hur skrupelfria krafter satt desinformation och förvanskning av fakta i system för att förvirra oss alla, och därmed försenat nödvändiga politiska beslut. Min förhoppning är att boken blir läst av många och leder till ett uppvaknande.” 

ANDERS WIJKMAN, samhällsdebattör, ordförande Miljömålsberedningen 2015-2016

”I sin bok åskådliggör Maths Nilsson hur ett till synes ändlöst nystan av pengar, ideologi och särintressen ställts mot klimatvetenskapen. Läsaren leds in i händelsernas centrum där surt regn blandas med freoner, kalla kriget, tobak, fossilindustri, politik, pengar, makt och ideologi. En högaktuell bok som även bidrar med pedagogiska förklaringar av klimatvetenskapen.” 

MARTIN HEDBERG, meteorolog, debattör, författare

 Finns på Adlibris, Bokus och andra sajter liksom i bokhandeln (de kan beställa hem om de inte har den hemma).

Timbro skriver om historien

Den Av Mathsi Klimat, Natur, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap9 kommentarer
MNI_0818

”Idag inleds Timbros nysatsning på miljö- och klimatfrågor.” Så inleder Timbros vd Benjamin Dousa en artikel på webbtidningen Smedjan (8 mars 2021). Kanon, hoppas det blir bra!

Rubriken lyder ”Därför är marknadsliberaler de riktiga klimatvännerna”. Längre ner kan man läsa vad marknadsliberalernas reformagenda innebär: ”Det är att göra som Greta Thunberg säger, men inte själv gör, nämligen att lyssna på forskarna även om slutsatserna känns obekväma.” Här borde nog den gode Dousa hejda sig en smula, för Timbro och marknadsliberala tankesmedjor har ingen som helst anledning att slå sig för bröstet över att lyssna på forskare och vara drivande i klimatfrågan.

Det borde vara omöjligt att ha missat att just marknadsfundamentalistiska tankesmedjor och lobbyorganisationer varit de som hårdast har ifrågasatt klimatforskarnas slutsatser och hårdnackat kämpat emot varje försök till åtgärd. Det gäller framförallt i USA men mönstret går igen även i Sverige (t ex Eudoxa och Captus). En rad personer med kopplingar till Timbro och deras Stureakademi har inte direkt kämpat för att få till klimatåtgärder. Mattias Bengtsson, tidigare vd på Timbro (och ledarskribent på SvD) gick exempelvis direkt från Timbro och blev vd för tankesmedjan Centre for the New Europe i Bryssel. Bara under år 2005 fick de närmare en halv miljon från ExxonMobil öronmärkta för ”klimatutbildning” (enligt skattedeklaration).

SvD:s ledarsida: ”Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.” Nima Sanandaji/vd Captus

Det finns som sagt en rad andra exempel. Skriver mer om detta i min bok Spelet om klimatet (släpps 25/3). Några ytterligare kommentarer här: https://tidningensyre.se/2021/21-maj-2021/de-riktiga-klimatvannerna/

Dousa skriver vidare:

”Ibland påstås slarvigt att högern aldrig har brytt sig om klimatet. Det stämmer inte. Exempelvis var Margaret Thatcher en av världens första ledande politiker att hålla ett tal om klimatförändringar. Det var också en republikansk administration som inrättade miljöskyddsmyndigheten i USA.”

Jo men visst, det stämmer. Men en och annan del av historien utelämnas. Thatcher, liksom en lång rad andra ”marknadsliberala” politiker, ändrade uppfattning i frågan och började anse att klimathotet bara var socialistisk alarmism – efter att marknadsfundamentalister övertygat dem.

Och jo, Nixon bildade amerikanska miljöskyddsenheten EPA. Det är dock evigheter sedan och det har hänt en del sedan dess. Reagans administration såg exempelvis till att förneka vetenskapen att SO2-utsläppen från industrin var ett problem. De lyssnade inte alls på vad EPA:s och National Academy of Sciences experter rådde dem till. Bush den yngre såg (bland annat) till att installera en lobbyist som chef för den enhet som koordinerar USA:s myndigheters miljöarbete. Resultatet var att de noga kontrollerade statsanställda forskares uttalande i klimatfrågan. Lobbyisten har själv erkänt att de också ”redigerade” rapporter med mera och strök diverse ”ej passande” information om klimathotet. Kanadas tidigare konservativa marknadsliberala regering gjorde detsamma.

Trump kanske vi inte behöver tala om, men under hans ledning fick EPA en lobbyist från kolindustrin som chef. Dess vetenskapliga råd har stöpts om med betydligt större andel av konsulter och industrianknutna forskare. Det fanns långt gångna planer på att förbjuda forskare som fått statliga forskaranslag att ens få vara med i detta råd (de skulle då bli partiska…).

Lite kul att Dousa också refererar till amerikanska Perc och att Timbro tidigt gav ut deras bok Marknadsliberal miljöhushållning av Terry Anderson och Donald Leal. De ”som länge drev det amerikanska miljöinstitutet Perc utifrån just det frimarknadsperspektiv som vi själva representerar.” Visst, det finns många marknadsanpassade lösningar som gett resultat (man får förmoda att Dousa hyllar EU:s handel med utsläppsrätter som MP varit drivande i). Men de har inte kommit till av sig självt.

Nu verkar varken Anderson eller Leal vara särskilt intresserade av att lösa grundproblemet utan tycker att vi istället ska anpassa oss -vi har gott om tid. Climate Policy: Adaptation, Not Mitigation. Samma resonemang här: ”When fish get harder to catch, fishermen whose incomes are at stake have every incentive to find ways of increasing productivity of fisheries (e.g. fish farming) or lowering their production costs, or both. And to the extent that fewer fish of one species means that the price of those fish will rise, market opportunists have an incentive to find a substitute that is cheaper.”

Det får man naturligtvis tycka, själv tycker jag det är idiotiskt och total avsaknad av insikt i konsekvenserna av att införa kvartalsekonomihets i ekologiska system, utvecklade över tusentals år. Jämför torskfisket vid Lofoten respektive utanför Newfoundland. I Norge blev det fiskestopp och efterforskning, vilket följdes av en ganska snar återgång till lönsamt fiske men med noga reglerade kvoter. I Newfoundland väntade man för länge och allt kollapsade på 1990-talet. Det har fortfarande inte hämtat sig.

Perc verkar inte heller haft särskilt stor tilltro till klimatforskningen. I en rapport från 2010 upprepas en av alla myter om att den så kallade hockeyklubbsgrafen skulle vara enda beviset för en exceptionell uppvärmning (webarchive)):

“Of course, there is other evidence for global warming, but none of it proves that the recent warming is unprecedented. Indeed, quite the reverse: surface temperatures, sea levels, tree lines, glacier retreats, summer sea ice extent in the Arctic, early spring flowers, bird migration, droughts, floods, storms—they all show change that is no different in speed or magnitude from other periods, like 1910–1940, at least as far as can be measured. There may be something unprecedented going on in temperature, but the only piece of empirical evidence that actually says so—yes, the only one—is the hockey stick. […] And the hockey stick is wrong.” 

Det är raka motsatsen till det IPCC har visat. Naturligtvis får man tycka att man inte ska göra något åt problemen, men kom då inte och säg att man lyssnar på vetenskapen. Vissa gillar förstås deras budskap att inte göra något åt själva problemen och finansierar gärna deras verksamhet … guess who?

Jaja, nu ska ju i alla fall även Timbro arbeta för klimatåtgärder tydligen, välkomna in i matchen – det är ju bara trettiotre år sen IPCC bildades, bättre sent än aldrig antar jag. Lycka till.

De ska också fortsätta kämpa för tillväxt, för det är det som ligger till grunden för att ha råd med miljöåtgärder, säger Dousa. Måhända, men vad det gäller utsläpp av svaveldioxid, freoner, koldioxid med mera har det inte handlat om att fattiga länder ska åtgärda problemen eller att samhället haft brist på pengar. Det har krävts en rejäl alarmism för att bryta ner just marknadsliberalernas envetna motstånd till att acceptera vetenskapen. Fundera en stund över varför det ska behöva vara så?

Jag delar Dousas uppfattning om att näringslivet är en viktig del i lösningarna. Däremot kan näringslivets politiska propagandaorganisationer ställa sig i skamvrån. De har gjort allt för att motarbeta miljöåtgärder vars positiva effekter de nu försöker ta åt sig äran av!

(jaja, inte alla organisationer och så vidare…).

Stannar Golfströmmen? Forskare anklagas för fusk!

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized, Vetenskap15 kommentarer

För någon vecka sedan gjorde media en stor affär av en studie som visade att Golfströmmen höll på att stanna av. SVT inledde till och med sitt inslag med ett klipp från katastroffilmen Day after toworrow. Den handlar om hur Golfströmmen helt stannar och genast förvandlas vår värld till en enda stor igloo (tips: det är ingen dokumentär…).

Golfströmmen är en del av ett större system av havsströmmar som kallas Atlantic Meridional Overturning Circulation, AMOC, se bilden ovan.

En drivkraft är att varmt vatten svalnar av när det når de arktiska områdena och sjunker ner mot botten och bildar på så sätt Atlantens djupvatten som rinner söderut. Denna mängd måste då ersättas med mer varmt vatten söderifrån. När Arktis blir varmare blir avkylningen inte lika effektiv och processen blir då heller inte lika kraftfull.

Likaså kan saltvattnet spädas ut av avsmältningen från Arktis och Grönlands isar (åtminstone om det tar fart), nederbörd och utflöde från floder. Vattnet sjunker därmed inte lika snabbt som annars och förväntas därför orsaka en mindre stark AMOC, som i sin tur har potential att orsaka förändringar i klimat och nederbördsmönster i både USA och Europa.

Reaktionerna blev de förväntade. Elsa Widding (författare till boken Klimatkarusellen) gjorde exempelvis ett Youtubeklipp med tillhörande inlägg på bloggen Klimatupplysningen: Golfströmmen är inte hotad.

Den som förväntar sig ett fullödigt bemötande av de vetenskapliga fynden i den sagda artikeln blir dock besviken, istället är Widdings inlägg ett långt appeal-to-authorities. Hon hänvisar nämligen enbart till ett inlägg skrivet av Gösta Walin (pensionerad professor i oceanografi) på Det Goda Samhället.

Walin menar att: ”Detta hotfulla budskap har förmedlats av omdömeslösa forskare i c:a 25 år i deras strävan efter uppmärksamhet och anslag.” Och att media svalt betet helt okritiskt i sin vurm för att sprida alarmistiska budskap. Walin noterar vidare att studien gjorts av bland annat Rahmstorf vid Potsdam Institute for Climate Impact Research som han menar är beroende av återkommande larm för att få fortsatta forskningsanslag:  

”Nu är det en elev till Rahmstorf, Levke Cesar, som fått äran att läsa upp budskapet: 10- 20 procents minskning sedan 1850-talet och 35-45 procent mot slutet av innevarande sekel. Denna gissningslek förklädd till vetenskap presenteras i programinslaget som etablerade fakta. Det är så usel journalistik att man häpnar.”

Walin kritiserar även en tidigare artikel från Rahmstorf från 2018: ”I huvudsak samma hotbild framfördes av Stefan Rahmstorf 2018. Även då handlade det om 15 påhittade procents försvagning av Golfströmmen.” Återigen menar Walin att forskarna i princip har fuskat fram dessa siffror.

Rahmstorf menar att det finns ett hundratal artiklar som beskriver de fysikaliska mekanismerna bakom. Walin: ”Hundra plagiat kan man säga.” Han menar att forskarna bortser från skillnaden i salthalt mellan Stilla Havet och Atlanten som är en stark drivkraft för AMOC-cykeln. Han berättar också att omblandningen mellan smältvattten och Golfströmmens saltvatten inte sker i verkligheten utan bara i modellerna. Walin hänvisar dock inte till några vetenskapliga studier utan till en artikel i Geologiskt Forum – men det är en populärvetenskaplig tidskrift. Författare är hans före detta kollega Anders Stigebrandt.

Widding ifrågasätter ingenting av detta. Hennes slutsats är den som Walin framför: allt handlar bara om teoretiska modeller, forskarna går inte att lita på då de är beroende av forskningsanslag: ”Tur att det finns oberoende experter att konsultera i viktiga frågor”, säger hon och syftar förstås på den pensionerade Walin som inte längre behöver rätta in sig i ledet.

Det innebär ju i förlängningen att journalister bara kan förmedla vetenskapliga nyheter från pensionerade forskare för att få trovärdiga uppgifter. Hon vill även att SVT ska införa någon typ av vetenskapligt råd som ska berätta för journalisterna vad de kan gå ut med för nyheter. (Regeringar i både Kanada och USA har genom åren försökt hindra spridning av ”oönskad vetenskaplig information” genom begränsningar för vad deras statligt anställda forskare får uttala sig om – skriver mer om det i min bok Spelet om klimatet, släpps 25/3).

Så nu har jag gjort lite egna beräkningar för att motbevisa professor Walin?

Nej, självklart inte. Jag vill bara påpeka att varken Widding eller Walin har mött uppgifterna i ”Potsdam-artikeln” med ett enda sakligt argument.

Golfströmsartikeln publicerades i Nature Geoscience (Caesar et al 2021). De hade analyserat så kallade proxydata från exempelvis havstemperatursserier, isborrkärnor och sediment (dvs indirekta mätningar – precis som man indirekt kan härleda temperaturer från trädens årsringar) från år 400 e Kr och framåt:

”A fairly consistent picture of the AMOC emerges: after a long and relatively stable period, there was an initial weakening starting in the nineteenth century, followed by a second, more rapid, decline in the mid-twentieth century, leading to the weakest state of the AMOC occurring in recent decades.”

(Här en bra översiktsartikel över AMOC och hur sådan här proxydata kan ligga till grund för att rekonstruera historiska havsströmmar Deep Atlantic Circulation During the Last Glacial Maximum and Deglaciation | Learn Science at Scitable (nature.com) – självklart är det fler än Walin och Stigebrandt som är medvetna om att skillnaden i salthalt mellan Stilla Havet och Attlanten är en stark drivkraft för AMOC).

Walin avfärdar detta som påhittade siffror utan att visa minsta saklig grund för påståendet. Det är ”ganska” grov anklagelse.

Walin pratar om en icke existerande blandning av smältvatten och saltvatten från Golfströmmen. Men inte ens Rahmstorf påstår att smältvattnet från Grönland skulle vara den enda orsaken till den minskning de påstår sig detekterat (åtminstone inte ännu): ”In our paper, we argued that the meltwater input from the Greenland ice sheet could play a so far neglected role (but not the main role, as some have misunderstood).”

Det handlar inte heller om enbart modeller. Dels görs mätningar via satellit som i kombination med andra tekniker kan ge en bild över utvecklingen. Man har sen 2004 också installerat mätutrustning för att studera Golfströmmen. Observationer visar att den tycks ha försvagats under senare år (Smeed et al 2018). Andra indirekta data stöder dessa observationer:

”This change of AMOC state is concurrent with other changes in the North Atlantic such as a northward shift and broadening of the Gulf Stream and altered patterns of heat content and sea surface temperature. These changes resemble the response to a declining AMOC predicted by coupled climate models.”

Detta bekräftades av en senare artikel (Moat et al 2020):

Moat et al 2020

THE BLOB

Ett av de starkare argumenten för att Golfströmmen skulle ha minskat i styrka verkar vara den så kallade kalla blobben. Nutida uppvärmning är nära nog helt global (vilket den medeltida värmeperioden sannolikt inte var), men det finns en liten blob strax söder om Grönland som blivit kallare:

Att AMOC ska bli svagare vid en global uppvärmning har diskuterats och förutspåtts sedan 1980-talet. Många menar alltså att den kalla blobben är ett tecken på att just Golfströmmen saktat ner (mindre energi från söder förs upp).

Modeller förutspår också att en avstanning av AMOC förutom att ge upphov till den kalla blobben, samtidigt kommer leda till en uppvärmning av vattnet vid shelfen intill den kanadensiska östkusten (Saba et al 2016). Det stämmer tydligen också bra med observationer. ”Both observations and the climate model demonstrate a robust relationship between a weakening Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) and an increase in the proportion of Warm-Temperate Slope Water entering the Northwest Atlantic Shelf.”

Detta visas även i Caesar et al 2018. Med hjälp av havstemperaturer i dessa två områden kunde de rekonstruera AMOC långt tillbaka. Rekonstruktionen stämmer bra med senare tids riktiga mätningar av strömmen (se bild nedan, Rapid samt Frejka Williams = mätningar av strömmen, läs mer på Carbon Brief). Det är dessa värden som Walin anser vara påhittade:

Caesar påstår inte heller att smältningen av Grönlands isar skulle vara enda orsaken till detta, de lyfter fram att hela den hydrologiska cykeln ändras:

“Global warming causes changes to the hydrological cycle leading to increased precipitation over the subpolar North Atlantic and surrounding land areas – from where the water drains through rivers into the Atlantic. It further contributes to the loss of Arctic sea ice, as well as melting of the Greenland Ice Sheet, both adding more freshwater to the ocean.”

Man har även uppmätt att salthalten sjunkit i Nordatlanten sedan år 2000 (Tesdal et al 2018). ”If this trend of decreasing salinity continues, it has the potential to enhance water column stratification, reduce vertical fluxes of nutrients, and cause a decline in biological production and carbon export in the North Atlantic Ocean.”

(Men som så många gånger förr: mätserierna är relativt korta och det är för tidigt att dra allt långtgående slutsatser utifrån dem).

Uppgifterna stämmer även bra överens med en annan studie som analyserat kväveisotoper från koraller i det ovan nämnda shelfområdet vid Kanadas östkust (Sherwood et al 2011). ”We conclude that the persistence of the warm, nutrient-rich regime since the early 1970s is largely unique in the context of the last approximately 1,800 yr.” Allt detta är samstämmigt med den rekonstruktion som gjordes i den nu omtalade ”Potsdamartikeln”.

En annan studie som tittade på syreisotoper i samma område (Thibodeau et al 2019) kunde se en korrelation med styrkan i AMOC:

”Here, we present a record of δ18O in benthic foraminifera from sediment cores retrieved from the Laurentian Channel and demonstrate that the δ18O trend is linked to the strength of the AMOC. In this 100-year record, the AMOC signal decreased steadily to reach its minimum value in the late 1970’s, where the weakest AMOC signal then remains constant until 2000. De presenterar även data från 1500 år tillbaka.

Men även om modeller visar att AMOC kommer att stanna av med en ökande global temperatur så anser IPCC det osannolikt att den helt kommer stanna av till år 2100. (Vissa modeller visar att det kan ske till 2300 om utsläppsnivåerna är höga, t ex Bakker et al 2016, men det är långt ifrån någon säker projektion eller någon konsensusåsikt, se artikel på Carbon Brief.).

Tro det eller ej, det är inte bara Walin som håller på med oceanografi, här finns några reaktioner på artikeln från andra experter: expert reaction to study of the Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) | Science Media Centre. Det är nästan symptomatiskt att se hur ”mainstream forskare” påpekar osäkerheter i den här typen av studier medan ”skeptiker” som Walin är helt bergsäkra på att resultaten inte kan stämma. Men någon alternativ förklaring till resultaten ges inte – utöver att det förmodligen måste handla om fusk.

Det finns förstås åtskilligt mer om det här. Det var inte meningen att presentera en enda sanning eller fullvärdig genomgång på det här området (heller) – jag har naturligtvis inte kompetensen att avgöra detta heller. Widding säger att hon blev glad när hon hittade Walins artikel eftersom hon inte själv var expert på området. Men sen slutade tydligen nyfikenheten (för att det stämde med det hon ville höra?). Att likställa allt ”obekvämt” med fusk är den lätta vägen ut. Jaja:

  • Varken Walin eller Widding har kommenterat de data som presenterats i den nyligen publicerade artikeln
  • De har heller inte anfört någon publicerad vetenskap. Naturligtvis måste man respektera Walins kunskap i ämnet men de argument han tar upp berör som sagt inte de data som artiklarna presenterat. Att anklaga alla studier som inte visar det man vill för fusk känns inte helt okej i min värld.
  • Det handlar inte bara om modeller. Men alla är medvetna om att det är korta mätserier.
  • SVT intervjuade Frederik Schenk, klimatforskare vid Bolin Center vid Stockholms universitet och SMHI i sitt inslag. Att han inte var ”rätt forskare” enligt Widding, tja … vet inte vad jag ska säga. Att de visade klipp från Day after tomorrow? Hm, jag har ärligt talat svårt att bli så jätteupprörd -lite av en kul ingång till reportaget – men visst, det kanske hade varit passande att påpeka lite starkare att IPCC inte förutspår att det ska bli så. Men letar man fel kommer man finna dem (NB alternativa medier som Swebb-TV är fortfarande sämst i klassen även på detta område).
  • Förra gången en liknande artikel (Caesar et al 2018) uppmärksammades fick Stigebrandt utrymme på SVT att kritisera den. Misstänker dock att enda sättet att få församlingen på Klimatupplysningen nöjda i denna fråga vore att helt censurera bort ”klimatalarmistiska” vetenskapliga nyheter …
  • Och jo, man får publicera studier som pekar emot att AMOC:en skulle ha stannat av eller till och med ökat – trots att man är beroende av forskningsanslag! Se nedan. Det är från Real Climate (visserligen skrivet av Rahmstorf själv…), orkar inte sammanfatta eller översätta, men det verkar som att dessa studier inte motsäger de rekonstruktioner Rahmstorf och kompani gjort:

Likewise for 1994-2013, Roessler et al. (2015) found an increase of 1.6 Sv [mått på hur mycket vatten som transporteras per tidsenhet] in the transport of the North Atlantic Current between 47° and 53° North. This is a current with a mean transport of ~27 Sverdrup, 60% of which is subtropical waters (i.e., stemming from the south via the Gulf Stream). For this period, our reconstruction yields an AMOC increase by 1.3 Sv.

For 1994-2009, using sea-level data, Willis et al. (2010) reconstructed an increase in the upper AMOC limb at 41°N by 2.8 Sv. For this period, our reconstruction yields an AMOC increase by 2.1 Sv.

Mycket är osäkert, fortsättning lär följa.

(Om någon undrade, jo Gösta Walin var med och startade Stockholmsinitiativet… )

Mer läsning:

Fick tips om denna artikel i New York Times, snygg och intressant. En av de intervjuade forskarna avslutar::

“There’s no consensus on whether it has slowed to date, or if it’s currently slowing,” said Dr. Lozier. “But there is a consensus that if we continue to warm the atmosphere, it will slow.”

expert reaction to study of the Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) | Science Media Centre

Trend eller naturlig cykel?: Slowdown of Atlantic conveyor belt could trigger ‘two decades’ of rapid global warming | Carbon Brief

Guest post: Could the Atlantic Overturning Circulation ‘shut down’? | Carbon Brief

Atlantic ‘conveyor belt’ has slowed by 15% since mid-20th century | Carbon Brief

2015: New studies confirm weakening of the Gulf Stream circulation (AMOC) « RealClimate

2016: Q & A about the Gulf Stream System slowdown and the Atlantic ‘cold blob’ « RealClimate

2016: AMOC slowdown: Connecting the dots « RealClimate

2018: If you doubt that the AMOC has weakened, read this « RealClimate