En gyllene regel inom allt som har med vetenskap att göra är att inte dra allt för stora växlar på enskilda studier/artiklar. I synnerhet om de kommer fram till häpnadsväckande resultat. I en BBC-intervju häromdagen påstod Roger Hallam, en av grundarna till Extinction Rebellion [men inte längre aktiv inom denna organisation pga meningsskiljaktigheter], att om uppvärmningen överstiger 2°C kommer rika människor vara skyldiga till mord på en miljard fattigare människors död.
“If warming reaches or exceeds two degrees centigrade, mainly richer humans will be responsible for killing roughly 1 billion mainly poorer humans.”
Han tog inte detta ur luften utan läste innantill från en vetenskapligt publicerad artikel (som alltså ska ha blivit granskad innan publicering (peer review)). Detta visar hur svårt det kan vara att ”lyssna på forskningen”, för det är inte representativt för vad ”forskningen säger”.
Vetenskaplig kunskap växer sakta fram. I komplexa frågor bygger det alltid på analyser och studier från flera olika forskargrupper. Oftast är det två steg fram och ett steg tillbaka. Det hör till att forskare ibland drar fel slutsatser och det finns en uppsjö legitima anledningar till detta. Syftet med forskning är att analysera observationer på nya sätt och ibland visar det sig att metodiken inte var robust. Nya försök visar att hypoteserna inte höll och så vidare.
Det är inte granskningen innan publicering som är den verkliga kvalitetskontrollen utan den som följer när andra forskare kan sätta sig in i studien och försöka bekräfta eller förkasta slutsatserna utifrån egna vetenskapliga argument/empiriska försök.
Sen är världen inte perfekt. All publicerad forskning håller inte världsklass. Det förekommer rent fusk och artiklar dras tillbaka även från de mest kända tidskrifterna som Science. Publicering av vetenskapliga artiklar kan vara mycket lukrativ med vinstmarginaler som andra branscher bara kan sukta efter. Det har lett till en explosion av olika tidskrifter och det finns en lång rad av dessa som inte bryr sig särskilt mycket om kvaliteten på det de publicerar. Vilket förstås kan göra det svårt att ibland veta vem man kan lita på. Men det innebär inte att skulle vara rationellt att anse att hela den vetenskapliga processen är korrupt och inte går att lita på.
Jag har tidigare visat hur man kan se varningsflaggor på artiklar som man kanske bör ta med en nypa salt, här hittar ni ett par exempel:
Mark Lynas, brittisk vetenskapsjournalist med fokus på klimatet, hajade till när han hörde BBC-intervjun med Roger Hallam och hans citat från den vetenskapliga artikeln ovan. För att inte tala om andra kommentarer som följde. Här utdrag från Mark Lynas blogg (Robinson är den som intervjuade Roger Hallam)):
”Roger then added, in response to Robinson’s rather lame attempts at clarification, that this was a “death project” whose “tool” was the “destruction of the climate”. He added that it was merely an “interesting intellectual digression to split hairs over what degree of murder it is” but that would merely be a “displacement activity” – instead we should allow ourselves an emotional reaction and “feel the terror and horror of what I’ve just said”.
Trots att Lynas följt debatten under lång tid kände han inte igen siffrorna på att en miljard människor förväntades dö om uppvärmningen stiger över 2°C. Det är enligt Lynas (har själv ingen koll) svårt att hitta en kvantifiering av antal förväntade dödsfall i framtiden.
Forskarna/författarnas akademiska bakgrund är inte inom klimatforskning, se vidare punkt 3. Förlaget MDPI ger ut en lång rad olika tidskrifter och har kritiserats hårt för att publicera bristfälliga artiklar (vilket inte betyder att just denna artikel är felaktig). Den aktuella tidskriften är Energies som inte heller är direkt specialiserad på klimatförändringarnas effekt på människa och miljö på det sättet: ”Energies is a peer-reviewed, open access journal of related scientific research, technology development, engineering policy, and management studies related to the general field of energy, from technologies of energy supply, conversion, dispatch, and final use to the physical and chemical processes behind such technologies.”
Uppgiften ”1 miljard dödsfall vid 2°C” har forskarna hämtat från en annan vetenskaplig studie de refererar till. Den visar sig också vara skriven av en av de två författarna. Att enbart referera till sina egna studier för sådana här uppseendeväckande uppgifter kan vara en varningssignal. Det behöver ju inte vara fel, men om det vore en ”mainstream och accepterad” storhet inom forskarsamfundet skulle det säkerligen kunna gå att referera till någon annan studie också och därmed ge större trovärdighet.
Forskaren bakom denna artikel med ”dödsuppgifterna” är Richard Parncutt. Vetenskapliga artiklar visar vilka institutioner forskarna är kopplade till men på Parncutt står det bara ”University of Graz, Austria”. Lynas kollade upp det och det visade sig att han sysslar med musik (”musicologist”) och inte klimat.
Vidare var artikeln med ”dödsuppgifterna” publicerad i Frontiers in Psychology. Inte heller det är en klimatinriktad tidskrift. Det innebär förstås inte automatiskt att uppgiften är fel men det är ganska sannolikt att de som granskat artikeln innan publicering inte är klimatforskare och kan ha missat att kolla upp riktigheten i liknande uppgifter (peer review är långt ifrån perfekt …)
Ovanstående är ju lite av ad hominem, det vill säga personliga påhopp, och inte sakliga argument på det som skrivs i artikeln. Men det är anledningar till varför man bör förhålla sig skeptisk till det som påstås och att man inte köper allt rakt av.
Lynas kontrollerar uppgifterna i sitt blogginlägg, läs mer där, och det är uppenbart att det inte finns mycket data bakom antal dödsfall, bara en rad antaganden och höftningar. Slutsatsen är inte mycket mer än en ren gissning.
(Med detta sagt, det råder ingen oenighet om att den fattiga delen av världen är de som också är mest sårbara för klimatförändringarna).
Vi gör alla fel, jag har säkert delat saker på sociala medier med tvivelaktiga källor även om jag gör så gott jag kan. Jag tycker dock att om man är en frontfigur för en organisation med stort inflytande och sitter i en intervju i BBC har man ett stort ansvar att kolla upp sina argument. Det borde vara en allmän kunskap att man inte kan ta varenda alarmistisk uppgift som sanning och spinna vidare på den – även om den är hämtad från en vetenskaplig artikel.
“The climate is changing, but the question is, is it being caused by natural cycles over the span of the Earth’s history? Or is it changing because we drive SUVs? I don’t believe in the latter. I don’t think that’s the primary driver.”
Och så vidare… Jag anser att det värsta man kan göra i detta läge är att inte vara saklig och att överdriva (verkligheten är illa nog) och påstå saker som inte har stöd i vetenskapen. Det blir till effektiv ammunition i debatten och falska bevis för att det enbart handlar om obefogad alarmism.
Det är ett j-a mörker vi lever i på många plan just nu. Det märks inte minst på Twitter som kunde vara grisigt tidigare men som efter Musks övertagande blivit ett enda stort rövhål. Jag var väldigt aktiv där tidigare men har nu nästan helt slutat skriva inlägg.
Skiten exploderade än mer (nästan bokstavligt talat) i och med Hamas vansinnesdåd och det efterföljande kriget. Desinformation och inlägg från tokförbannade människor (och botar förstås) överallt. Från alla håll.
Som när Alexander Bard skrek ut att han hatar, verkligen hatar, Greta Thunberg för att hon inte vill se ett folkmord på oskyldiga civila i Gaza (ja, hon har uttryckligen fördömt Hamas attack – men det verkar som att få kan hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt):
”I hate Greta Thunberg! I really hate Greta Thunberg! Of course the pretentious, lying, fucking bitch is hugging Hamas now. Thankfully she just came out as a screaming antisemite. Has the world ever witnessed a more narcissistic pillar-saint than Greta?”
Och publicerar fejkade bilder på när hon håller Mein Kampf i handen med texten:
”Adolf and Greta: They are both vegetarians, they are both hardcore Gnostics, they both believe in their own unique moral superiority over all other human beings, and they both hate Jews!”
Ja, Bard har blivit en sorglig figur. Det är en åsikt, varsågoda, här får ni en till:
På klimatprotestorganisationen Fridays for futures (FFF) instagramkonto publicerades idag ett inlägg med konspirationstankar om media som inte skiljer sig ett dugg från det man hör på SwebbTV och andra högerextrema sajter (om än inte med stöd för palestinierna kanske…). Se några klipp nedan.
Man bör notera att det växt till en internationell ganska stor rörelse och det är knappast Greta som sitter och skriver på kontot. Exempelvis gick FFF:s tyska avdelning snabbt ut med att de inte alls höll med om vad som skrevs i detta inlägg. Svenska FFF har också kommenterat saken och ville förtydliga att de fördömer terrorism och antisemitism men stödjer det som FN och många andra påpekat om att undvika blodbad etc. (Det hade varit på sin plats med ett distinkt avståndstagande från nedanstående inlägg kan jag tycka).
Att göra sin egen forskning. Ja, det är också vad man kan höra från klimathotsskeptiker. Det som Fridays for future har kämpat emot sedan första början.
Jävla media. Som från vilken högerextremist som helst.
Om de inte vill förlora allt det som de har byggt upp under åren sedan Greta Thunberg startade sin skolstrejk och på riktigt satte klimatförändringarna på både den mediala och politiska agendan så får de nog fundera på vad de vill signalera…
Ursäkta ett dystopiskt inlägg, men jag känner mig verkligen uppgiven för tillfället.
PS: Nej, det klimathotsförvillare har inte ”alltid bara velat nyansera debatten” gentemot påstående som ovan, de har aktivt bestridit själva grunderna (och gör så fortfarande):
Man kan ju tycka att klimatdebatten idag skulle handla uteslutande om hur problemen ska lösas och inte om huruvida det ens existerar ett problem. Men det gör den fortfarande (i vissa läger). Nedan bild från föredrag av Patrick Moore på GWPF TV, en av de mest aktiva europeiska klimatförvillarorganisationerna.
”There is no definitive scientific proof… that carbon dioxide is responsible for any of the slight warming of the global climate that has occurred during the last 300 years.”
Jag tror alla som skriver något om klimatet på Twi… jag menar X, känner av vågen av förnekerikommentarer som bara tilltagit i styrka alltsedan Elon Musk tagit över cirkusen.
Jag har tyvärr också en känsla av att detta inte enbart handlar om algoritmer och trollbotar, utan är en reell ökad aktivitet i samhället i stort (?). Taktiken att rikta in sig på åsikter (”det finns ingen klimatkris”) och ignorera den mängd fakta som talar emot är effektiv.
Jordan Petersom och Prager U är två exempel på detta.
Jordan Peterson (JP) är en tidigare professor i psykologi från Kanada som har blivit något av en frontfigur för konservativa värderingar, även om han själv inte vill klassificera sig i det facket enligt Wikipedia.
Han fick mycket uppmärksamhet i och med sin bok 12 rules of life som gavs ut 2018: Adlibris:
”I 12 livsregler ger sig Peterson i kast med ämnen som barnuppfostran, livsåskådning, ideologi, moral, andlighet och mänskligt lidande. Sökandet efter världens samlade kunskap mynnar ut i 12 praktiska, djärva och djupsinniga livsregler som skakar om vår uppfattning om vetenskap, tro, kultur och den mänskliga naturen.”
Han pratar mycket om vikten av ”manlig dominanshierarki” (regel nr 1) och vill visa hur vi biologiskt har ärvt denna mekanism genom att jämföra med hur humrar reagerar på serotonin. Något han fått mycket kritik för. För att bara nämna en sak, känslorna brukar svalla ordentligt där han drar fram …
JP har blivit en influencer av rang med en bra bit över 7 miljoner följare på Youtube (nära nog dubbelt så många som exempelvis New York Times). På senare tid har han blivit alltmer aktiv även i klimatdebatten och hans ”skeptiska” hållning blev tydlig i sina minst sagt förvirrade utläggningar i den enormt populära podden The Joe Rogan Experience .
JP försvarade sig efteråt med att hänvisa till en bok skriven av Fred Singer:
Singer är en nestor i att ifrågasätta etablera vetenskap inom hart när alla miljöområden. Han anklagade Nobelstiftelsen för att ha tagit politiskt ställningstagande när de 1995 gav kemipriset till Paul J. Crutzen, Mario J. Molina and F. Sherwood Rowland för deras jobb om hur freoner påverkar ozonlagret.
År 2001 menade han att det inte skett någon uppvärmning sedan 1940-talet och att en framtida uppvärmning knappt kommer vara detekterbar. Det förra upprepade han (och Tony Heller) i föredrag så sent som 2016.
JP har sedan intervjuat en rad kända ”skeptiker”, bland annat den numera pensionerade klimatforskaren Richard Lindzen (bilden högst upp), en av de tyngre ”skeptiska” spelarna. Han har en hypotes som brukar kallas Irishypotesen som presenterades första gången i en studie från 2001. Den går ut på att uppvärmningen i tropikerna leder till så kallade negativa återkopplingar: molnbildningen påverkas av varma hav som gör att ju varmare det blir, desto mer värmestrålning kan slinka ut ur atmosfären (enkelt uttryckt). Det skulle då göra att klimatet inte är så känsligt för en ökad koldioxidhalt som ”alarmisterna” påstår (han dissar m a o inte växthuseffekten som sådan).
Förvillargruppen Clintel menar att IPCC ignorerat Lindzens studie från 2011 (nedan från kritik mot IPCC:s senaste rapport AR6 WG1):
“The Earth’s energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity” makes no reference to Lindzen and Choi (2011; hereafter LC11), the most important paper on climate feedbacks and climate sensitivity written in recent decades.”
Men detta är en ren lögn. Du kan själv kontrollera det i IPCC:s rapport från 2013 (IPCC AR5 WG1 kapitel 7 och 10). Irishypotesen har debatterats livligt inom akademin och involverar en lång rad vetenskapliga artiklar, här är några av dem:
Enligt kritiken stämmer inte hypotesen med observationer. Lindzen och Chois publikation från 2009 kritiserades hårt och de försökte besvara kritiken i en uppföljande artikel. Men manuset refuserades unisont av fyra granskare (två av dem hade Lindzen själv rekommenderat). De menade att Lindzen och Choi inte presenterat data som kunde styrka de dragna slutsatserna. PNAS refuserade därför artikeln:
Lindzen och Choi valde att inte åtgärda manuset utan skickade det till en liten koreansk tidskrift där det blev publicerat. Det är denna artikel (LC11) som Clintel tycker är den viktigaste som skrivits i ämnet.
LC11 kommer fram till att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en uppvärmning på mellan 0,5-1,1°C (95% konfidensintervall), se tabell nedan:
Vi har ganska nyligen passerat halvvägs till en fördubbling av CO2-halt men temperaturökningen överstiger redan LC11:s intervall …
IPCC anger i senaste rapporten (ECS är klimatkänslighet):
IPCC AR6 WG1 kapitel 7: ”It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C.” […] All lines of evidence help rule out ECS values below 1.5°C, but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C. Therefore, the 5°C upper end of the very likely range is assessed to have medium confidence and the other bounds have high confidence.”
Det här är bara ännu en av alla myter om att alla alternativa förklaringsmodeller ignoreras utan argument. Och nu får Lindzen inför JP:s mångmiljonpublik, som med stor sannolikhet redan innan är kritiska mot ”etablissemanget” och politisk korrekthet, framföra hur allt är riggat och att mainstream forskare bara gör larmar för att hålla intresset uppe för och få pengar till sin forskning. Som får anslag från samma källor Lindzen fått under sin karriär. På senare tid har han haft gott om sidoinkomster…
Klart som fanken att det påverkar opinionen.
Prager U
Florida och Oklahoma har nu deklarerat att skolorna kan använda Prager U:s videor i undervisningssyfte. U:et står för University, men är i realiteten en Youtubekanal som lanserar ”konservativa värderingar”.
Utöver ren klimatförnekelse får exempelvis Stephen Meyer härja fritt och propagera för sin kreationism/intelligent design. Man får veta att Europa begår självmord genom sin invandring av muslimer. På barnavdelningen finns animerade filmer där kol lanseras som en tillförlitlig energikälla medan fåglar massakreras av vindkraftverk.
Där finns en film som liknar ”klimatskeptikers” kamp mot alarmismen med judarnas uppror mot nazisterna i Warszawaghettot. Huvudpersonen (från Polen) har ”kommit till insikt” och ändrat sin alarmistiska åsikt och försöker övertyga sin omgivning om att de har fel. “Grandfather Jakub tells her about the Warsaw Uprising, when the city’s Jews fought back against the Nazis.
Barn får också lära sig hur illa livet blir med skattefinansierad sjukvård. Likaså ges en otroligt vinklad version av Black Lives Matters och på barnavdelningen beskrivs George Floyd (en svart man som blev mördad av polis), som “Black man who resisted arrest”.
Och så där fortsätter det.
Grundaren Dennis Prager gör ingen hemlighet av att han vill indoktrinera barn.
Man får verkligen ha olika åsikter om hur man ska lösa utsläppsfrågan. Men det här förfallet när det kommer till att dissa vedertagen vetenskap blir allt sjukare. Det pratas om polarisering, men att påpeka att någon har fel – och har bevis för det – är inte att polarisera.
IPCC är ingen miljöorganisation, så inte heller alla de vetenskapliga institutioner som stöder IPCC:s arbete. Att klimatvetenskapen blivit en politisk höger-vänster-fråga för många beror på att många kämpat stenhårt för att få debatten dithän.
Att ingen av republikanernas presidentkandidater kunde uttala att människan ligger bakom majoriteten av klimatförändringarna (precis som under förra valet) är resultatet av decennier av desinformation – inte polarisering.
Små tvivel biter sig fast likt frön på en ny vulkanö. Någon ”tillförlitlig” person upprepar dem. Fröet gror.
Jag vet verkligen inte hur det ska stoppas.
Nej, ”vänstern” och miljörörelsen är allt annat än felfri. Inte heller den vetenskapliga processen är fri från fläckar, men det här är något helt annat. Man-kan-inte-lita-på-något-syndromet förtär samhället inifrån. Allt blir en konspiration. En vän jag gillar mycket började med att lägga fram i mina ögon ytterst välförtjänt kritik mot vaccinpassen. Inom loppet av ingen tid alls svämmade hans FB-flöde över av ren antivaxxpropaganda där Lars Bern och SwebbTV blev trovärdigare källor än vetenskapliga rapporter.
Och ja, på denna front är det den politiska högerkanten som har de största problemen (nej jag sa inte att alla högerpolitiker är klimatförnekare). Endast de kan göra något åt saken. Fan vet hur. När delar av media beter sig så här:
I det sedvanliga efterspelet till Lena Anderssons (LA) opinionstext skrev Jörgen Huitfeldt (JH) en tänkvärd artikel på DN:s ledarsida: Kritikerna försöker inte ens förstå vad Lena Andersson säger. Han jämför med hur sorgligt polariserad nyhetsjournalistiken i USA är. Det är mer viktigt vem som säger något än vad denne egentligen säger. Man försöker inte ens förstå vad ens opponent vill säga.
Och han påpekar att vi är på väg åt samma håll här hemma. Han tar Lena Anderssons artikel från förra helgen som exempel och påpekar att efterspelet är tragiskt förutsägbart. Och jag kan hålla med honom, han har flera poänger men vi kommer till ganska skilda slutsatser om vad som egentligen driver denna polarisering.
För ja, jag tycker att även JH:s inlägg var väldigt förutsägbart och faktiskt ganska tröttsamt. Även om han förstås har viktiga poänger så visar han en del av vad jag ville ha sagt med min kommentar om LA:s senaste alster. Det om att hennes texter är så substanslösa och osakliga att det ger utrymme för var och en att göra sin egen tolkning. Och det gör vi utefter våra tidigare erfarenheter och kunskaper.
Om JH och andra vill förstå vad jag – som mångårig ”klimatdebattör” (vilket fånigt ord) – ser när jag läser LA och vissa artiklar på JH:s egna nättiding Kvartal ska jag ge exempel på det nedan.
Där JH i LA:s artikel ser en tydligt formulerad poäng …
”Den poäng hon vill göra är tydlig: När det kortsiktiga vädret är i linje med domedagsscenarierna beskrivs det som ännu en bekräftelse på att undergången är nära. Men när så inte sker – som under denna svala svenska sommar – behandlas det just som kortsiktiga vädervariationer.”
… ser jag bara en viss antydan till rättmätig kritik/poäng som snabbt drunknar i en radda trötta ”titta-ut-genom-fönstret-anekdoter” som använts i tjugo-trettio år för att förklara bort allvaret i klimatförändringarna (eller hela dess existens).
LA: ”Medierna utlovar 48 grader. Det håller sig kring 35.”
Jaha, Sardinien fick 48,2C, men visst, Palermo fick bara 47C – nytt rekord för staden sedan 1790 och bränder tvingade flygplatsen att stänga. New European record: 48.2°C recorded in Sardinia – Weather News (weatherandradar.co.uk). Att media inte skulle rapportera om detta eller sätta det i sitt sammanhang med allt annat som hände och hänt runt Medelhavet (och andra stora delar av världen) på senare tid vore tjänstefel. Särskilt med tanke på vad som förutspås hända i Medelhavsområdet i en varmare värld.
Om det överdrivits, skrivits för mycket om detta för att locka läsare genom att spela på deras oro som bland annat JH påpekar? Ja, säkert, människan har varit fixerad vid vädret i alla tider. Och media behöver uppmärksamhet, att LA skulle kritisera denna marknadsmekanism vore dock förvånande…
JH skriver sen: ”Hon säger alltså inte att någon klimatförändring inte sker, hon förnekar inte några forskningsresultat från FN:s klimatpanel.”
Nej, hon skriver inte det rakt ut. I denna artikeln. Men det har hon gjort tidigare, nedan från 2021 där hon bland annat ifrågasätter orsakssambanden mellan CO2 och uppvärmningen:
I Studio ett-debatten (Sveriges radio) hon deltog i upprepade hon detta och visar att det inte var någon tillfärllighet. Jag har också visat att hon inte bemödat sig det allra minsta för att leta rätt på information om dessa frågor (se t ex länkar ovan). Inte ens två minuter på att kontrollera fakta.
Självklart ligger det i mitt bakhuvud när jag läser hennes texter. Konstigt vore det annars. (Ja, jag tycker förstås det borde ligga även i JH:s bakhuvud.)
Att konstruera en halmgubbe är en mycket vanlig debatteknik som går ut på att inte ens försöka förstå vad ens opponent vill ha sagt. LA gör detta om och om igen. Här från en tidigare text:
”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.”
JH tycks helt ha blundat för nedanstående obegripliga passage, som upptar en femtedel av senaste SvD-artikeln. Det är en enorm och smått bisarr halmdocka hon målar upp (se mer i mitt förra inlägg). Inte en stavelse tyder på att hon gjort minsta försök att förstå vad hennes s k opponenter vill ha sagt (som JH efterlyste). Hon tycks ha hört något extremt och sen stängt av öronen och inbillat sig att det skulle vara en vanlig uppfattning:
”En dag i juli. Hemma igen. Grått och ostadigt. Gick upp klockan sju, drack kaffe, läste tidningen. Somrarnas extrema väder är människans fel – alldeles som i en djurens och naturens egen konspirationsteori. En främmande grupp har för att sko sig tvingat på alla andra sin ideologi. Historiens ackumulerade växthusgaser framställs som en extravagans, en stötande, obetänksam lössläppthet; en lyx i nivå med de uttråkade klassernas dekadenta krossande av champagneflaskor.
Så ser man alltså på hårt arbete, framsteg och välståndshöjning för flertalet – något föraktligt som skulle ha undvikits om förståndet varit större. En återkommande formulering är den om hur vädret och temperaturen skulle ha varit ”utan människans utsläpp av koldioxid”. Hur då utan? Referenspunkten utgörs tydligen av ett idealtillstånd före industrialiseringen där man drog oxar över torvan och kardade ull för eget bruk.
Vilket sorgligt samhälle som så hatar människans storhet att hon beklagar sina triumfer. Krälande i stoftet ber det om ursäkt inför generationerna som lever allra högst på triumferna. Man tycks på allvar tro att medicinska och tekniska framsteg är möjliga utan övriga landvinningar, utan handel, konsumtion och materiell strävan. Att producera för livets nödtorft räcker.”
Men hur kan vi tolka samma text så olika? Självklart beror det på vilken bakgrundskunskap och erfarenhet av klimatdebatten vi bär med oss.
Jag vet inte när JH respektive LA började kommentera klimatdebatten, men för en annan som har följt och deltagit i den i + 15 år är det här ganska tröttsamt. JH är i allra högsta grad en del av media, tidigare reporter på Sveriges radio och numera chefredaktör för ”nättidiningen” Kvartal. En av, i mina ögon, Sveriges bästa intervjuare.
Kan det vara så att det faktiskt är JH som inte vill förstå det kritikerna framför? Inte tvärtom som han vill hävda.
Här följer några exempel från Kvartals artiklar som jag tycker visar att JH/Kvartal faktiskt i allra högsta grad bidragit till polarisering genom att inte ens försöka förstå.
I slutet av 2021 publicerade de en artikel från deras vetenskapsjournalist som visade gamla tidningsklipp från 1970- och 80-talen där det varnades för att vi stod inför en ny istid.
Jag gissar att JH såg detta som en nyansering av nutida ”klimatalarmism” och medias hysteri.
Själv såg jag bara ännu en gammal myt flyta upp till ytan där det via extrem cherrypicking framställs som att det på 1970-talet rådde vetenskaplig konsensus om denna stundande istid. Allt för att spela ner nutida ”larm”. Så var dock inte fallet och det finns inga som helst likheter med nutida läge om klimatförändringarna.
Här en översikt om de vetenskapliga publikationer som avhandlat ämnet:
”There was no scientific consensus in the 1970s that the Earth was headed into animminent ice age. Indeed, the possibility of anthropogenic warming dominatedthe peer-reviewed literature even then.”
Det är ren fakta och ingen åsikt. Lägg märke till att denna vetenskapligt publicerade artikel är från 2008 och skrevs för att bemöta den förvillardebatt om detta som då stormat i åratal. Och Kvartal håller den vid liv, nu mer än femton år senare.
Jag tycker det är inkompetent alternativt avsiktligt förvillande när en vetenskapsjournalist skriver denna typ av artiklar. Ja, det är en åsikt, varsågoda, men jag har också motiverat den:
Jag misstänker likaså att JH såg en nyansering av debatten när samme vetenskapsjournalist skrev en liknande artikel på Kvartal om havsnivåhöjningarna. Jag ser återigen en helt annan bild. Det handlar det om cherrypicking, okända källor och förmedling av felaktiga budskap från t ex Media Research Center (MRC) Newsbuster. De är i princip sinnebilden för den amerikanska polarisering JH varnar för i sin text. Här artikel från 2009 när de efter en kall period i USA menade att den globala uppvärmningen är en mediamyt: Media Myth: Networks Stick to Warming Theme Despite Avalanche of Chilling News.
Jag gissar vidare att när Kvartal 2020 valde att intervjua Elsa Widding (alltså innan hon blev politiker) såg de framför sig en person som i och med sin roll i Nuon-affären var modig och vågade ”säga som det är” och därmed var värd att lyssna till även i klimatdebatten – en seriös debattör, trots att hennes åsikter var kontroversiella vilket Staffan Dopping också påpekar.
Själv upplevde jag att de legitimerade åsikter från en person som på fullt allvar hävdat att det inte gjorts någon forskning på CO2:s IR-absorption sedan Tyndalls experiment på 1800-talet, att forskarna inte var överens om vad som orsakade den ökande halten CO2 i atmosfären, att det inte fanns bevis för ”koldioxidhypotesen” och spridandet av ett otal andra faktiska felaktigheter. Alla som läst min blogg vet vad jag pratar om, här ett par exempel och vad resultatet blir när man bemöter det:
I ett huj kändes det som att mina (och många andras) ansträngningar att sakligt bemöta allt detta nonsens sak var ogjort. Bara man är emot mainstream kan man säga precis vad som helst och ses som en ”sund motvikt i debatten” och få en plattform.
Widding som nu gått vidare att sprida antivaxxpropaganda och på fullt allvar ställde frågan på Twitter varför Sveriges regering inte kommenterat uppgifterna om att det var en 1-4 kiloton TNT eq-vätebomb som sprängdes för att förstöra Nord Stream och att målet var Kaliningrad (jo, det var tydligen beräknat så att de skulle drabbas värsta av effekterna och att det därför var bevis för att USA låg bakom. Nej, jag skojar inte. Videon ligger nu på SwebbTV (förstås), tänker inte länka men googla fysikprofessor Benjamin Brown… Här kan du se några provsprängningar av bomber <10 kton TNT eq.)
Nej, jag efterfrågar inte censur, Widding får publicera sina stolligheter bäst hon vill, jag frågar mig dock varför en seriös redaktion vill göra sig till megafon för saker som varit motbevisade i decennier? Hur ska polariseringen upphöra om klarlagda myter aldrig får dö?
Den tilltagande (?) polariseringen är ett problem och jag vet verkligen inte vad som ska göras. Men en sak vet jag, det hade räckt med att LA m fl hade tagit åt sig av det som etablerad forskning anser vara så gott som helt säkerställt för tjugo år sedan så hade vi inte haft den här diskussionen.
Nej, jag tror varken JH eller LA har någon dold agenda och snälla, kom inte dragandes med att de är köpta av oljeindustrin. Det handlar inte om att LA vill ”nyansera debatten” även om hon och andra vill tro det. JH kanske inte ser det men det är helt tydligt varifrån LA:s tvivel kommer ifrån. Kanske skulle ni på Kvartal när ni intervjuade Lennart Bengtsson frågat om de uppenbara förvillarkampanjer som genomförts genom åren (”tydligt beställningsarbete” som LB uttrycker det).
Det här är nutid, Patrick Moore menar att det inte finns några bevis för att CO2 ger uppvärmning:
Nej, Moore är inte en random tokstolle i den här debatten. Han företräder bl a CO2 Coalition och bilden ovan är från tankesmedjan GWPF. Väldigt mycket av det nonsens som framförs på nätet kommer från dessa källor. Moore har även deltagit som ”expertvittne” i kongressförhör i USA. Vaktel förlag ska ge ut hans senaste bok på svenska i höst.
Det är inte polariserande att påpeka att här typen av förvillande förekommer och har förekommit frekvent i vissa kretsar. Exempelvis fick Centre för New Europe (CNE) 2004 åttiotusen dollar från ExxonMobil öronmärkt för utbildning om klimatförändringarna. På deras hemsida vimlar det av inlägg som påpekar att IPCC är en samling ägghuvuden och liknande:
Och CNE är bara ett av många exempel och det är heller ingen extremorganisation i detta avseende. Mattias Bengtsson gick från vd-tjänst på Timbro till att bli chef för CNE 2007. Nej, alla liberaler och konservativa är självklart inte klimatförnekare, men det är ren fakta att denna typ av organisationer stått för merparten av förvillandet i decennier.
JH: ”Funktionen hos ett sunt offentligt samtal är att, med konflikten som en av metoderna, söka efter det som är mest rimligt eller rent av sant. Där ska de bästa argumenten vinna och den som är överbevisad i sak också medge detta. Men här ser vi allt oftare hur uppburna debattörer vill tysta meningsmotståndare genom att försöka ta ifrån dem deras plattform. Hur de framhärdar i uppfattningar som för länge sedan har motbevisats och hur logiken ”min fiendes fiende är min bästa vän” regerar samtalen.”
LA och många andra drar fram Karl Popper och hans teser om att hypoteser måste testas och eventuellt förkastas. Som om det inte har gjorts.
Salby, Harde, Humlum, Solheim, Lindzen, Svensmark, Soon, Baliunas, Seitz, Singer, Michaels osv osv. Deras hypoteser och påståenden har bemötts med empriska data och observationer. Jag förstår att JH och LA inte tagit del av detta men det är enormt tröttande att detta fortfarande ältas och hålls vid liv trots att det motbevisats för decennier sedan. Jag håller med JH i ovanstående – och just därför borde han inte tycka att LA:s texter är särskilt träffande.
Och irritationen mot SvD:s ledarsida? Ja, det finns åtskilliga exempel på där deras publikationer går helt på tvärs med etablerad forskning:
SvD:s ledarsida 2005: ”Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.”
Så sent som förra året publicerade de (ännu en) text av Lomborg:
”För tio år sedan utropade miljöaktivister högljutt att Australiens magnifika stora barriärrev var nära att dö ut, till följd av den blekning som klimatförändringarna inneburit.”
Länken under högljutt går alltså till en vetenskaplig artikel som redovisar observationer av Stora Barriärrevet under ca 30 år. Det räcker att läsa sammanfattningen för att se att de inte alls påstår det Lomborg skriver.
En seriös redaktion skulle inte släppa igenom sådant (och det finns gott om andra exempel). Att SvD:s ledarsida får kritik för sin ”klimatbevakning” är ytterst välförtjänt och det är inte att polarisera att framföra det. Polariseringen står ledarsidan för i detta fall.
[Tillägg med tanke på att ta ifrån debattörer plattform. Sedan Musk tagit över Twitter har en enorm mängd forskare slutat skriva på plattformen för att det är helt outhärdligt pga alla jävla påhopp, troll och desinfomation.
Visst, det otroligt slött att klistra epitet som ”klimatförnekare” och ”köpt av oljeindustrin” i tid och otid. Jag skrev om det efter en tidigare uppmärksammad artikel från LA. Det hade räckt med att bemöta de uppenbara felaktigheter hon skrivit:
Såg likaså att det pågår en diskussion på Twitter där vissa tycks säga att det inte finns överdriven ”alarmism” som inte har stöd i forskningen. Klart det gör. Men inget av det LA skriver träffar ens i närheten. Ja, rent generellt är kritiken mot medias klimatbevakning som framförs på kultur- och ledarsidor ofta otroligt medioker och drunknar i överdrifter och okunskap:
Jag tycker som sagt att JH har en läxa att göra. Du är välkommen att läsa min bok förstås 😉 eller botanisera på min blogg https://mathsnilsson.se/klimat/ .
Jag levererar naturligtvis inte ”den enda sanningen”, men kom inte och säg att jag inte försökt sätta mig in i ”klimatskeptikernas” argument. Har du?
PS Såg att Henrik Jönsson släppt en video och kommer med ännu en tolkning av vad LA egentligen skrev i sin artikel. Tydligen handlade den om hur klimatfrågan gestaltas och även att man inte får kritisera policyförslag. Och till bilder av sladdtelefoner och ånglok får vi veta hur miljörörelsens vill vrida tillbaka tiden.
Har HJ poänger? Självklart, de brukar de flesta ha, så även LA och Widding. Men HJ är en populist som hämtar kraft och popularitet från just polarisering. Hans videor dryper av det. Jag har också visat hur han helt medvetet ljuger för att polarisera mot ”klimataktivister”.
Den danske debattören Bjørn Lomborg säger att antalet ”klimatrelaterade dödsfall” i världen har minskat med 96% sedan 1920-talet och visualiserade det så här i ett Facebookinlägg 25 juli 2021:
Som synes har han valt att redovisa detta i ett linjediagram, och anger att det visar antal dödsfall per år, medelvärde per decennium. Är det ett bra sätt att åskådliggöra dessa data?
Nedan finns ett stapeldiagram från Our world in data (inkluderar även jordbävningar och vulkaner som jag antar inte ingår i Lomborgs siffror ovan, men de är små värden i sammanhanget):
Det blir då tydligt att dödsfallen inte är jämnt fördelade utan beror på katastrofala händelser under enstaka år. Ur Lomborgs graf kan man få intrycket av att det t ex under 1950-talet dog uppemot 300 000 människor varje år i klimatrelaterade katastrofer. Det är väldigt långt ifrån verkligheten.
(Faktum är att dödsfallen ökade med nästan 300 % från perioden 1945-1955 till 2000-2010. Det ger dock inte heller en rättvis bild av helheten.)
Sen kan man ju fundera på varför han ändrat sin graf till att börja vid toppen på 1920-talet när dataserien startar vid 1900? 8 december 2015 la han nämligen upp nedanstående på Facebook:
Finns det mer att säga om de enstaka åren?
De största katastroferna är orsakade av torka respektive översvämningar:
Kollar man upp några av de värsta katastroferna blir det också helt uppenbart att de höga dödstalen förvärrats rejält av politik, krig och liknande. Exempel:
1920, torka i Kina: Torka ”The immediate catalyst for the famine was partial or total failure of the Autumn 1920 harvest in more than 300 counties, but other underlying factors allowed the drought to lead to starvation conditions for many millions. […]
The failure of harvests across the North in 1920 also came in the immediate wake of the Zhili-Anhui war that July, which saw the troops of three political factions involved in fighting in the environs of Beijing. While it lasted, the fighting disrupted supply routes across the North, destroyed crops, and led to looting in a dozen counties just south of Beijing” North China famine, 1920-21 | DisasterHistory.org
1928, torka i Kina: ”Nonetheless, the famine that ensued was more political than natural in origin. Famine conditions were exacerbated by simultaneous military activity in the area. Warlords had already established the foundations of famine, stripping counties ‘ruthlessly’ of grain, livestock, and farming implements.” Northwest China famine, 1928-30 | DisasterHistory.org
1931 översvämning i Kina. Lägger man till en enorm översvämning till ovanstående får det förstås förödande effekter. ”The most lethal effect of the flood was the diseases that swept through the refugee population due to displacement, overcrowding, and the breakdown of sanitation. These included cholera, measles, malaria, dysentery, and schistosomiasis.” 1931 China floods – Wikipedia
1959, torka i Kina: ”Although drought was a contributory factor, this was largely a manmade catastrophe for which Mao Zedong bears the greatest responsibility.” China’s great famine: 40 years later – PMC (nih.gov)
Det är i mina öga helt uppenbart att Lomborgs sätt att redovisa dessa data blir helt missvisande. Enstaka händelser får ett oproportionerligt stort avtryck i trenden.
Jag tror inte det går att hitta någon seriös debattör som förnekar att dödstalen i den här typen av katastrofer var enormt mycket större under tidigt 1900-tal än vad de är idag. Den stora frågan är väl om det är relevant? Jämförs inte äpplen och päron?
Kan man använda samma referensramar över hur livet tedde sig på 1920-talet som nu? Blir antalet döda i Rysslands invasion av Ukraina mer acceptabelt eftersom det under andra världskriget dog ett par miljoner människor enbart i striderna om Stalingrad?
Är det en slump att just personer som Lomborg, som ständigt spelar ner allvaret i klimatförändringarna, valt att redovisa dödsfallen i ett linjediagram och gör jämförelse som:
”In the 1920s, the death count from climate-related disasters was 485,000 on average every year. In the last full decade, 2010-2019, the average was 18,362 dead per year, or 96.2% lower.”
I princip är det två händelser i Kina som till stor del står för dessa fruktansvärda siffror under 1920-talet, men det var inte ens i närheten av att en halvmiljon människor dog varje år på grund av klimatrelaterade orsaker.
Ett annat kärt argument handlar om att det dör fler av kyla än av värme. Det är i sig sann statistik men är det hela sanningen?
Lomborg drog det ännu längre och påstod att uppvärmningen räddar 166 000 människoliv varje år och hänvisade till en studie publicerad i Lancet. Men författarna till den menar att han drar slutsatser som inte kan göras utifrån det som presenterades i artikeln. Han gjorde tidigare samma sak utifrån en annan studie. Läs mer och kommentarer från forskarna själva här:
Det är tydligt att forskare, som till skillnad från Lomborg, studerar detta tycks vara frustrerade över hur sakförhållandena förenklas. Dödsfall kopplat till värmeböljor uppkommer i princip direkt. Det ser inte ut på samma sätt vid köldknäpppar eller kallt klimat. Här är en studie som visar att det är mer komplicerat än att plocka fram två siffor och jämföra:
En annan studie från 2022, gjord av forskare på Karolinska Institutet, tittade på dödsfall under tre olika väderextremer: köldknäppar, värmeböljor respektive kalla vinterförhållanden.
Jag skummade bara lite snabbt, här från slutsatsen:
”We also found that more deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries.”
Mycket är kopplat till demografi och vad samhället är anpassat till, en köldknäpp i Delhi är ingen köldknäpp i Nikkaluokta osv. Vi i den rika världen har en större andel av äldre vilket också påverkar känsligheten.
Statistiken över dödsfall på grund av extrema temperaturer ser ut så här, som medelvärde per decennium (inkluderar både värme- och köldvågor):
Eller uppdelat per år:
De två stora staplarna är två värmeböljor: 2003: 75 000 döda i Europa, 2010: 57 000 döda i Ryssland. Nästföljande 2015: 2000 döda i Pakistan, detsamma i Indien.
Självklart finns det enorma osäkerheter i rapportering och liknande från långt tillbaka i tiden, särskilt för mindre utvecklade länder (gäller ju även dagens siffror därifrån). Effekten av en ”väderkatastrof” hör också självklart samman med den politik och välfärd som råder i det område som drabbas. Då som nu. Och det kommer alltid vara de fattiga som drabbas värst. Det gäller dåtid, nutid och framtid.
IPCC AR6 WG2: ”Flood and drought-related acute food insecurity and malnutrition have increased in Africa (high confidence) and Central and South America (high confidence).
Det här är ingen fullständig genomgång av forskningen på området och ingen ambition att ge ”den enda sanningen”, bara tänkt som en skildring av hur statistik kan användas. Ni kan ju samlas i små grupper och diskutera 😉
Väldigt mycket av inte-agera-nu-retoriken är fokuserat på extremer, som om det vore det enda problemen. Triviala saker som att idag investera i en ny granplantage: är det vettigt med tanke på hur klimatet kommer vara när det ska skördas? Och allt annat än triviala saker som ekosystem i stort:
IPCC AR6 WG2 TS.C.1.2: ”Risks to ecosystem integrity, functioning and resilience are projected to escalate with every tenth of a degree increase in global warming (very high confidence).” […]
”With warming of 3°C, >80% of marine species across large parts of the tropical Indian and Pacific Ocean will experience potentially dangerous climate conditions”
Vi ska ju inte låtsas som att vi har koll på exakt vad som kommer hända i det enorma experiment vi håller på med.
Det är förstås viktigt och relevant att man redovisar att antal ”klimatrelaterade dödsfall” sjunker, särskilt med tanke på alla larmrapporter vi hör. Men jag anser ändå att det är ren desinformation att använda statistik på detta sätt för att förringa problemen med klimatförändringarna. Att föreslå AC som lösning och orsak till att inte agera (t ex Lennart Bengtsson i intervju i Kvartal) när temperaturer riskerar att nå wet bulb-temp-nivåer i fattiga regioner är att spotta dem i ansiktet.
Där kan man läsa att han tycker det är mer optimalt att sikta på en uppvärmning på 3,75°C istället för att försöka hålla oss under 2°C:
”Using carbon taxes, an optimal realistic climate policy can aggressively reduce emissions and reduce the global temperature increase from 4.1°C in 2100 to 3.75°C. This will cost $18 trillion, but deliver climate benefits worth twice that. The popular 2°C target, in contrast, is unrealistic and would leave the world more than $250 trillion worse off.”
Med andra ord, ni som hänvisar till Lombrogs argument ska titta på IPCC:s worst case-scenario. Likaså ska ni fundera på varför ni klagar på klimatmodeller, Lomborgs uppgifter bygger på ekonomiska modeller baserade på en del makabra antaganden: Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol – Maths Nilsson, författare
Vilket kanske kan ge en fingervisning till varför vissa avsnitt i IPCC:s rapport WG2 (åtminstone tidigare rapporter) tycks skildra en helt annan värld än den som beskrivs i WG1-delrapporten (den som beskriver den fysikaliska vetenskapen bakom klimatförändringarna)?
Som jag skrev i mitt förra inlägg kom Elsa Widding (SD) med nygamla bisarra lögner om mig. Många råder mig att anmäla henne för förtal. Vet inte om det är värt besväret dock, tycker mest det känns sorgligt. Här är i alla fall historiken om hur det hela har utvecklat sig.
Uppdatering 10/1-25: Sammanfattade hennes utfall i en Youtubevideo:
Jag startade denna blogg 2012 i syfte att skriva om mitt skrivande efter det att min debutbok Själseld släpptes på Mörkersdottir förlag 2011. Mitt första inlägg berörde en fin recension.
Jag har följt klimatdebatten ganska länge, säkert sen 2007 från och till, även om jag inte kommer ihåg exakt när det började ”mer på allvar” så att säga.
2017 gav jag ut boken Tvivelsom handlar om hur vetenskap används i den politiska debatten, framförallt inom miljöfrågor (inte bara klimatet). Jag skrev en del inlägg om både miljö och klimat, men mest sporadiskt.
Det var först 2018 som jag på denna blogg började skriva om klimatet i någon större omfattning. Med bl a bemötande av moderaten Jan Ericsons inlägg (och ja, redan då kommenterade jag Jordan B Petersons inställning i denna frågan).
2019 kommenterade jag för första gången Lars Berns inlägg på högernationalistiska SwebbTV. Samma år gav Elsa Widding ut sin bok Klimatkarusellen och deltog bl a på SwebbTV:s höstkonferens (”Det stora bedrägeriet-3”, varje talare fick 1 kg silver). Ett föredrag som jag kommenterade.
2020 startade Widding sin Yotubekanal (nu uppe i nästan 80 inlägg även om hon nu, efter att ha röstats in i Riksdagen, har raderat de flesta som spelades in innan det).
Sedan dess har det blivit en lång rad inlägg här, många finns listade med länkar här, men långt ifrån alla. En del handlar om Widdings videor, mycket på grund av att hon fått så mycket uppmärksamhet och att jag ibland också får förfrågningar om jag inte kunde bemöta det hon påstår. Jag tycker jag har varit så saklig man kan begära. Det förekommer säkert ett och annat invektiv jag kunnat undvika men jag är ingen robot …
Jag har nog lagt mer tid än vad jag vill erkänna på detta 😉 Naturligtvis tycker jag det är kul, det mesta har drivits av nyfikenhet; vad ligger det egentligen i ”skeptikernas” argument? För mycket låter väldigt övertygande om man inte bryr sig om att titta efter vad som faktiskt finns vetenskapligt publicerat. Lite som att leka deckare för den som inte har något liv …
Men det finns även en baksida. Att man får en del bitska kommentarer, en uppsjö mejl och liknande med alternativa och egenhändigt hopsnickrade hypoteser (men förstås även relevanta mothugg) får man naturligtvis tåla om man ger sig in i en sådan här polariserad debatt.
Men ofta är ”debatten” helt bisarr på nätet. När mitt förlag Polaris fakta på Facebook la ut att min bok Spelet om klimatet skulle publiceras fick inlägget 800 kommentarer.
Nivån på mycket av det som hamnar i mejlkorgen och i kommentarsfälten är ofta helt sjuk. (Plockade t ex alldeles nyligen bort en kommentar under nedanstående video som tyckte det var viktigt att kommentera mitt utseende.)
Tyvärr är det vardagsmat idag oavsett fråga tycks det som. Mer svårt att begripa och acceptera är nivån som bland annat Elsa Widding lagt sig till med. Hon är ju ändå riksdagsledamot och har tidigare jobbat på regeringskansliet.
Min bok Spelet om klimatet gavs ut under våren 2021. Den handlar om hur välorganiserat och välfinansierat ”motståndet” har varit allt sedan IPCC startade. Jag har, som sagt, dessutom skrivit en rad bemötande av Widdings och andras klimatinlägg. Det är därför inte särskilt konstigt att jag också blev kontaktad när Aktuellt skulle göra ett inslag om just klimathotsskeptiker. Det sändes 14 september 2021, en förkortad version finns här.
Widding har väldigt stor spridning i dessa kretsar så det är heller inget konstigt att Widding hamnade i fokus.
Jag tänker inte ta ansvar för hur SVT gör sina program, så även om jag hatar att se/höra på mig själv bjuder jag på min insats i det hela:
Det blev ett enormt ståhej i efterspelet (inte helt otippat). Inslaget fick över sextio anmälningar till Granskningsnämnden. Det har varit många turer i det här med repliker och motrepliker. Jag har skrivit en hel del om detta, se inlägg en bit ner på denna sida). GRN friade till slut inslaget.
Ingen påstod i inslaget att Widding använt den graf jag pratar om ovan. Tragikomiskt är att hon ändå blev kränkt av att det kunde uppfattas så. Från hennes anmälan:
Nåväl, det är en bisak i sammanhanget. Elsa Widding lade dock upp nedanstående dokument på sin blogg:
Jag har sedan dess anklagats för att ha bildat någon sorts pakt med SVT:s klimatkorrespeondent Erika Bjerström. Från dokumentet:
”Komprometterande nog är han dessutom så bekant med Bjerström att det föranlett många kommentarer om vänskapskorruption och att de två likasinnade samarbetar för att ”sätta dit” de som säger emot de heliga IPCC-doktrinerna. Just detta blev väldigt tydligt i SVT:s inslag. Bjerström ger honom de titlar han vill ha, samt proportionellt enormt mycket tid i rutan för att angripa Widding och andra s k klimatförnekare, alltså dyrbar sändningstid som hon vägrade ge den förtalade Widdings svar i samma inslag!”
(En del av kränktheten i GRN-anmälan handlade om att Widding bara titulerats ingenjör och inte civilingenjör. Själv fick jag tituleras enbart författare utan att nämna att jag är kemist (buhu).)
Widding var tillfrågad för intervju men sa nej till en bandad intervju eftersom hon fått rådet att låta bli (intervjun skulle avsiktligt klippas felaktigt av ”statsmedia”). SVT skickade frågor via mejl som Widding själv har publicerat och svarat på. Här kan ni själva se hur sanningsenliga svar som levereras. Jag har i andra inlägg kommenterat några av hennes andra svar, t ex här: Mitt Aktuelltinslag. Och hur det fortsatte …
Dokumentet ovan innehåller en hel del bisarra anklagelser (inte bara om mig). Här dyker lögnerna om att jag (kanske i samarbete med Erika Bjerström) skulle manipulera Wikipediasidor upp första gången, med hot om åtal:
”Vid en närmare studie av Maths Nilsson upptäcker man snart att han ägnar enorm tid åt att förfölja och även aktivt försöka stoppa människor från att framföra sina åsikter, även från att presentera sig själva. I förföljelsen sägs nämligen ingå att aktivt manipulera Wikipedias sidor. En känd journalist som studerat detta berättade för mig efter inslaget hur Nilsson manipulerar Elsa Widdings Wikipedia-sida. […]
På det sättet vill han undergräva karaktären hos sina hatobjekt, ett slags försök till karaktärsmord. En advokatvän till mig hävdade upprörd att detta är en förtäckt form av förtal, som skulle kunna leda till åtal. […]
Det lyser igenom att Erika Bjerström kan ha varit inblandad i att tillsammans med Nilsson manipulera informationen om Widding.”
Det stannar inte där utan jag får en utläggning om min mentala hälsa:
”Vår personliga reaktion på Maths Nilsson är att beteendet inte verkar riktigt friskt. Vad är det för typ av människor som viger sin tid åt att jaga och sabotera för seriösa, kunniga medmänniskor bara för att de råkar ha en annan åsikt? Vad är det för störning som gör att man finner en åsiktsskillnad så viktig att man kastar bort sitt liv på att slåss mot en av många åsiktsriktningar, likt en Don Quijote mot väderkvarnarna?”
De tycker man ska läsa min skönlitterära bok Själseld som bevis för mitt sviktande förstånd. ”Man förstår en del då”.
Och nej, jag känner inte Erika Bjerström mer än att hon kontaktade mig inför intervjun. Jag har tidigare träffat henne då jag höll ett föredrag på en kurs. Övriga påståenden är bara fantasier.
Widding tänkte enligt egen utsago ge ut sin andra klimatbok under höst/vinter 2021 men valde att skjuta på publiceringen till hösten 2022. Mellan dessa datum sattes hon dock in som nr 12 på deras riksdagslista. Boken gavs ut snart efter valresultatet. Har förstås inga samband med att de ville undvika besvär i valprocessen…
Nåväl, det var ju uppenbart att SD:s ledning visste om hennes inställning i klimatfrågan och att hon var poppis i vissa kretsar. Hon påstår ofta att hon accepterar IPCC:s slutsatser och bara vill klaga på mediers rapportering. Jag skrev då bland annat detta inlägg som visar att det helt enkelt inte är sant:
Den nu aktuella nygamla kontroversen uppstod i bakvattnet till att jag recenserade hennes bok i GP den 8 januari i år. Widding bemötte den i en video där jag anklagades för att inte ha läst boken innan jag recenserade den. Hennes SD-parhäst hängde på utan att blinka (hon raderade sen tweeten):
Ja, Widding misstänkte dessutom att det kanske rent utav var SVT:s Erika Bjerström som skrivit recensionen (jag misstänker att det är få som får stå ut med så mycket skit som EB får kastat på sig). Vidare ansågs att om jag hade läst boken så var jag nog för dum för att begripa vad hon skrivit.
Det enda hon valde att bemöta någorlunda sakligt har en grund i att hon inte läst IPCC-rapporten ordentligt. Jag har jag bemött i detta inlägg: Med lögnen som vapen – Maths Nilsson, författare
Jag visste naturligtvis att denna typ av reaktioner skulle komma så jag hade förutom recensionen i GP även listat exempel med både citat och sidhänvisningar, sammanfattat i två långa blogginlägg. GP-artikeln är låst men jag har nu skrivit ett inlägg för att visa att jag har belägg för det jag skrev i recensionen. Ni får t o m bilder på text ur hennes bok:
Typ: ”Jag vet inte om det stämmer men det sägs att Maths Nilsson är den som ligger bakom.”
”Det är så han jobbar”.
”Han har minst två signaturer han jobbar ifrån: ANHN och YGER”
Här är ett klipp från historiken:
Det går att klicka på namnen på de som har gjort ändringarrna. Anhn är redaktör på Wikipedia sen 2018, se den sida man kommer till om man klickar på hans namn: Användare:Anhn – Wikipedia
Ber om ursäkt om jag hänger ut någon som får nätmobben över sig nu.
Jag fick nyss mess från kompis om att den här röran finns på Aftonbladet. Hade ju varit önskvärt om de hade grävt åtminstone lite och nämnt att det inte är några okända Wikipediamänniskor som stått för ändringarna. Eller är konspirationen så pass stor att jag även kontrollerar Wikipedia nu?
Widding läser sen upp text som har tagits bort från min sida som beskriver att jag går på bidrag, att jag typ myglade ut min kemistexamen:
[Uppdatering 19 feb: Här diskuteras ärendet av Wikipedias redaktörer.
Widding påstår i sin video att Wikipedia salufört Aktuellts inslag innan det sändes på Aktuellt. Om det sägs:
”EW återkommer till att hennes svwp redigerades _innan_ det kritiska programmet med Erika Bjerström sändes hösten 2021, nämligen denna redigering av mig, Anhn, från 2021-09-14 19:45. Dock är det så att den angivna källan – svt:s nyhetssajt – lades upp tidigare under eftermiddagen, tex så finns en arkiverad kopia från 16:36. /Anhn✎ 30 december 2021 kl. 15.46 (CET) (Återanvänt inlägg inlagt cirka 18 februari 2023 kl. 18.01 (CET) / Anhn)”
Hon tackar mig för recensionen i GP ”även om det var uppenbart att han inte läst boken i sin helhet” – för det höjde försäljningssiffrorna. Ja du Elsa, varsågod, det är så det funkar i konspirationssverige.
(Och jag är fullt medveten att ingenting jag skriver kommer påverka Widdings trogna fans.)
Jag tycker det här är höjden av ynkedom och rent av sorgligt.
End.
PS Om det nu är så att folk hotar Elsa Widding så är det också helt jävla sjukt. Tappar snart helt tron på människor.
Om du vill stötta mig eller bara är nyfiken köp min böcker:
Spelet om klimatet – för att du vill veta mer om varför det inte är en slump att klimatdebatten ser ut som ovan. Finns både som inbunden och i pocket
Skönlitterärt – för att det är helst det jag vill skriva och det är kul att bli läst:
Det som blir över – om du vill ha spänning, helt skönlitterär men inspirerad av verkliga händelser om ett enormt miljöbrott
Minotarus tårar – ett drama om ondska och godhet – kretsar runt ett krigsbrott på Kreta under andra världskriget
Själseld – min debutroman, en delvis historisk rysare utspelad mestadels på Öland – går bara att beställa från mig
Det senaste rabaldret där Elsa Widding hänger ut mig för att ha manipulerat hennes Wikipediasida verkar av allt att döma vara en direkt följd av min recension i GP av hennes senaste bok. Utöver påhoppen påstår hon även att jag inte har läst hennes bok innan jag recenserade den.
Tyvärr är GP-artikeln låst men jag tänker ändå här använda texten för att visa att jag inte bara hittat på. Inte för att jag tror att det spelar någon roll, vi har ju ett samhälle där man kan säga precis vad som helst utan att ens hardcore-följare tappar förtroendet. Och ja, jag menar precis vad som helst (Twittertråd).
Min recension: Riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) väckte uppmärksamhet när hon nyligen påstod att det inte fanns vetenskapliga bevis för en rådande klimatkris. De som följt debatten blev dock inte förvånade. Hon har skrivit en bok i ämnet och har en egen Yotubekanal där hon ofta framfört åsikter som går på tvärs med IPCC:s slutsatser. I flera intervjuer har hon hävdat att koldioxidhypotesen inte är bevisad.
Vidare skrev jag:
Syftet med boken är enligt Widding att belysa osäkerheterna i IPCC:s rapporter och hur Public Service bedriver alarmistisk rapportering om klimatet. Hon inleder med att berätta att hon nu utgår från att IPCC:s delrapport WG1, som berör fysiken om klimatet, är den bästa tillgängliga kunskapskällan. Ganska snart märks att det nog mest är en läpparnas bekännelse.
Widding påstår t ex att det inte går att avgöra hur mycket av uppvärmningen som beror på människan (det upprepades om och om igen, sid 17, 30, 32, 35, 64, 64, 71, 73 sen slutade jag räkna):
Hon har till och med ”hjälpt” IPCC med hur de egentligen borde ha formulerat sig:
Och jo, detta är tvärtemot vad IPCC skriver, de menar att naturliga faktorers inverkan är försumbara i jämförelse med människans påverkan. De konstaterar detta med mycket stor säkerhet.. Nedan från senaste rapporten (ERF=Effective Radiative Forcing dvs respektive ”strålningskällas” drivkraft på uppvärmningen):
Om havsnivåökningar. Widding menar att det inte finns minsta spår av en acceleration i NOAA:s data:
”Observational data from tide gauges and satellites also show that sea level rise, both globally and along the continental U.S., is accelerating, with more than a third of that rise having occurred in the past two and a half decades (see NOAA and NASA portals for altimeter-based global rates and NOAA for local tide gauge rates).”
Detta är inte de enda saker som IPCC fastslår med mycket stor eller stor säkerhet som Widding ifrågasätter. Likaså hänvisar hon till Gösta Petterssons bok Falskt alarm som fick ”pusselbitarna att falla på plats”. Det går helt enkelt inte att hävda detta samtidigt som man anser att IPCC är bästa kunskapskällan. Det inses också när man läser hans kapitel i Widdings bok. Hans kunskapskälla är primärt NIPCC och det går helt enkelt inte att få ihop dessa två budskap. Detta är inga hemligheter och jag skulle bli mäkta förvånad om Gösta Petterssons själv skulle påstå något annat.
Så ja, jag anser att jag har fog för mitt påstående (det finns många fler exempel, se:
Min recension: IPCC slår fast, med mycket stor säkerhet, att naturliga faktorers påverkan på uppvärmningen är försumbara jämfört med de mänskliga. Men Widding hävdar att det saknas kunskap för att avgöra detsamma (efter sjuttio sidor hade det påtalats åtta gånger). Sin slutsats bygger hon främst på eget resonemang enligt ”sunt-förnuft-devisen” i boktiteln, inte med referens till vetenskapliga studier. Det är ett genomgående mönster i boken. Ofta dras långtgående slutsatser på väldigt lösa grunder.
Nedan får ni ett exempel på detta med lösa grunder. Det handlar om den så kallade medeltida värmeperioden och är en kommentar till IPCC:s graf över den globala temperaturen under de senaste tvåtusen åren (vänstra grafen nedan).
Widding skriver att: ”Kunskapen om en eventuell medeltida värmeperiod på södra halvklotet är fortfarande mycket bristfällig” (denna mening är ett direkt citat från svenska Wikipedia)” […] det är enkelt att argumentera för att IPCC:s hypotes på denna punkt inte verkar särskilt trovärdig. Enligt exempelvis Wikipedia (hösten 2022) …” och så vidare, se bild nedan. Hon varken nämner eller refererar till specifika vetenskapliga studier.
Man kan helt enkelt inte sänka en av de mest omfattande vetenskapliga rapporterna som finns med en referens till Wikipedia! Det är inte seriöst. Ingen ifrågasätter att det funnits historiskt varma perioder, men det kan skilja flera hundratals år mellan dem på olika platser i världen.
Min recension: I många fall ges heller inte en rättvis bild av vad en klar majoritet av expertisen säger. Widding skriver att Parisavtalet inte kommer ha minsta effekt på uppvärmningen vid år 2100 och hänvisar till ett Twitterinlägg och en artikel på SvD:s ledarsida, båda skrivna av debattören Bjørn Lomborg. Läsaren får inte veta att han bygger detta på att länder uppfyller sina utlovade ”Parisåtaganden” fram till 2030, för att sen återgå till att släppa ut långt mer koldioxid än vad man gjorde 2015 under stora delar av seklet. Inte heller redovisas att Lomborgs åsikt inte delas av merparten av de sakkunniga.
Ni kan följa länkarna själva och se om jag har fel.
Min recension: Bokens syfte sägs som sagt vara att peka ut osäkerheter men är extremt enkelriktad, ibland så att det gränsar till desinformation. Klimatmodellerna i senaste IPCC-rapporten fokuserar på fem tänkta scenarier baserat på olika framtida utsläppsnivåer. . Widding anger att vi tycks följa ”mittenscenariot” SSP2-4,5 och: ”Detta scenario ser ut att kunna klara Parisavtalets 2-gradersmål med risk att hamna ett par tiondelar högre. Det finns en realistisk risk att man landar på 2,4 grader vid seklets slut.”
Men IPCC anger att detta scenarios mycket sannolika temperaturspann år 2100 är 2,1–3,5°C med bästa uppskattning 2,7°C. Till det ska läggas osäkerheter i framtida kolcykel som inte riktigt återspeglas i modellerna. Osäkerheter kan slå åt båda håll men att ignorera det ena är inte att nyansera debatten.
Citatet ovan är taget från sida 143 i hennes bok i ett stycke som handlar om en insändare i Aftonbladet.
Elsa Widding kommenterade min recension i en video där hon påstod att jag inte läst hennes bok (något som hon fortfarande upprepar). Bortsett från diverse konspiratoriska tankegångar och att jag är för dum i huvudet för att fatta det hon skrivit är ovanstående det enda hon någorlunda sakligt försöker bemöta.
Dels med argumentation att hon skrivit rätt på andra ställen i boken (vilket stämmer och jag skulle kunna ha överseende med ett enstaka misstag, men nu är hela boken full av liknande ”misstag” och det är genomgående så att de högre risknivåerna helt utelämnas).
Där Widding har nämnt det riktiga intervallet påpekar hon att hon inte förstår varför det intervall som anges i Sammanfattning för beslutsfattare (SPM) inte stämmer överens med det som anges i huvudrapporten. Allt med ansatsen att IPCC anser att modellerna är så osäkra att de skriver ner prognosen utan att beskriva varför.
Jag förstår förvirringen, även jag tyckte det var konstigt men istället för att kasta mig på konspirationsteorierna fortsatte jag att läsa kapitel 4. Där anges hur man resonerar och likaså redovisas deras slutsatser i en tabell som stämmer med SPM. Jag har beskrivit detta mer utförligt här: Med lögnen som vapen – Maths Nilsson, författare
Min recension: I ett komplext ämne som klimatdebatten går det förstås att hitta överdrifter åt ”båda håll”. Men kritiken förvandlas här snabbt till konspirationsteorier där Public Service påstås avsiktligt vilja vilseleda allmänheten (så till den grad att de börjat måla väderkartorna i alarmistiska färger). De exempel Elsa Widding ger för att påvisa SVT:s felaktigheter faller oftast platt vid närmare granskning. Hon påstår exempelvis att SVT i ett inslag skulle ha sagt att havsnivån vid Elfenbenskusten ökat med 20 cm under 30 år, vilket vore en orimligt hög takt. Men siffrorna nämns i olika sammanhang och ökningen påstås inte att ha skett under 30 år
Det går förstås att hitta överdrivna rubriker och ibland även felaktigheter/onyanserad rapportering i mediers rapportering – vilket i sig inte säger något om helheten. Widding har tillägnat ett helt kapitel i sin bok på att klanka ner på public service i detta avseende, framförallt SVT.
Jag lyfte fram ovanstående eftersom hon ägnade två sidor åt att med detta exempel försöka visa hur SVT avsiktligt försökte manipulera allmänheten.
Som ni kan se i SVT-inslaget jag länkat till ovan påstås aldrig att havsnivåökningen på 20 cm skulle ha skett under 30 år. Och ni kan också se att Widding använder tre olika mätserier för att ”bevisa” hur fel SVT har (vilket i sig alltså är ett halmgubbeargument då det aldrig har påståtts).
Slutsatsen från grafen är beräknat utifrån data mellan 1929-1969. I texten hänvisas till data för Tema i Ghana mellan 1963-1982 och Abidjan mellan 1971-1975. Hon skriver själv att det är dåliga data men drar ändå slutsatsen från uppgifterna. Senaste data är alltså från 40 år sedan.
Det är bedrövlig bevisföring även om det inte vore argumentation mot en halmgubbe.
Nedan om den bisarra anklagelsen om väderkartorna som jag inte tänker bry om mig om att kommentera vidare (notera att bilden till höger sägs komma från SVT 1982 men till och med TV4-loggan är kvar).
Min recension: Visst har Widding en poäng i att somliga debattörer fortfarande tycks tro att våra utsläpp följer IPCC:s värstascenario, trots att detta scenario numera bedöms vara ganska osannolikt (om än inte omöjligt). Däremot är hennes påstående om att detta värstascenario ligger till grund för nästan alla slutsatser i IPCC:s delrapport WG2 – som berör effekterna på samhälle och natur –helt felaktigt. I sin iver att påtala alarmismen för hon här fram en ren lögn och påstår att IPCC:s officiella video skulle uttrycka att ”jorden redan håller på att gå åt helvete” och undrar vem som tillåtit ett sådant budskap. Men videon innehåller inget sådant uttryck
Jo, det är precis så hon skriver och ni kan kolla på videon själva och se om ni hittar hennes citat i den. Det är en ren lögn.
Min recension: Och så där fortsätter det. Korrekt information blandas med faktafel, ensidig data och sen länge motbevisade myter. För den som inte är bevandrad i klimatdebatten blir det oerhört svårt att veta vad som stämmer. Därutöver ges åtskilliga beskrivningar av ett utmålat förtryck i stil med: ”…dagens stigmatisering av oliktänkande ger en stark association till 30-talet då Sverige tog initiativ till, och var världsledande, inom rasbiologi”.
Min bestående känsla är att boken på ett sorgligt sätt skildrar hur konspirationsteorier på detta sätt vinner mark.
Det går förstås inte att undvika den politiska dimensionen av den här boken då Widding sitter i riksdagen. Hon har nu också startat en podd tillsammans med kollegan Jessica Stegrud för att bland annat lansera SD som det ”nya miljöpartiet.” Det är verkligen oroväckande om deras slutsatser bygger på lika skakiga vetenskapliga grunder som boken gör.
Visst kan det vara tröttsamt att epitetet ”förnekare” delas ut i tid och otid, men jag hittar faktiskt inget bättre ord när Elsa Widding påstår att sakkunniga inte oroar sig för klimatförändringarna.
En recension innebär att läsaren berättar om hur denne har uppfattat boken. Jag vet mycket väl att det kan svida att få höra att ens texter inte funkar och ja, ni får tro vad ni vill men det kändes jobbigt att såga en bok som jag gjorde med Widdings. Men jag står för varenda ord. Var och en får naturligtvis spekulera hur de vill om vad som helst men här står allt som oftast Widdings egna spekulationer baserat på ”sunt förnuft” mot en vetenskaplig rapport som tagits fram av experter under ett par års tid.
Man får naturligtvis uttrycka sina åsikter bäst det passar och ge ut böcker precis som man vill. Jag har inte sagt ett ord om det. Vad man inte kan kräva är dock att man ska få uttrycka kontroversiella åsikter och sen helt slippa att andra kommenterar saken. I detta fall handlar det dessutom om en väldigt viktig fråga och en riksdagsledamot som har inflytande i Riksdagens näst största parti.
Det är ett faktum att boken inte ger en rättvis bild av vad som står i IPCC:s rapporter. Det är faktiskt helt obegripligt hur hon och andra fortsätter att påstå att de accepterar IPCC:s ståndpunkter och samtidigt ifrågasätter nästan allt som står i rapporterna, även de mest säkerställda slutsatserna.
Jag visste förstås mycket väl hur reaktionerna skulle bli. Det var också därför jag skrev två långa blogginlägg med exempel som inkluderar både citat och sidhänvisning:
Jag hade ursprungligen även med följande mening i texten men den redigerades bort:
”För att visa att mitt omdöme inte handlar om svepande anklagelser har jag lagt upp en lång rad exempel från boken på min blogg.”
Alla borde för övrigt prova på att beskriva komplexa och omfattande saker i texter med begränsat utrymme, det går inte att ta med allt (min första text var tre gånger så lång som nuvarande och jag tyckte redan då att jag fått anstränga mig för att få det kort.).
Och om att jag kallade Elsa Widding förnekare? Jag skrev som synes att det är svårt att hitta ett annat ord när en person hävdar att sakkunniga inte oroar sig för klimatförändringarnas konsekvenser. Oavsett vilken inställning man själv har är det faktiskt helt obegripligt att man år 2022 kan påstå något liknande (se bild nedan)
(Och det här är ett tydligt exempel på lättkränkthet. Hon och andra som blir upprörda för att kallas förnekare (jag använder sällan uttrycket) har inga som helst problem att själva i tid och otid kalla halva världen för bedragare, fuskare, och diverse nedlåtande saker. Se t ex Elsa Widding – du ljuger och förtalar – Maths Nilsson, författare ).
Det är dessutom något hon har påstått länge, här i en intervju i SwebbTV:
Avslutar med några citat som tydligt visar ”tonen” i hela den här boken:
–sid 196: Budskapet från klimatextremisterna är mycket farligare än det ser ut på den gröna ytan. De renläriga klimatalarmisterna avslöjar tydligt den militanta kärnan i sin religion, vilken i regel saknar en trovärdig konsekvensanalys.
-Sid 15: ”Anledningen till att många människor inte känner till vetenskapliga fakta om klimatet beror på att varken forskare, media eller politiker tillåter någon granskning eller ifrågasättande av den alarmism som sprids, framförallt genom Public Service (SVT/SR)
Klimathotet sprids av så kallade experter som har bara en regel: Tillåt inga frågor!”
-sid 17 ”Men klimatfrågan handlar idag inte om vetenskap.Det är snarare en fråga om politik och religion som drivs av människans outgrundliga behov av att tro på något.”
-s 19: ”Människors intresse för att tränga in i frågeställningar för att på djupet kunna dra korrekta slutsatser tycks minska i allt snabbare takt. De flesta nöjer sig med ett politiskt korrekt budskap kring hur världen ser ut.”
-sid 33: ”Kritiken mot domedagsprofetiorna tystas effektivt för att rädsla och inte kunskap ska bli styrande.”
-sid 35: Man har ju varit rädd för samma sak nu under flera decennier utan att något har hänt.
-sid 36 ”Sakkunniga tycks inte vara speciellt oroliga. [över klimatförändringarna]” (som kontrast mot hysteriska politiker)
-sid 36 ”…klimatproblematiken är en viktig pusselbit i ambitionen att så snabbt som möjligt tvinga fram en globalistisk struktur där nationsgränser suddas ut och där ambitionen är en världsregering.
-sid 44: ”Public Service är ovetenskaplig i sin klimatrapportering och väljer att föra fram sina egna åsikter istället för att redogöra för vetenskapen. Syftet tycks vara att skrämma allmänheten.”
-sid 48:Klimatologi är en relativ ung vetenskap. I sin nuvarande alarmistiska tappning har den bara några få decennier på nacken.
-sid 51: Gösta Pettersson: Global uppvärmning utgör inget hot, utan är starkt livsbefrämjande.
-sid 53: Parismålet är en bluff. […] Ingen backar för det massmediala och politiskt korrekta budskapet som kraftigt överdriver FN:s och dess klimatpanels allra mest pessimistiska scenario för framtiden.
-sid 55:När jag 2016 läste boken Falskt Alarm, klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt, av professor Gösta Pettersson, så föll pusselbitarna på plats. Hans bok går helt på tvärs med IPCC (se länkar ovan).
-sid 59:Det är uppenbart att kunskap och fakta inte längre spelar någon roll i samhället.
-sid 60: ”Kanske befinner vi oss i början av, eller kanske mitt i, en ny ”kulturrevolution” där man med hjälp av statlig finansiering i Sverige jagar intellektuella med avvikande åsikter? Mina tankar går osökt till diktaturer som Kina, forna Sovjetunionen eller DDR. Vi lever i ett Sverige där vetenskapsmän och sakkunniga tystas eller tystar sig själva pga. rädsla för repressalier i form av utfrysning och stoppade karriärmöjligheter, indragna forskningsanslag eller liknande.”
-sid 61: Om Martin Hultman och Chalmers avdelning för klimatförnekelse: ”Det är ett skrämmande exempel på hur Sverige alltmer börjar likna en totalitär stat där bara den ”rätta” uppfattningen tolereras.”
–sid 68: [Om SOM-institutets opinionsundersökningar samt Chalmers forskning om klimatförnekelse]: ”…dagens stigmatisering av oliktänkande ger en stark association till 30-talet då Sverige tog initiativ till, och var världsledande, inom rasbiologi. […] Det känns nästan som om vi i Sverige är på väg mot ett upplyst tvångsvälde där endast rätt åsikter får förekomma.”
–sid 109: ”Ibland undrar jag om FN rent av hyser ett förakt mot mänskligheten eftersom man väljer att kommunicera extremistiska synpunkter, irrläror, som man sedan förväntas komma undan med.Ingen ifrågasätter, ingen kräver bot och bättring från FN och det politiska IPCC. Men kanske är det detta vi måste vänja oss vid i en kultur där sanningen bara är galge till den stora lögnaktiga överrocken. Även i Sverige finns liknande tendenser – PK-ismen och tystnadskulturen bildar grund för mängder av felbeslut.”
-sid 124: ”Man [IPCC] har i 40 år fått ungefär rätt lutning på temperaturkurvan. Den helt avgörande frågan måste snarare vara uppehållstiden för CO2. Om den är lång, många hundra år, så finns anledning att ta frågan på stort allvar. Då kanske det till och med kan bli nödvändigt med negativa utsläpp på sikt. Om uppehållstiden inte är så vansinnigt lång kan vi fortsätta att använda fossila bränslen i rimlig skala och nå en balans någonstans vid kanske 600 ppm CO2. Det finns ingen möjlighet att veta hur bra eller dålig den uppskattning som ligger i klimatmodellerna kan tänkas vara. Åtminstone har inte jag någon uppfattning.”
Det sista är häpnadsväckande. Hon har ingen kunskap eller uppfattning men tycker det verkar omöjligt att veta så då kan vi skita i det.
En av de saker som förvånat mig mest i klimatdebatten är nog det absurda antal ”marknadsliberala” tankesmedjor och lobbyorganisationer som finns runt om i västvärlden, hur mycket pengar de omsätter (inte enbart på klimatfrågan förstås) och hur bra kontakter med styrande politiker de tycks ha. I klimatfrågan känns de mer inavlade än den svenska vargstammen, nätverken liknar de skalbolagshärvor som nystas upp i diverse finansbedrägerier men till slut visar det sig nästan alltid bara vara ett fåtal organisationer som lurar i bakgrunden. Även WWF och Greenpeace bedriver lobbyism och man kan lösa problem på olika sätt. Jag kan köpa att man anser att Kyoto/Parisavtalen inte är bästa metoden för att få ner CO2-utsläppen. Det är dock slående hur ofta de som motsätter sig dessa avtal samtidigt inte heller tror på IPCC:s slutsatser och har potentiella besvärande intressekonflikter. Här följer exempel på allt detta.
Det är som vanligt, jag undrade vem en viss person var, gjorde en sökning och det ledde bara vidare. Så trots att det inte alls var min mening så slutade det med ett blogginlägg i alla fall 🙂 Tyvärr blir det en del name dropping – det är omöjligt att undvika om man ska beskriva hur nästan varenda ”skeptisk” debattör har kopplingar till ett fåtal dominerande organisationer.
År 2001 deklarerade Bush d y att USA inte skulle ratificera Kyotoavtalet. I ett brev till lobbyorganisationen Global Climate Coalitiontackade han för deras arbete i frågan och bekräftade att beslutet delvis togs på baserat på deras input.
Fossilindustrin i USA och deras myriader av tankesmedjor och lobbyorganisationer fick uppenbarligen blodad tand och tänkte inte stanna där. Nu skulle även EU övertygas – en betydligt svårare uppgift då det politiska läget i klimatfrågan var helt annorlunda här. Förvillandet har aldrig fått fäste i samma omfattning hos EU:s politiker som i USA.
Competitive Enterprise Institute (CEI), med stora bidrag från fossilindustrin, skickade sin hitman Chris Horner över Atlanten (han var även advokat för fossilgruppen Cooler Heads Coaltion och författare till ett par bästsäljande böcker där IPCC:s slutsatser utmålas som vänstervriden alarmism – Red Hot Lies t ex).
Avsikten var att starta en tankesmedja vid namn The European Sound Climate Policy Coalition. Detta vet vi eftersom en oförsiktig person kastat en utskriven powerpointpresentation i en papperskorg som Greenpeace hittade. Horner har bekräftat äktheten.
”In the US, an informal coalition has helped successfully to avert adoption of a Kyoto-style program by maintaining a rational voice for civil society in the debate over climate economics, science and policies. This model should be emulated, as appropriate, to guide similar efforts in Europe.”
Horner beskrev också hur han via en annan tankesmedja hade direktkanaler in till EU-parlamentet där han hållit flera föredrag. De hade till och med dåvarande ordförande i EU-kommissionen, Barosso på sitt lag.
Tankesmedjan han syftade på var European Enterprise Institute (EEI), startad och driven av Gunnar Hökmark (M) (tidigare Timbro) under sin tid som EU-parlamentariker. Horner sa att det var EEI som hade kontaktat honom för att få hjälp med energi- och miljöfrågor. En rad politiska högdjur fanns med i deras gäng men trots de uppenbara potentiella intressekonflikterna vägrade de uppge vilka som finansierade deras verksamhet:
Nu lyckades Horner inte starta upp sin tänkta tankesmedja och han uttryckte sin förvåning över att intresset inte fanns. Men i EEI lade han kraft på att påskina hur dyrt Kyotoavtalet skulle bli för EU.
Det var dock inte det enda fossildrivna amerikanska påverkansförsöket för att få EU att dissa Kyotoprotokollet.
2003 startades tankesmedjan International Council for Capital Formation (ICCF) med bas i Bryssel. Eller rättare sagt, den hade en registrerad adress alldeles jämte EU-parlamentet i Bryssel. Men när Corporate Europe Observatory (CEO) tänkte avlägga ett besök upptäckte de att allt som fanns att prata med var ett postfack.
En receptionist bekräftade att ICCF inte hade något kontor och hon gav dem även ett telefonnummer de kunde kontakta organisationen på. Numret gick dock till en annan lobbyorganisation, Interel Cabinet Stewart. I praktiken hade ICCF:s verksamhet (workshops i EU-parlamentet och liknande) under tre år drivits av denna organisation. CEO efterfrågade information om detta samarbete men företagets chef Catherine Stewart vägrade ge någon info med hänvisning till håll-käften-avtal.
(Annars verkar hon vara för öppenhet: ”Dedicated to transparency and professional ethics” … i alla fall i teorin …)
I själva verket är ICCF ingen europeisk tankesmedja utan ett dotterbolag till American Council for Capital Formation (ACCF), ännu en av alla dessa tankesmedjor som vurmar för frihandel och ajabajar myndigheters regleringsiver. De var exempelvis väldigt aktiva i kampanjerna att hålla USA borta från Kyotoavtalet och drev nu samma kampanj i EU (ICCF:s enda syfte tycks ha varit det enligt en snabb titt på deras webbsida). Exxon bidrog med 1,6 miljoner dollar till ACCF:s arbete men det stannar inte där, nedan en del av bidragslistan:
ACCF startade alltså ICCF och dess chef blev Margo Thorning, som då var, och fortfarande är verkar det som, senior Vice-President and Chief Economist, American Council for Capital Foundation. Hon har tidigare jobbat inom bl a USA:s energidepartement och varit med och påverkat skeenden både i USA och internationellt.
Thorning skrev några rapporter för ICCF:s räkning som skulle bevisa att EU-ländernas ekonomier skulle drabbas mycket hårt om Kyotoavtalet efterlevdes. Något som vi idag har facit på och vet att det bara var ren skräckpropaganda. Nedan ett utdrag från en rapport som ursprungligen skrevs av Competitive Enterprise Institute men som översattes till svenska av tankesmedjan Eudoxa AB, och bygger just på Thornings rapporter (länkar finns i detta inlägg).
Richard Rahn, tidigare chef för ACCF, rådgivare åt Bush d ä, senior fellow på Cato Institute och talare på Heartland institutes konferenser (mycket av klimathotsskepticismen har kretsat kring deras konferenser och rapporter mm).
Gerd-Rainer Weber – finns på Heartland institutes websida och har talat på deras klimatförvillarkonferenser. Med i German Coal Mining Association
Peter Haug, lobbyist för Foratom (kärnkraft).
Och deras Board of Trustees är full av prominenta herrar med riktigt höga poster inom både näringsliv och tidigare olika amerikanska regeringar.
ICCF har ordnat en radda arrangemang för att sprida sitt budskap, här finns t ex ”vittnesmål” inför det brittiska parlamentet House of Lords som förutom ICCF:s bidrag inkluderar en lång rad organisationer och personer som varit centrala i att sprida tvivel om IPCC:s slutsatser.
De har också varit med och ordnat diverse event där dignitärer från EU-parlamentet deltagit exempelvis:
Nedan ett annat evenemang från 2004 där bland annat Lena Ek var moderator. Även denna gång var EU-parlamentets vicepresident med i arrangemanget liksom flera andra betydelsefulla ledamöter. Arrangörer var som sagt ICCF tillsammans med med tre andra tankesmedjor, alla välkända i klimatdebatten och de har dessutom kopplingar till Timbro, återkommer till det snart:
Och var det ett evenemang fyllt av olika synvinklar som EU-parlamentarikerna bjöds på? Nej knappast, sett till vilka panelisterna var:
-Opening Remarks: Mr. Giles Chichester, MEP – Chairman of the EP Committee on Industry, Research and Energy -Moderator: Mr. -Alejo Vidal Quadras-Roca, MEP – Vice President of the European Parliament
-Panellists:Dr. Richard Tol, Hamburg University. Tol är en kontroversiell ekonom som varit med och skrivit IPCC-rapporter men hans studier har fått kraftig kritik från andra ekonomer. Kritik som han inte hanterat bra, milt uttryckt (Sveriges miljö- och utbildningsministrar fick t ex varsitt klagobrev när en på Stockholm Environment Institute kritiserat Tols arbete). Läs mer: Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol – Maths Nilsson, författare
-Panellists:Dr. Gabriel Stein, Chief International Economist, Lombard Street Research. Han är likaså senior fellow of the Adam Smith Institute, vilket man förstås får vara men det säger en del om hans inställning i samhällsfrågor (ASI: ”we work to promote free market, neoliberal ideas through research, publishing, media outreach, and education. The Institute is today at the forefront of making the case for free markets and a free society in the United Kingdom”).
Panellists: -Dr. Margo Thorning, Managing Director, International Council for Capital Formation -Mr. Denis Fontes de Souza Pinto, Brazilian Mission to the EU –Mr. Barun S. Mitra,Liberty Institute, New Delhi, India. In an interview with the Competitive Enterprise Institute, LI president Barun Mitra says that the Atlas Network that inspired him to start his own think tank and “the seeds of Liberty Institute were planted in late 1995, early 1996.” According to Mitra, Atlas was “instrumental” in getting the Liberty Institute started: “first with intellictual inputs and incentives, and then seed funds and organizational support.”
Closing Remarks: Mr. Daniel Caspary, MEP – Member of the EP Committee on International Trade
Ska vi ta en titt på ICCF:s samarbetspartners?
Den Brysselbaserade tankesmedjanCentre for New Europe (CNE) har fått gedigna bidrag från oljejätten Exxon. År 2004 var 80000 dollar dessutom öronmärkta till att bedriva utbildning om klimatförändringarna:
Och vad kan tänkas ingå i dessa utbildningar? Jag har ingen aning men på deras hemsida beskriver de sin mission om att avslöja moralpanik och skräpvetenskap inom miljödebatten:
”Debunking the moral panics and junk science that all too often dominate today’s environmental debate, CNE is primarily concerned with such areas as climate change, global warming and the general promotion of sound science.”
Och det lär inte vara IPCC:s slutsatser som de anser vara ”sund vetenskap”. Här kallar en av CNE:s medarbetare IPCC för ägghuvuden och beskriver hur han inte tror på klimatvetenskapen:
Blogginläggen är fulla av liknande kommentarer och de har även ordnat föreläsningar med ovan nämnda Chris Horner och även Fred Singer, en nestor i konsten att ifrågasätta vetenskap om freoner/ozon, SO2/försurning, CO2/uppvärmning och så vidare. Centralfigur i Heartland Institute och startade t ex NIPCC. Det var dock inget som hindrade Timbros vd Mattias Bengtsson att ta över CNE:s vd-post 2005.
Istituto Bruno Leoni är en italiensk libertariansk tankesmedja. De har varit med och ordnat/finansieratHeartland Institutes klimathotsförnekarkonferenser som varit helt centrala i tvivelspridandet. De publicerar rapporter ihop med en lång rad av andra kända tankesmedjor som inte går hand i hand med IPCC:s slutsatser.
”The purpose of ICCC-4 is the same as it was for the first three events: to build momentum and public awareness of the global warming “realism” movement, a network of scientists, economists, policymakers, and concerned citizens who believe sound science and economics, rather than exaggeration and hype, ought to determine what actions, if any, are taken to address the problem of climate change.”
Institut Economique Molinari är en fransk tankesmedja i samma stöpning som de som redan nämnts. Inte heller de tycker att IPCC:s slutsatser är något att lita på och har valsat runt de vanliga gamla motbevisade argumenten:
De hänvisar också till Thornings rapporter om att Kyotoprotokollet skulle bli svindyrt för EU för att fixa ett problem som ”kanske inte ens existerar”:
”One may wonder at the foundation of a protocol which suggests gobbling up billions worth of resources to fight the ill-defined cause (human emissions of CO2) of global warming, a problem which may not even exist.”
Och som av en händelser samarbetar dessa organisationer i olika konstellationer. Atlas Network är ett av dessa, där också Timbro är med tillsammans med 500 andra likasinnade (det handlar förstås inte bara om klimatdebatten). Ett mer överskådligt europeiskt samarbete bedrivs av tio olika tankesmedjor under paraplyorganisationen Epicenter, the European Policy Information Center som startades 2014:
Center for Political Studies (Denmark)
Civil Development Forum (Poland)
Institut Economique Molinari (France) – se ovan
Institute of Economic Affairs (UK)
Institute of Economic and Social Studies (Slovakia)
Instituto Bruno Leoni (Italy) – se ovan
KEFiM (Greece)
Lithuanian Free Market Institute
Prometheus (Germany)
Timbro (Sweden).
Jag har inte kollat så noga vad de skriver på sin sida mer än att de verkar tycka fracking efter fossilgas verkar vara en bra idé..(Fracking: it’s now or never | EPICENTER (epicenternetwork.eu)). Förutom de redan nämnda tankesmedjorna är det i klimatsammanhang ett som sticker ut:
Brittiska Institute of Economic Affairs (IEA) är nämligen en gammal kändis. Thatcher, som blev känd för att vilja ta krafttag i klimatfrågan, skrev i sina memoarer att bl a boken Climate Change: Challenging the Conventional Wisdom fick henne att tänka om och inse att allt hade handlat om hysteri med syfte att ge världen en anledning att införa socialism. Författare var Julian Morris – ekonom på IEA.
De har gett ut andra böcker på samma tema, t ex Global Warming: Apocalypse or Hot Air? (Bates&Morris), Global Warming False Alarms (Lewis), Climate Alarmism Reconsidered (Bradley Jr).
Unearthed avslöjade att IEA har finansierats av bl a oljejätten BP sedan 1967, som utnyttjar IEA för att få ”tillgång” till ministrar bortom allmänhetens kännedom. Ett undercover-klipp visar hur en IEA-anställd erbjöd en tänkt klient att ett bidrag på £42500 skulle kunna påverka en rapports innehåll för att gynna deras affärsintressen …
Nedanstående är från International Energy Agency, tokfel av mig således:
Om IEA har kontakter inom politiken och fossilindustrin? Ta en titt på deras ledningsgrupp, vd:n Faith Birol jobbade tidigare på Organisation of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) under sex år. Och på den vägen är det.
Mary Warlick: Deputy Executive Director har tidigare haft höga poster inom den amerikanska administrationen.
Keisuke Sadamore har tidigare haft höga poster inom den japanska administrationen.
Claire Bouteille, tidigare Head of Corporate Services at the British Embassy Paris, Foreign and Commonwealth Office.
Dan Dorner:Over the years, he has also held a variety of positions in the British government, serving as the UK’s Head of International Energy and as a senior adviser and analyst at the Treasury Department.
Pascal Laffont:previous post was in Doha for the Government of Qatar (2010-2012).Before that, he served in the Energy Charter, Brussels (2001-2010).
Lithuanian Free Market Institute
Strax efter att IPCC år 2007 publicerat sin fjärde stora rapport, IPCC AR4, cirkulerades ett dokument i EU-parlamentet skrivet av en ekonom på denna tankesmedja. De kritiserade att EU:s satsning på att tredubbla andelen förnybar energi fram till 2020 (från sju till tjugo procent) skulle bli alldeles för dyrt (målet nåddes dock, 22 procent var det år 2021). De lyfte också fram att IPCC:s slutsatser var osäkra, särskilt angående människans påverkan, och att kritik jämfördes med förintelseförnekelse:
”Any dissent from this doomsday scenario is labelled as bad taste, ignorance or even compared to holocaust denial.
The 2007 IPCC briefing for policymakers even with all its uncertainties polished and scientific debate limited provides some compelling observations. […]
Second, while assessing the likelihood of human influence on climate phenomena and trends, in two out of seven categories the conclusion was “likely”. The remaining five were labelled “more likely than not”, and four out of these five conclusions, according to the report, are based on expert judgment rather that formal attribution studies. .” […]
The problem is due to the fact that the science is settled among the politicians and global warming is now more of a political phenomenon rather than a climatic one. Too many politicians have staked their reputations on climate change to allow for objective and depoliticized debate. […]
Declaring that EU will combat climate change even if other countries do not agree to the EU initiative is arrogant, resembles the often-criticized unilateralism and does not encourage other countries to join the EU initiative.
Jag har inte orkat kolla vad de skrivit under senare år. Det verkar som även denna tankesmedja har starka kopplingar till politiken (samma här dock, inte kollat mer än så här):
Deras president och ordförande: Ms Leontjeva has served as a State Councillor on economic reform in six consecutive administrations, and in 1998-9 has been chief economic advisor to Lithuanian President Valdas Adamkus.
Center for Political Studies (CEPOS) är en dansk tankesmedja i Timbrostil.
När Obama ville påskynda en utbyggnad av vindkraft i USA använde han Danmark som exempel och sa att 20 procent av deras elbehov täcktes av vindkraft. CEPOS publicerade då en rapport som hävdade att detta var fel, och att danskarna fick betala dyrt för vindkraften som bara stod för några få procent av behoven.
Påståenden som har kritiserats kraftigt, t ex i denna rapport.
”Danish experts visit Washington this week to explain to American audiences what’s really happening in Denmark.”
Ja, IER är ytterligare en tankesmedja finansierad av fossilindustrin och med rötter som leder till Koch Industries. IER startades av en viss Bradley Jr, tidigare chef på energibolaget Enron, och författare till boken Climate Alarmism Reconsidered utgiven av IEA nämnd ovan (Jr är tydligen Energy & Climate Change Fellow vid IEA och har jobbat för Cato Institute).
Det framkom senare att det också var IER som beställt rapporten av CEPOS och betalt författarnas lön. Självklart visste de inget om kopplingarna till fossilindustrin …
Det var för något decennium sedan, har inte kollat vad de publicerat sen dess mer än att de inte verkar tycka att Danmark ska ”gå före” i omställningen eftersom de bara släpper ut en pytteliten del av världens CO2. Ett gångbart argument i alla länder tycks det som.
Sen orkade jag inte kolla mer, men det kan väl räcka 😉
Nej, jag tror inte att varenda marknadsliberal person ser IPCC som en konspiration och därför smider planer på hur man bäst ska förneka vetenskapen. Däremot är det ett faktum att alla dessa tankesmedjor och lobbyorganisationer har varit de huvudsakliga smitthärdarna vad det gäller desinformation i klimatdebatten.
Det är helt otvetydigt att de generellt sett inte har tagit denna fråga på allvar. Öppet vetenskapsförakt tycks inte heller ha varit något hinder för samarbete.
Det har till och med funnits en detaljerad plan med uttalat mål att få det som att verka att alla som argumenterar för Kyotoavtalet har tappat kontakt med verkligheten. Inte för att de hade en alternativ väg till att minska utsläppen, det handlade om att ifrågasätta att det ens existerade ett problem. Detta skulle uppnås genom att sprida tvivel och lyfta fram osäkerheter. Uppskattad budget 2 miljoner dollar.
American Petroleum Institute (API) var en av de drivande bakom denna plan från 1998. Om det har upphört? År 2020 fick API 10 miljoner dollar i bidrag enbart från Shell.
Jonas Pettersson, också Captus (senare pressekreterare för Centerpartiet) påstod i en debattartikel: ”FN:s klimatpanel, som är den viktigaste källan till domedagsscenarierna, bygger i stor utsträckning på geologen Michael Manns forskning.” Det är makalöst felaktigt.
Maria Rankka, vd Timbro 2006, menade: ”Naturvetenskapen är inte enig och alla som politiskt har ett färdigt svar intar en ogrundad position.” Tvärtemot vad IPCC hävdade redan då vad det gäller nödvändighet att agera.
Därför är det i mina ögon ganska stötande när Timbros vd 2021 deklarerade att de skulle inleda en nysatsning på miljö- och klimatfrågor med rubriken: ”Därför är marknadsliberaler de riktiga klimatvännerna” (Smedjan 8/3 2021).
Det är anmärkningsvärda uttalanden med tanke på historiken. Hökmark är numera lobbyist för Kreab, en PR-firma som ordnade förvillarorganisationen Stockholmsinitiativets första officiella framträdande. Han lobbar nu för friskolor och undertecknade exempelvis en debattartikel i Aftonbladet enbart med sitt namn och ordförande för Valfrihetskommissionen.
På DN lades ytterligare lite information till: Valfrihetskommissionen har sin bas i Nätverket Valfrihetens vänner, ett nätverk av entreprenörer och företagsledare som arbetar för valfrihet och fri företagsamhet.
Och vilka är Valfrihetens vänner mer bestämt? Av deras fem administratörer arbetar fyra på Kreab och en på kommunikationsenheten på Svenskt Näringsliv.
Och Kreab har samma ägare som som friskolekoncernen Kunskapsskolan. Hökmark är med andra ord i praktiken lobbyist för Kunskapsskolan men det framgår inte. Ett tydligt exempel på så kallad astroturfing, man fejkar en gräsrotrörelse (läs om fler (och mer flagranta) exempel här: Astroturfing – att fejka folkvilja – Maths Nilsson, författare).
Sverige är rena rama bananrepubliken vad det gäller transparens angående politisk påverkan. Inte ens när Kalla fakta visade hur till och med vår nuvarande justitieminister beskrev hur man skulle kringgå lagen ledde det till mycket mer än några irriterade debattartiklar och en gäspning (väl?).
Hela det här området kännetecknas av ett ogenomträngligt dis där organisationerna vägrar uppge vem som finansierar verksamheten. Vi har numera även förhandlat bort offentlighetsprincipen i skolan för att tillgodose marknaden. Den nya regeringen har nyligen t o m strukit utredningsuppdraget.
Det är så här det har sett ut i klimatdebatten under flera decennier. En sak som slår en är hur otroligt starka (men ofta dolda) kopplingar det finns mellan särintressen (med enorma tillgångar) och toppolitiker (både aktiva och inaktiva). Det handlar i slutänden om hur demokratin egentligen mår och tja, jag vet verkligen inte.
Numera är det få som dristar sig till att helt förneka en uppvärmning, istället har det mesta gått över till att handla om att det inte är så farligt som vänsteralarmisterna säger, att det inte är klarlagt hur mycket som orsakats av människans utsläpp och så vidare. Syftet tycks vara att fördröja åtgärder.
Operationen att föra över all skuld för dålig framdrift i omställningen på miljörörelsen har också varit väldigt effektiv:
Klimatet har alltid varierat. Det är det ingen som förnekar och något vi vet eftersom forskare har studerat saken. Men det är också ett argument som ständigt används för att skjuta ”koldioxidhypotesen” i sank och att beskylla IPCC för att ignorera naturliga variationer.
Mitt senaste blogginlägg om Jordan Peterson och hans tweet visar hur klimatdebatten på många sätt kan liknas vid Stephen Kings Jutjyrkogården: Saker som borde varit döda och begravda för alltid kommer ständigt tillbaka i en evig cirkel.
Här följer (återigen) historien om GISP2, som är en utmärkt illustration av detta och hur slagfärdigt det kan vara att använda grafer på ett felaktigt sätt.
Vår lilla grafhistoria börjar mitt ute på de grönländska glaciärerna…
En isborrkärna, tre kilometer lång som tog fem år att få fram, kallad Greenland Ice Sheet Project 2 (GISP2) låg till grund för två vetenskapliga publikationer som rekonstruerade en temperaturserie drygt 10 000 år tillbaka i tiden (Cuffey & Clow 1997; Alley 2000). Se bild nedan. Ingen utav studierna gjorde någon jämförelse med dagens förhållanden då osäkerheterna i mätningarna var så pass stora samt att de bara hade uppgifter fram till år 1855.
Notera x-axeln, years before present. År 0 betyder av någon anledning 1950 för denna typ av grafer om inget annat anges. 1900-talets uppvärmning finns alltså inte med. Likaså är det från EN ENDA punkt på jordklotet och säger ingenting om en global temperatur. Det är helt förväntat att växlingarna lokalt kan gå både snabbare och ha högre amplitud än vad som syns på den globala skalan.
För hela Grönland ser en mer representativ bild ut som nedan (från en studie publicerad i Nature 2009, passande nog gjord av professor Vinther et al,). Bilden är tagen från Carbon Brief, där det även är beskrivet hur grafen är framtagen:
Och nedan en rekonstruktion (eller fem olika rättare sagt) av en global temperatur enligt Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al. Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach. Sci Data 7, 201 (2020). https://doi.org/10.1038/s41597-020-0530-7. Läs mer om detta här.
Men GISP2 har som sagt använts i syfte att argumentera bort att nutida uppvärmning skulle sticka ut på något sätt. Det började 2009 med en bloggpost på Foresight Institute som med stöd av Climategate skulle avslöja fippleriet runt temperaturgraferna.
Inlägget hamnade 2010 på den största bloggen i genren, WUWT med ett uppföljande inlägg från den pensionerade professorn Easterbrook, som gjorde sin egen utformning av GISP2-grafen, notera att before present är felaktigt satt till år 2000:
Sen var det igång. I sammanhanget kända bloggen The Hockey Schtick:
”The Medieval, Roman, and Minoan warming periods are all found to be hotter than the 20th century, in addition to other unnamed periods of warming over the past 8000 years.”
Tyska förvillartankesmedjan EIKE översatte inläggen till tyska och så vidare. Redan 2011 gjordes bemötanden (förmodligen tidigare än så) för att visa att dessa grafer var missvisande. Men det spelade naturligtvis ingen roll. Ovanstående graf fanns med i NIPCC:s rapport från 2013 (Figure 5.12.1 (p709)).
(NIPCC är en organisation som framförallt fossildrivna Heartland Institute driver och deras rapporter är att likna vid IPCC:s antites).
En annan variant ritades upp av David Lappi år 2010 (tillika den graf som visades i det Aktuelltinslag jag medverkade i):
Den salufördes på bland annat en av de större bloggarna i ämnet, JoNova. Notera att det står before present år 2000 vilket som sagt är fel. I texten skrevs också (felaktigt) att det var den röda snutten som IPCC var oroade för:
”Temperatures are only considered to be increasing if viewed for the last 150 years, from 1850 onward, which is roughly when thermometers began collecting global data, and is also the period of time the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) has chosen for its review. The temperature shift the panel is so concerned about is shown in red.” (web archive)
Texten har blivit uppdaterad vad det gäller årtalet men de ignorerade ändå helt att det också ändrade vad grafen kan användas till vad det gäller att spela ner nuvarande uppvärmning.
”Temperatures are only considered to be increasing if viewed for the last 150 years, from 1850 onward, which is roughly when thermometers began collecting global data, and is also the period of time the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) has chosen for its review. The red portion of the curve is the recovery from the Little Ice Age.”
Till skillnad från internet som förstås tog åt sig av vad grafen egentligen kan berätta …
… eller kanske inte.
Elva år senare hittar man just denna graf på bloggen Klimatsans, visserligen med before present år 1950 men utan minsta spår av att att ha tagit till sig om vad den kan säga om den globala temperaturen eller jämförelse med nutid:
Likaså har Elsa Widding tagit med den i sin bok Klimatkarusellen (från 2019 om jag minns rätt):
Ole Humlum (pensionerad geologiprofessor och aktiv i bl a norska Klimaterealisterne och ”tankesmedjan” GWPF) la upp nedanstående graf på sin blogg 2011 (eller 2010), där han utöver GISP2 redovisade CO2-halten i atmosfären (nederst) och adderade data från en annan mätserie som går längre fram i tiden gjord av forskaren Jason Box (röda streckade linjen):
Humlum blev dock upplyst om att han inte tagit med de senaste data och lovade att rätta till det. Det gjorde han.
Sort of.
Varken de nyaste mätvärdena från 2010 eller nutida CO2-halt togs med i uppdateringen, se här. Men, återigen, oavsett vilket så handlar det inte om en global temperatur, nej inte ens från norra halvklotet.
Klimatupplysningen publicerade 2014 ett långt gästinlägg som professor emeritus Peter Stilbs tyckte var en ”utmärkt sammanfattning” av läget. Där hittas en variant av Humlums graf men utan utan senare tids data. Man har för tydlighetens skull också angett vad som skulle vara IPCC:s intresse med en röd liten ruta (som sagt, grafen slutar år 1855).
Inlägget är för övrigt skrivet av Peter Krabbe, både antisemit och antivaxxare – gör vad du vill med den infon (ja, det finns värre inlägg om detta på hans blogg men nej, jag tänker inte länka):
Och hoppsan, samma graf återhittas även i Widdings bok Klimatkarusellen:
Jag skrev hoppsan eftersom Widding blev kränkt över att i ”mitt” Aktuelltinslag ha misstänkliggjorts för att använda grafen felaktigt. Från anmälan till Granskningsnämnden:
Bara för att i ett par Youtubeinlägg även efter inslaget använda grafen felaktigt. Elva år efter denna myt började spridas. Ja, som synes är det till och med den orättade versionen med before present år 2000 hon använde:
Det finns ett otal varianter av denna graf, här är en från en anonym site som massproducerar kreativa grafer att använda i förvillandet (”nutid” till vänster):
Och hoppsan igen, Elsa Widding använde just den i både intervju och föredrag på högernationalistiska SwebbTV (2019) men svamlar bort det i svar till fråga från SVT-reporter. Se videoklipp och mer info i mitt inlägg här.
Det är också ganska vanligt att ”koppla ihop” ihop GISP2 med andra mätserier. Här en som med sina vetenskapliga referenser ser tillförlitlig ut, men man kan inte bara sådär utan vidare koppla ihop en en mätserie – som exempelvis GISP2 – från en mätpunkt med en helt annan mätserie som bygger på helt annan metodik och olika mätområden osv.
Gregory Wrightstone som gjort grafen är chef (eller har i alla fall varit) för fossildrivna CO2 Coalition och verksam i fossilindustrin – men det har ju förstås inte med saken att göra.
Och det bara fortsätter. Som jag visade i mitt förra inlägg slängde Jordan B Peterson nyligen upp detta på Twitter:
Det finns säkerligen fler varianter att hitta därute på nätet. Återigen, GISP2 är en punkt på kartan och kan inte användas för att säga något om en global temperatur, nej inte ens på norra halvklotet. Och så vidare, det här kommer nog aldrig ta slut …
Som kuriosa kan sägas att GISP2 också använts som bevis för att att syndafloden på Noas tid inte var global (nej, jag har inte läst)…
(Om du tycker jag upprepar mig så skyll det på Jordan B, Klimatsans, Widding osv 😉 )
Flera klimatforskare skriver att de har märkt av en enorm ökning av klimathotsförnekande tweets på Twitter sedan Elon Musk tog över. Och det har nog de flesta som skriver om klimatet märkt av, inklusive undertecknad. Organisationen Advance Democracy har undersökt saken och konstaterar att dylika inlägg hade ökat med 300 procent under 2022.
Det känns för övrigt som att det är en trend som generellt har vind i seglen för närvarande. Den konservative ”sanningsägaren” Jordan B Peterson (kanadensisk psykolog) verkar nu också gett ha sig in i leken med lite större frenesi än tidigare (även om det inte är något nytt för hans del). Och samma trötta visor som redan vevats runt i decennier spelas upp ännu en gång. Nu inför hans miljontals följare.
Känns den här grafen igen kanske?
Ni som läser min blogg borde känna igen den. Det är GISP2, en temperaturrekonstruktion från Grönland som halkat runt på nätet sen 2010 och har använts som ett (felaktigt) bevis för att det var varmare förr. Ja, det är alltså den graf som Elsa Widding kände sig kränkt över att ha blivit misstänkliggjord för att ha använt – trots att hon använt den om och om igen (bl a två varianter i sin bok). Har skrivit om det tillräckligt många gånger nu, ni kan läsa t ex här:
Jordan B Peterson har som sagt varit inne på det här spåret ett tag, förra året gjorde han t ex reklam för Fred Singers bok. Singer har varit en centralfigur i klimatdebatten och har likaså ifrågasatt en lång rad andra vetenskapliga slutsatser om negativa effekter på miljön (t ex surt regn, freoner):
… och väldigt mycket som kommer från Petersons tirader av ord blir ren ordsallad: “There’s no such thing as climate. ‘Climate’ and ‘everything’ are the same word.” Lyssna på detta korta klipp från en oändligt lång intervju i i Joe Rogans podd som når en mångmiljonpublik. (Gavin Schmidt är forskare vid Nasa).
Guys, for the love of everything holy, please, please, have somebody on who knows what the heck a climate model is!!! @joeroganhttps://t.co/VQ8GmH4vvE
Levereras ett budskap med osviklig självsäkerhet så verkar det mesta funka. En konstart Jordan B Peterson är mästare i, alltifrån pseudovetenskap om humrars biologi (kanske köpa något från hans hummerkollektion-merch?) till klimatmodeller och tja, det mesta som går att ha en åsikt om:
Nä, inte mycket är nytt i den här debatten …
Jordan Peterson sände även en lång intervju med Richard Lindzen, ännu en gammal kändis i den här debatten. Han är en numera pensionerad klimatforskare, kanske mest känd för sin ”irishypotes” som sa att växthuseffektens förstärkningseffekter kraftigt överskattats av IPCC-gänget. Enligt hans artikel från 2011 ska klimatkänsligheten (temperaturförändring efter fördubbling av CO2-halten i atmosfären) bara vara 0,7C, vilket kan jämföras med IPCC:s senaste uppgifter på 2,5-4C.
Som jag också tidigare skrivit om hänvisade förvillarnätverket Clintel till denna artikel som den viktigaste som skrivits i ämnet. De påstår dessutom helt felaktigt att IPCC helt ignorerat den:
“The Earth’s energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity” makes no reference to Lindzen and Choi (2011; hereafter LC11), the most important paper on climate feedbacks and climate sensitivity written in recent decades.”
Vilket alltså inte är sant. Det är bara så gammalt och uttjatat att det avhandlades i IPCC:s förra rapport från 2013. Artikeln har påvisats ha stora brister och refuserades enhälligt av fyra granskare varpå Lindzen och hans kollega istället valde att skicka manuset till en okänd koreansk tidskrift (en ganska lång historia som jag, som sagt, har skrivit om tidigare: Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes – Maths Nilsson, författare).
Det är inte bara ”alarmistiska” forskare som anser att artikeln inte höll måttet. Judith Curry skrev på sin blogg: ”With regards to the scientific merit of the paper, the PNAS reviews were actually quite thorough and do not seem unfair to me; they raise many valid concerns. LC chose not to submit a revised version to PNAS and instead went with another journal.”
Vi har ganska nyligen passerat en 50%-ig ökning av CO2-halten och har redan över en grads temperaturökning. Om klimatkänsligheten (kk) vore under 1C som Lindzen hävdar, skulle det alltså ske en avkylning under resterande tid då vi adderar de återstående 50%:en för att nå en fördubbling av CO2 (förväntas runt ca år 2060 om vi fortsätter som nu om jag minns rätt).
Enda gången Elsa Widding vilade på hanen i sin nya bok och framhöll att hon inte hade kompetens att bedöma riktigheten i det som påstods var just när det gällde att ”många forskare” anser att klimatkänsligheten är under 1C (nej, det är inte många forskare som anser det). I övrigt avfärdades även IPCC:s mest säkerställda slutsatser utan minsta tvekan baserat på hennes egna ”sunda förnuft”:
Lindzen och Peterson hävdar med emfas att klimatforskningen är genomkorrupt och att forskarna kokar ihop sin alarmism enbart för att få uppmärksamhet och forskningsanslag. Det ska man uppfatta som saklig kritik, men om man påpekar att Lindzen tjänat gott på sitt debatterande med bland annat med lön från Koch Industry-startade Cato Institute är det personligt påhopp.
Nej, jag tror inte för ett ögonblick att Lindzen har ändrat åsikt på grund av pengarna, däremot har de varit en förutsättning för att ge honom en plattform att nå ut med sitt budskap.
Jag antar att man här får väl lita på IPCC, tiotusentals vetenskapligt publicerade artiklar osv eller på Lindzens åsikter ihopbakat med en världsomfattande konspiration där forskare inom en lång rad discipliner lyckats samordna sina resultat att peka åt samma håll under flera decennier.
Nä, inte mycket är nytt i den här debatten …
(Och på tal om Judith Curry så har tydligen även hon nu hamnat i Jordan Petersons intervjuprogram …).
Jordan Peterson har även teamat ihop sig med Bjørn Lomborg – som jag skrivit om många gånger, en dansk statsvetare som driver tankesmedjan Copenhagen Climate Consensus. Få är väl så ihärdiga som han är i klimatdebatten, samma budskap pumpas ut om och om igen och han har gång på annan bevisligen inte brytt sig särskilt mycket om att använda siffror på tillbörligt sätt. Förutom att vara mycket aktiv på ”alla” sociala medier skriver han regelbundet på de flesta större konservativa tidningarnas ledarsidor världen över (SvD är en av dem)). Här finns några av mina tidigare inlägg: Sökresultat för ”lomborg” – Maths Nilsson, författare
Hittar ni t ex en artikel som är negativ till elbilar är sannolikheten ganska stor att det är Lomborg som skrivit den och att den innehåller en mängd körsbärsplockade uppgifter …
Lomborg är inte särskilt förtjust i ”faktagranskningar”, vilket inte är så svårt att förstå då han ofta får underkänt i dem. Nyligen skrev han om hur han censurerats angående ett påstående om att isbjörnarna blir allt fler (ett budskap han upprepat kontinuerligt sedan i alla fall 2007):
Lomborg: ”Unfortunately, such misleading, ideologically-motivated ”fact checks” are occuring more and more often. As I recently pointed out in Wall Street Journal after Facebook censored accurate data on the increasing number of polar bears based on a dubious ”fact check”:
”The result is that the public is denied access to accurate data and open debate about these very important topics. Ridiculous points on one side are left standing while so-called fact-checking censors inconvenient truths. If we’re to make good climate policy, voters need a full picture of the facts.”
Det här ganska typiskt för hur Lomborg argumenterar, det finns ett uns av sanning i botten men han tar siffrorna ur sitt sammanhang och likt en paragraftaliban hamrar in de kalla siffrorna som benhårda bevis på alarmismen. Så även i detta fall.
Det var nu en faktagranskning gjord av AFP han syftade på. Deras slutsats var att Lomborgs artikel/graf om den ökande isbjörnsstammen var missvisande då han använde data som inte är tillförlitlig.
Lomborg: ”The official assessments from the leading scientists who study these animals—the Polar Bear Specialist Group within the International Union for Conservation of Nature—peg the global population today at 22,000 to 31,000. That’s higher than the 5,000 to 19,000 polar bears scientists estimated were around in the 1960s.
Even if you throw out all the 20th-century data, the Polar Bear Specialist Group in its latest (2021) report documents that polar-bear numbers have increased over the past two decades. AFP simply ignores this, and instead emphasizes that estimates are difficult.”
Är det vad the Polar Bear Specialist Group (PBSG) skriver i sin rapport? Både ja och nej.
Från PBSG:s hemsida:
Lomborg anger visserligen senaste uppskattningen rätt, men PBSG skriver som synes ovan att ingen av de totalt 19 olika subpopulationerna har ökat sett över längre tid, medan tre har minskat.
På lite kortare sikt har tre populationer minskat medan två har ökat. Däremot saknas det data för de flesta för att ens uttala sig säkert om antal och trender. Nedan bild över de olika subpopulationerna, deras storlek och trend:
Lomborg påstod i sin bok Cool It! från 2007, precis som nu, att det fanns 5000 isbjörnar runt 1960 och att det nu finns +20000, det vill säga att isnallarna stortrivs och det är ingen fara. Peter Dykstra på CNN försökte ta reda på var uppgifterna kom ifrån och kontaktade Lomborg, som i boken bara hade refererat till ”Krauss 2006”.
Det visade sig vara tidningsartikel i New York Times men vid förfrågan kunde journalisten Krauss inte komma på varifrån han hade fått uppgifterna (”det var allmänt känt typ”).
Senare mejlade dock Lomborg en ny referens till Dykstra: en rapport från Rysslands jordbruksdepartement skriven av Uspensky. De hade undersökt några isbjörnspopulationer i dåvarande Sovjetunionen och sen extrapolerat siffran till resten av Arktis och kommit fram till ungefär 5000 nallar runt 1960-talet.
Nu skriver Lomborg att uppgifterna kommer från expertgruppen PBSG (jag tror att Uspensky var med där?) och att de visst är tillförlitliga då siffrorna från 1960-talet kommer från tre peer-reviewade uppskattningar. Han menar vidare att det enda AFP stöder sig mot är en intervju med forskaren Don Vongraven:
Lomborg: ”But the AFP is verifiably wrong. It based its finding almost entirely on an interview with a retired scientist, Dag Vongraven.”
Vongraven säger som sagt i AFP-intervjun att det saknas tillförlitliga data för att säga något om antalet isbjörnar på sextiotalet, det handlar om rejäla extrapoleringar utifrån ett fåtal undersökningar som hade sina begränsningar och kan anses som rena gissningar. Något som Lomborg avfärdar som nonsens och bara sägs för att det inte passar in i det politiska narrativet:
Nu är Vongraven medlem i PBSG och har dessutom varit både vice och ordinarie ordförande mellan åren 2010-2021. År 2018 publicerade han en reviewstudie ihop med två kollegor som granskat nästan 1200 vetenskapliga artiklar i ämnet från åren 1886-2016:
Dag Vongraven, Andrew E. Derocher, and Alyssa M. Bohart. Polar bear research: has science helped management and conservation?. Environmental Reviews. 26(4): 358-368. https://doi.org/10.1139/er-2018-0021
Han borde kanske ha lite bättre koll än Lomborg som aldrig varit närheten av att forska i ämnet? Här uttalar sig andra forskare, några från samma expertgrupp, i samma banor som Vongraven:
Utöver bristen på tillförlitlig data påpekas att det mest handlar om en ordlek. Isbjörnsstammen var kraftigt decimerad på 50-60-talet på grund av jakt. Så på ett sätt stämmer det att totalpopulationen har ökat sedan 70-talet men det har inget med klimat eller levnadsmiljö att göra. Det har dock minskningen som syns i vissa populationer under senare tid (det är ju närmaste en självklarhet att olika platser kommer drabbas i olika takt och på olika sätt av en allt mer försvinnande sommaris).
Andrew Derocher, Professor, University of Alberta: ”Polar bears, while based on poor or no data, were heavily depleted in the 1950s-1960s. So, from 1970 to 2020, fine, polar bear populations overall increased. This of course ignores areas that have now declined (Western Hudson Bay, Southern Hudson Bay, Southern Beaufort Sea) and M’Clintock Channel that was severely overharvested post-1973. It’s a word game.”
De tre uppskattningarna är alltså all over the place, och ett i mina ögon tydligt bevis för hur otillförlitliga siffrorna är. Men det är inget som verkar bekymra Lomborg, finns det siffror ska de användas. Lägg märke till att han i sin graf ovan anger osäkerhetsspannet för populationsuppskattningen från 1965 från 5000 till 19000, dvs mellan det högsta och det lägsta värdet för de olika uppskattningarna. Det ger en helt falsk bild av osäkerheterna i de olika studierna och kan inte jämföras rakt av med det spann som PBSG anger i sin senaste uppskattning.
Lomborg fortsätter och påpekar att AFP är petnoga med att bedöma rimligheten i siffrorna åt ena hållet men inte när det bekräftar det alarmistiska budskapet. AFP har en illustration över populationerna med en liten text som säger att isbjörnen kan vara utrotad till år 2100 (detta nämns inte i texten). Lomborg har förstås en poäng i att de i en faktagranskning skriver så utan att ange källa till påståendet. Ganska uselt faktiskt.
Men det är lite intressant hur han väljer att ”attackera det”:
Lomborg: ”Midway through the article, the outlet inserts a huge graphic that declares that polar bears “could be extinct by the end of the century.” AFP doesn’t clearly indicate a source for this claim, but it likely comes from a 2020 article in Nature that was widely reported as demonstrating the potential extinction of polar bears. Here, again, AFP oversteps the data. Even in its worst-case scenario, the Nature article doesn’t show that polar bears would become extinct.”
Återigen handlar det i mina ögon om vägning av ord och fokusering på detaljer istället för att diskutera allvaret i varthän det barkar. Studien har (förenklat) utgått från observationer av överlevnad och förökning hos de populationer som idag fastar under sommartiden då isen försvunnit och sedan jämfört det med förväntad isutbredning i framtiden. Och visst, de förutser ingen absolut utrotning till år 2100, däremot att de allra flesta subpopulationer riskerar att helt försvinna.
(Om den skillnaden ska avgöra om det är allvarligt eller inte säger enbart något om hur fucked up den här ”debatten” är – varsågod för åsikt).
Molnár et al: ”It also suggests that, with high greenhouse gas emissions, steeply declining reproduction and survival will jeopardize the persistence of all but a few high-Arctic subpopulations by 2100. Moderate emissions mitigation prolongs persistence but is unlikely to prevent some subpopulation extirpations within this century. […]
More field data on polar bear characteristics could allow us to better constrain DEB model parameters, thereby increasing accuracy and reducing uncertainty in the demographic estimates, but filling these data gaps will probably not lead to more optimistic conclusions than projected in Fig. 4 (Extended Data Figs. 6c and 9c), because all DEB model parameters and assumptions were chosen to yield optimistic threshold estimates in cases where data scarcity necessitated a choice.”
Om det är sant och rimligt? Jag har förstås ingen aning, det handlar om vad artikeln säger kontra vad Lomborg påstår att den säger.
Vidare skriver Lomborg att isbjörnar faktiskt överlevde en interglacial värmeperiod för 130 000-115 000 tusen år sedan med länk till en artikel som handlar om hur man 2004 hittat fossil som visar just detta. Men återigen ignorerar Lomborg forskarnas ”varningar” om att dra för långtgående slutsatser utifrån detta enda fynd. Uppvärmningen nu sker betydligt snabbare än då och kan förhindra anpassningar. Likaså kan nutida björnar evolutionärt specialiserat sig hårdare än de björnar som levde då och som kan försvåra en anpassning.
Men jaja, nyanser funkar inte i en debatt …
Det är samma typ av argumentation som när det lyfts fram att antal markbränder har minskat globalt sett, men utelämnar att det främst beror på minskat antal avsiktligt startade bränder i Afrika och att skogsbränder i vår boreala zon har ökat i antal och intensitet.
Jag gissar att den här typen av nygamla argument kommer fortsätta vinna mark i alternativhöger- och politiskt konservativa kretsar. Det är helt enkelt omöjligt att bemöta den flod av liknande påståenden som flödar fram och ständigt upprepas på nätet (gish gallop). Det ger slagfärdiga grafer och körsbärsplockade data är ju inte direkta lögner även om de inte behöver säga ett dugg om helheten (läs t ex om hur Henrik Jönsson utnyttjar detta angående extremväder: Kommentar till Henrik Jönssons video om extremväder – Maths Nilsson, författare
(Personer som Lena Andersson orkar ju inte ens ägna ett par minuter åt att kolla upp fakta innan hon istället skriver en rasande krönika över hur korrupt IPCC är, så vad ska vi egentligen med förklarande sammanfattningar till? Lena Andersson undviker kärnfrågan (igen) – Maths Nilsson, författare
UPDATE (27 July 2018): National Geographic has updated their article with the following note: “The text on the video above was edited on June 1, 2018 to make it clear that it is impossible to know why the polar bear pictured was starving. An earlier version of the video went too far in suggesting that climate change was responsible (read more).”
Liknande överdrifter utnyttjas förstås till max för att skjuta hela klimatforskningen i sank som ren alarmism. Personer som Elsa Widding har ju dessutom lyckats övertyga folk om att hon köper IPCC:s slutsatser och bara vill nyansera medias rapportering – vilket jag visat är totalt felaktigt.
Dessa grupper utklassar ju dessutom alla andra på nätet när det gäller den här typen av ”debatt”, nyanser göre sig icke besvär som sagt. De har varit särskilt duktiga på att lyfta fram ALLT som förs fram av miljöorganisationer som hysterisk alarmism. Förra våren räckte ett uttalande på en högerextrem fransk tevekanal om att miljöorganisationer var köpta av Ryssland för att halva högeretablissemanget skulle gå bananas (kryddat med lite klipp och klistra från Henrik Jönsson för att tvista till budskapet lite): ”Hur klimatrörelsen gav Ryssland makten” – Maths Nilsson, författare
En tankesmedja under konservativa EU-blocket EPP påstod något liknande baserat på en intervju med en anonym rysk källa utan några som helst detaljer om vem eller vilka som skulle fått pengarna eller vad de skulle ha använts till, mer än att protestera mot fracking. Lomborg köpte det naturligtvis helt utan eftertanke. Lomborg i ny SvD-artikel: om fracking och rysspåverkan – Maths Nilsson, författare
Det kan fan inte vara svårt att vara lobbyist eller bedriva påverkansoperationer i dessa dagar.
Men större delen av det riktiga näringslivet (alltså utanför propagandaorganen) har redan insett att det handlar om företagens överlevnad att hänga med i CO2-sänkningarna av rent konkurrensmässiga skäl. Jag märker det t ex i jobbet där investerare i allt högre utsträckning faktiskt efterfrågar den typen av information.
Jag gissar att tids nog kommer demagoger som Henrik Jönsson, Bjørn Lomborg, Jordan Peterson osv glida över i att låtsas som inget har hänt, att allt har löst sig pga ökad BNP och att de egentligen har varit de som drivit utvecklingen i riktning mot lägre utsläpp. (Mig veterligt har Lomborg aldrig någonsin backat från ett uttalande, trots att bevisen är närmast otaliga). Processen har redan börjat (Timbro skriver om historien – Maths Nilsson, författare), EU skulle ju t ex hamna i kris om Kyotoavtalet uppfylldes men så blev inte fallet. Åtgärderna har dock gjort att IPCC:s värstascenario numera ter sig alltmer osannolikt och vips så ska det aldrig varit ett problem och framhålls som bara ha varit ren alarmism.
Det här tycks vara standardprocessen när det gäller allvarliga miljöfrågor.
Men förstås, diverse forum kommer fortsätta att beskylla världen för kommunism, New World Order och så vidare. Inget jag skriver eller säger kommer ändra ett dugg på det.
Blev uppmärksammad på en text publicerad på sajten Det goda samhället idag. Författare är professor emeritus i meteorologi Lennart Bengtsson (LB). En i mina ögon helt bisarr svada med häpnadsväckande slutsatser. Lite tillspetsat kommer han fram till att allt är kaotiskt och att det därför inte finns någon mening att försöka förutse eller påverka framtiden. Människan har bara att anpassa sig efter ändrade förhållanden, allt annat är att likställa med totalitära staters agerande a la Nazityskland, Kina och Sovjetunionen. Klimatlarmen används som ursäkt för att bilda en totalitär världsregering. Typ.
LB: ”Det som händer är att man i stället vill försöka göra framtiden förutsägbar med tvång genom att systematiskt förhindra alla möjliga ändringar som inte faller inom en bestämd ideologi eller tankesfär. De flesta kulturer som försökt detta har gjort detta genom att tvinga människors handlande i ett bestämt mönster som ursprungligen utarbetats av en liten grupp individer. Det nazistiska tusenårsriket var en sådan dröm och samma gällde för olika kommunistiska ideologier inte minst i Sovjet och Kina. Idag kan man spåra liknade tendenser i klimat och miljörörelsen.
Eftersom framtiden inte är förutsägbar vill man som i tidigare totalitärt tänkande göra den förutsägbar genom att systematiskt tvinga i människors beteende i utvalde och i förväg godkända handlingsmönster. Först då kan framtiden bli förutsägbar. För att det skall kunna genomföras krävs dock en totalitär världsregering. Inget annan kan försäkra ett hållbart förhållningssätt och således förhindra ett något varmare klimat eller en ändrad biologisk mångfald.”
Var och en har ju rätt till sin åsikt, så även jag. Här tycker jag LB är helt ute och cyklar.
LB: ”Det enda som verkligen fungerar är i stället att ständigt anpassa sig till en föränderlig värld.”
Men då får man ju först definiera vad det innebär att anpassa sig: åtgärda grundproblemet eller bara acceptera symptomen som något helt oundvikligt? Ibland är just reglering en anpassning till verkligheten och exemplen på detta är otaliga:
-Även om en liten klick mäktiga människor ville prioritera fortsatta utsläpp av SO2 och ekonomisk vinning anpassade vi oss inte till att leva med försurade sjöar och utslagna fiskpopulationer. Vi reglerade utsläppen, trots spådomar att just detta skulle leda till ekonomisk recession och massarbetslöshet.
-Även om en liten klick mäktiga människor ville prioritera fortsatta utsläpp av freoner anpassade vi oss inte till ett tunnare ozonskikt utan reglerade orsaken. Trots spådomar att detta skulle leda till ekonomisk recession och massarbetslöshet.
-Även om en liten klick mäktiga människor ville prioritera fortsatta utsläpp av bly från bilavgaser anpassade vi oss inte till effekterna av dessa. Vi åtgärdade grundproblemet trots spådomar om att bl a hela USA:s bilindustri skulle slås i spillror.
-Newfoundlandborna fick absolut anpassa sig till torskfiskets totala kollaps. Norrmännen anpassade sig på annat sätt genom att reglera fisket och kan fortfarande åtnjuta goda fångster under reglerade former. Så icke Newfoundlandborna. Man får förstås ha åsikten att Norges val var idiotiskt….
Och så vidare.
I princip alla åtgärder i exemplen ovan föregicks av exakt samma diskussioner som i nuvarande klimatdebatt. Exakt samma organisationer, då som nu, står i ringhörnorna (och ofta samma människor). Men inga av ovanstående insatser krävde en totalitär världsregering. Men jo, oftast krävdes internationella förhandlingar men väl inom ramen för demokratins spelregler. Visst kan man referera till filosofen Tännsjö och andra som uttalat sig i stil med att det kanske behövs totalitarism för att få ner CO2-utsläppen och låtsas som att han representerar en allmän syn på saken. I verkligheten görs enorma ansträngningar för att åstadkomma anpassningar (dvs få ner utsläppen) via förhandlingar på demokratisk väg.
Om man tror att demokrati innebär att alla kan göra vad man vill lever man i en drömvärld. Någon kommer alltid sätta spelreglerna, hitta gärna på något bättre system.
LB påstår vidare att allt är kaotiskt och att det därför inte går att förutspå framtiden. Det är förstås sant i en mening men helt fel i en annan.
Det är klart att det ligger många tillfälligheter bakom att en person blir världsmästare – men det finns inget kaotiskt i det faktum att man måste göra valet att träna som en tok för att för att huvud taget komma dithän.
Det finns inget kaotiskt i att pH i vattnet sjunker om man adderar SO2. Inte heller att vissa livsformer inte klarar av denna typ av förändringar även om vi aldrig kommer kunna förutse exakt alla detaljer om vad utsläppen innebär. Det är heller inget magiskt i att minskade utsläpp minskar dessa problem.
Vädret, och i en förlängning klimatet, må vara kaotiskt men det är inte det faktum att CO2 absorberar IR-strålning eller att en ökad koncentration leder till rubbad ”energijämvikt” på jorden. Fortsatta utsläpp och en ökad atmosfärshalt är en effekt av oss fullt medvetna handlingar.
Mycket av vårt välstånd bygger, i motsats till vad LB skriver, i allra högsta grad på vår förmåga att klargöra och förutspå mönster vad det gäller temperatur, nederbörd över året och så vidare. Att en ökad medeltemperatur kommer ändra på detta är också förutsägbart om än inte att reda ut exakt vad detta kommer innebära. Men det ligger t ex inget kaotiskt i att plusgrader smälter is även om det är marigt att exakt bestämma när, var och hur lång tid det tar.
Som sagt, LB får tycka precis vad han vill precis som jag. Och jag tycker hans text är extremt flummig.
Kom ihåg att EU i princip begick självmord när man instiftade ny kemikalielagstiftning (REACH) där Frankrikes och Tysklands kemiindustrier skulle rasa ihop tillsammans med ländernas ekonomi. Detsamma spåddes när EU under samma tidsperiod skulle leva upp till CO2-minskningarna enligt Kyotoprotokollet – miljontals med förlorade jobb och störtdykning av ekonomierna. Well, det inträffade aldrig, läs mer: Aktivist i kostym.
Maths Nilsson, författare 